Forskning om miljö & klimat

Kustflicksländan sprider sig norrut i takt med att klimatet förändras. Sländans snabba genetiska evolution gör att den anpassar sig och överlever. Men andra insektsarter kan få det svårare, menar forskare vid Lunds universitet.

Det är inte alla ekologiforskare som upptäcker en helt ny art. Och det är ännu mer sällsynt att nästan 30 år senare avskaffa sin egen art. Men det är precis vad Göran Thor, professor vid SLU, har gjort.

Björkarnas lövsprickning har redan hunnit till stora delar av Svealand, vilket är 50 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. Det visar resultatet av Vårkollen som gjordes under Valborgshelgen. Deltagare från hela landet skickade in 8...

Transportsystemet är den största boven bakom spridning av främmande växter i Sverige. Så kallade invasiva växter kan ställa till det rejält i ekosystemen, ett exempel är den giftiga jättelokan som blivit ett problem på många håll i...

Den mest aggressiva skadegöraren på al är Phytophthora x alni, en invasiv algsvamp som förekommer mestadels i landets sydliga delar. Det som håller parasiten tillbaka tycks främst vara vinterns kalla nätter och långvariga frost. I takt med...

Extremt kalla vintrar, värmeböljor och torka på sommaren blev konsekvenserna för 12000 år sedan då Golfströmmen försvagades markant. I princip skulle en liknande situation kunna inträffa idag, enligt klimathistoriska studier från forskare vid bland...

Att skydda torvmarker över hela världen från nedbrytning kan vara en relativt billig och effektiv åtgärd för att minska klimatutsläppen. Det menar forskare som utvärderat vad exploateringen av torvmarker i världen kostar – räknat som...

Med hjälp av avancerad mätutrustning kan vi förstå insekternas språk och på så sätt utveckla miljövänliga bekämpningsmetoder mot skadeinsekter i skogen. Det menar forskare vid Mittuniversitetet som just nu testar mätutrustningen på...

Ett varmare klimat gör att växter blommar tidigare på året och att flyttfåglarna tidigarelägger sin ankomsttid. Hittills har forskarna inte haft någon heltäckande bild av hur växter och djur anpassar sig efter varandra i takt med...

Gamla toabesök är inte längre ett problem för vattenmiljön i Stockholms innerskärgård. Under 1900-talet bidrog avloppsutsläppen till mängder av övergödande ämnen som fosfor på havsbottnarna i stadens närhet. Nu visar forskning...

Stora delar av Arktis går att knyta till nationellt territorium. Nationella intressen som olje- och gasutvinning krockar. – Det betyder att oljespillsprevention främst hanteras inom ramen för säkerhetshöjande informationsutbyte mellan länderna, och inte...

I bäckar och åar finns ekosystem som vi har stor nytta av, med näringsvävar som bland annat renar vattnet och levererar fisk. Amélie Truchy har i sitt doktorsarbete undersökt hur livet i sådana vattendrag störs av jord- och skogsbruk och av kraftverksdammar,...

Mossan Warnstofia fluitans som växer i vatten i norra delarna av Sverige har förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten. Genom att odla mossan i bäckar och andra vattendrag med hög arsenikhalt kan denna upptäckt från Stockholms universitet leda...

Hur påverkas ett ekosystem av att en eller flera arter dör ut eller att en ny art invaderar och stör det ekologiska systemet? Det är dyrt, tidskrävande och svårt att mäta i naturen vem som äter vem och hur arter påverkas av vad andra äter....

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en förfinad metod för att avgöra hur mycket koldioxid som träd tar upp från atmosfären. Genom att undersöka trädens årsringar med magnetresonans kan man både se hur mycket koldioxid trädet har...

Många klimatstudier fokuserar i dag endast på temperaturökning och på så sätt kan klimatförändringens effekter på våra ekosystem misstolkas. I en ny studie lyfter Umeåforskare fram att kvävetillgång kan begränsa hur arktiska...