Tema

Tång på tallriken – bra för tarm

Tång är inget vi brukar äta i vår del av världen, men kanske framöver. Växten är näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter, vilka antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret.

Om det verkligen är så, ska professorn i bioteknik Eva Nordberg-Karlsson ta reda på. Målet är även att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livsmedelsindustrin kan använda för att näringskrydda grönsaksröror, bröd och annan färdigmat. Kanske tångchips till fredagsmyset?

Ingen blir glad av att på sommaren vada runt i illaluktande tång, men dessa så kallade makroalger är proppade med nyttigheter. Och i takt med att kampen om biomassan tätnar, grönsaker utarmas och allt fler vill äta djurfritt, så kan det bli läge för tången att göra inträde i köket.

Alger vardagsmat i Japan
I Japan och vissa delar av Asien är olika slags alger bokstavligen vardagsmat. I vår del av världen, är det som bekant inte så. Mikroalger, såsom Spirulina, kan odlas i labb och förekommer sparsamt som hälsokost, men makroalger äter vi i stort sett inte alls.

– Nyligen har forskningsintresset för havsväxter som näringskälla fullkomligen exploderat. I havet finns ju helt enkelt en massa biomassa vi inte utnyttjar, konstaterar Eva Nordberg Karlsson, professor i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Sedan tidigare driver hon två internationella projekt om makroalger och fick nyligen fick anslag till ett tredje, ProSeaFood, som är ett europeiskt samarbete för att utforska tångens hälsobringande egenskaper. Närmare bestämt hur dess kolhydrater påverkar tarmfloran och i sin tur immunförsvaret.

Simulerad tarmreaktor
Parallellt kommer forskarna undersöka hur de förmodat välgörande beståndsdelarna kan massproduceras.

– Här gäller det inte bara att hitta och plocka ut godbitarna. Också smak och konsistens måste vara tilltalande och produktionskostnaderna överkomliga.

I sina studier kommer Eva Nordberg-Karlsson att plocka fram olika fiberfraktioner och sedan med hjälp av en simulerad tarmreaktor – ungefär en mänsklig tarm i labbmiljö – studera effekten av tillsatser av dessa fibrer på den mänskliga tarmfloran.

Tångsorten hon studerar hör till en av de vanligare, Saccharina, och odlas av samarbetspartners på rep i havet utanför Norges kust. Totalt finns hundratals sorter i havet, men de flesta odlas inte kommersiellt.

Fem kilo tång om året
Japaner hör till de mest långlivade människorna på jorden och vissa forskare tror att deras intag av alger – otroliga fem kg per person och år – spelar en roll i detta. De drabbas också mer sällan av demens och tarmcancer. Om det finns en korrelation mellan deras intag av ”sea weed” och uppvisade hälsofördelar är oklart, men en hypotes, enligt Eva Nordberg-Karlsson.

– Det som är spännande är att kolhydraterna i tången, alltså fibrerna, ser annorlunda ut jämfört med fibrerna hos växter på land, säger hon.

Landväxter är byggda av kolhydraterna cellulosa, hemicellulosa och det ”svårtuggade” ligninet. I havet ger vattnet stöd och stadga åt växten vilket leder till att ligninet inte behövs.

Dessutom ser kolhydrat-fibrerna annorlunda ut. De har andra typer av glykosidbindningar och annorlunda funktionella grupper, vilket förstås påverkar nedbrytningen i tarmen.

Några för- och nackdelar med att odla makroalger som föda:

  • Växer snabbt, går att ta två skördar per år. Växer snabbare än cerealier.
  • Havsväxter innehåller andra fibrer än sin land-släktingar, vilket antas gynna tillväxten
  • Odlingspotentiel: finns mycket ”ledig plats” i haven för att odla mer. Särskilt i vår del av världen då tång föredrar kall, jämn temperatur.
  • Suger åt sig tungmetaller. Hur dessa påverkar kroppen är oklart. Det gäller därför att odla dem långt ute till havs.
  • Innehåller mycket vatten, vilket kan leda till höga kostnader för att torka. Å andra sidan innehåller de inte mer vatten än vanlig potatis.

Läs mer om forskning på tång och alger som mat:

Projektet Proseafood vid Lunds universitet
Macro Cascade: EU projekt som går ut på att utveckla odling av tång, förbättra lagring av skördad tång, använda tång i foder, separera ut protein och kolhydratfraktioner ur tången och slutligen studera ekonomisk viabilitet i utvalda processer.
Thermofactories: Era-net inom MarineBiotech som går ut på att odla mikroorganismer för produktion av plattforms- och specialkemikalier med tångens kolhydrater som odlingsmedium för mikroorganismer.

Kontakt:
Eva Nordber:g Karlsson, eva.nordberg_karlsson@biotek.lu.se
Roya Sardari, doktorand bioteknik, roya.sardari@biotek.lu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Tång på tallriken – bra för tarm

 lästid ~ 3 min