Tema

Konstgjorda glaciärer minskar vattenbrist i Indien

Konstgjorda glaciärer ska hjälpa jordbrukare i norra Indien att säkra tillgången på vatten. Det är första gången som tekniken med en artificiell glaciär testas för att minska vattenbrist och det är ett samarbete mellan forskare i Indien och Luleå tekniska universitet.

– De artificiella glaciärerna är enormt höga och storleken varierar med årstiderna men när jag var där var de någonstans runt 20 meter höga. Det mest fascinerande för mig var inte bara att visuellt beundra de artificiella glaciärerna, utan också att förstå de extrema ansträngningar och den planering som ligger bakom att utveckla dem. Det är första gången sådana här konstgjorda glaciärer testas och om fler av dem etableras på de karga bergssluttningarna kan de ge en tillfällig buffert mot säsongstorkan, säger Anshuman Bhardwaj, forskare i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Som en snökanon
Ladakh är ett kallt, torrt och ökenlikt område i norra Indien, vid foten av Himalaya och ligger på hög höjd – mellan 3 500 och 5 500 meter över havet. För att kunna odla grödor under sommarmånaderna är människorna som bor i området beroende av glaciärvatten som rinner nerför bergen till dalgångarna där odlingarna finns. Under april och maj då några av de viktigaste grödorna skulle behöva växa, har vattenbrist blivit ett stort problem. Nu försöker forskarna lösa problemet med vattenbristen genom att installera konstgjorda glaciärer, i form av iskoner. Smältvatten från naturliga glaciärer omdirigeras från bergen i Ladakh, via rör till en plats på lägre höjd. Där sprutas vattnet upp, likt en snökanon, fryser till och skapar en konform, en stupa. De vertikala glaciärerna är tillverkade i form av dubbla koner vid varje ställe. Genom att lagra vattnet i dessa iskoner kan odlingssäsongen förlängas med upp till två månader. Smätvattnet från iskonerna rinner då ner och bevattnar närliggande ordlingar.

– De artificiella glaciärerna på plats fungerar som förväntat, det vill säga de växer under vintermånaderna och smälter under våren och början av sommaren. Det finns emellertid utrymme att göra de mer hållbara så att en del av isen överlever hela året och ny snö kan deponeras ovanpå så att strukturerna fortsätter att växa. Det kändes bra att få se hur innovativa åtgärder vidtas i området för att försöka mildra säsongsvattenbristen som finns. Min känsla är att på lång sikt och om fler artificiella glaciärer utvecklas kan de vara till hjälp för att förbättra tillväxten av vissa säsongsbetonade grödor i området, säger Anshuman Bhardwaj.

Designa glaciärer hemma i snölabbet
Det sanktionerade projektet är ett samarbete mellan forskare från Jawaharlal Nehru University, New Delhi, Indien och Luleå tekniska universitet. Genom att använda terrängdata, satellitdata och demografisk data kommer forskare från Luleå tekniska universitet att identifiera och utvärdera lämpliga platser för att installera de artificiella glaciärerna, som har utvecklats av en lokal indisk ingenjör. Målet är att installera flera sensorstationer – instrument som är utvecklade och byggda av forskargruppen i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet – som är billiga och som kan övervaka miljön året runt. Instrumenten som placeras i varierande terräng och på olika höjd ska fånga upp data om bland meteorologi och luftföroreningar. Forskarna kommer i snölabbet på Luleå tekniska universitet, att studera specifikt snöns fysiska egenskaper i Ladakh, i syfte att kunna slå fast vilka tekniska strukturer som gör de konstgjorda glaciärerna mest hållbara och långvariga.

– Under den här resan har jag identifierat de platser där vi från Luleå tekniska universitet i oktober kommer att installera miljömätstationer för att förstå vädret året runt i området samt hur luftföroreningarna ser ut vid olika höjder i regionen. Detta kommer huvudsakligen att hjälpa oss att förstå hur ökade föroreningar och koncentration av svartkol främjar snabb smältning av naturliga glaciärer i regionen. Vi kommer också att samarbeta med det lokala teamet för att föreslå några tekniska strukturer som kan göra de artificiella glaciärerna mer hållbara, säger Anshuman Bhardwaj.

Kortsiktig lösning
– Det här är förstås inte en långsiktig lösning för områdets problem med klimatförändringar. Glaciärerna i det här området krymper och när de försvinner kommer även vattnet att vara borta. Men här och nu kan vetenskapen verkligen bidra med lösningar till reella problem som det här samhället står inför, säger Anshuman Bhardwaj.

Förutom forskare i atmosfärskunskap vid Luleå tekniska universitet, deltar även forskare från experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet och professor Al. Ramanathan vid Jawaharlal Nehru University i New Delhi, i projektet. Projektet heter Sustainable WAter Security through the Development of Artificial Glaciers, SWASDAG, är treårigt och har fått finansiering från Vetenskapsrådet.

Kontakt:
Anshuman Bhardwaj, anshuman.bhardwaj@ltu.se, 0920-493975

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Konstgjorda glaciärer minskar vattenbrist i Indien

 lästid ~ 4 min