Forskning om miljö & klimat

Risken för typ 1-diabetes och celiaki kan öka hos barn om mödrarna utsatts för vanligt förekommande högfluorerade kemikalier under graviditeten. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.

Det är svårt att göra säkra klimatprognoser när det är oklart hur mycket kol som släpps ut av tinande permafrost i Arktis. En studie från Stockholm och Umeå universitet visar att den så kallade primingeffekten kan orsaka ytterligare utsläpp av...

När gotlandsrussen betar fritt skapas ett mer öppet landskap med begränsad mängd sly och busk. Därmed ökar artrikedomen av växter och insekter. Studier från SLU drar slutsatsen att åretruntbetande russ kan bidra till bevarande och restaurering av artrika...

Enligt FN:s klimatpanel IPCC står lantbruket för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser och ses därför av många som en klimatbov. Den slutsatsen bygger dock på ett paradigm som kan ifrågasättas, skriver LiU-forskaren Per Frankelius i...

Det finns fem gånger mer palmer i Amazonas och andra amerikanska regnskogar, än i Afrika och Asien, enligt en studie ledd vid Uppsala universitet. Palmer har många egenskaper som skiljer sig från andra tropiska träd. Kunskap om andelen palmer är viktig för att...

I södra halvan av Sverige kan skogen bli mindre produktiv i ett varmare och torrare klimat, medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut. Det visar en studie från SLU som bygger på satellitdata som speglar växtlighetens...

När användningen av fossila drivmedel minskar, minskar också statens intäkter från bensin- och dieselskatter. Hur ska vägtrafiken beskattas i en framtid när trafiken inte längre förorsakar utsläpp från förbränningsmotorer?

Har du sett en fladdermus? Då är forskarna i projektet BatMapper intresserade av att veta det. Syftet är att ta reda på hur fladdermöss påverkas av klimatförändringarna.

Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skador av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde...

I syrefri miljö kan vissa bakterier skicka ut elektriska laddningar när de andas. Fenomenet, som kallas extracellulär elektronöverföring, kan nu mätas och studeras nästan i detalj tack var en organisk transistor som utvecklats vid Linköpings universitet.

Bara ett luftslott? Nej, det går faktiskt att göra plast av luft – eller snarare av koldioxid. Plasten i dina skor eller möbler kan i framtiden kanske tillverkas med hjälp av en avgasreningsteknik som nu utvecklas vid Lunds universitet.

När skogsytor försvinner i allt högre takt sker det långtgående effekter på den globala biologiska mångfalden. Det visar en internationell studie, baserad på uppgifter om biologisk mångfald på 6 000 platser globalt och sträcker sig över...

För första gången har marina forskare observerat små och energiska havsströmmar i Södra ishavet. Detta genom att använda toppmoderna havsrobotar och vetenskapliga sensorer, kopplade till sälar.

Encelliga små alger har stor potential för både biodieselproduktion och avloppsrening. Det visar Umeåforskaren Jean Claude Nzayisenga, som utvärderat en metod för att snabbt analysera innehållet av fetter, kolhydrater och proteiner i mikroalger. Vissa alger kan...

Rester från svenskt skogsbruk ska ersätta bomull vid produktion av textilier till vården och därmed minska klimatbelastningen. Det är målet med ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet i samverkan med Region Stockholm.

Det glasavfall som finns runt om i Småland är en allvarlig miljörisk. Att ta hand om det på ett bra sätt är både dyrt och besvärligt. Men forskning vid Linnéuniversitetet visar att avfallet med rätt metoder kan bli en värdefull resurs...