Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Frakturer hos bensköra kan förebyggas
Benskörhet är ett lågprioriterat tillstånd som hamnat än mer i skuggan under pandemin, trots kunskaper om hur viktigt det är med frakturprevention. Genom att omorganisera sig i frakturkedjor kan man lokalisera patienter med hög risk, behandla med läkemedel...
-
Konstgjort ben läker skelettskador
En kombination av benersättningsmedel och läkemedel kan återbilda ben, och läka allvarliga frakturer i lår eller underben. Metoden, som tagit fram av forskare i Lund och i tyska Dresden, är gjord på råttor men kan snart blir klinisk vardag, menar forskarna.
-
Immunterapi med antikropp – möjlig väg att bromsa ALS
Forskare har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling där man med immunterapi kan bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.
-
Individuell träning allt viktigare för skidskyttarna
Skidskytte är en sport där mycket små detaljer kan göra skillnad mellan succé och fiasko. En ny studie från Mittuniversitetet visar att sättet som skidskytten agerar tiondelarna innan skottet avlossas kan ställa nya krav på skjuttränarna.
-
Proteinstudie ger mer kunskap om cellandning
Proteinernas uppgift i cellmembranet är att omvandla energi till en form som alla celler i kroppen kan använda och hos människor görs det genom cellandningen. Trots att processen är livsviktig vet man inte i detalj hur den fungerar. Genom att flytta ett av dessa proteiner...
-
Specifik bakterie i tarmen kopplad till irritabel tarm (IBS)
Den sjukdomsframkallande bakterien Brachyspira ingår inte vanligtvis i människans tarmflora. En ny studie kopplar nu bakterien framför allt till den form av IBS som ger diarréer, och visar att bakterien gömmer sig under det slemlager som skyddar tarmslemhinnan från...
-
Ingen ökad risk att dö i covid-19 vid blodtrycksmedicinering
RAS-blockerare är vanliga vid behandling av högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom. Och har befarats öka riskerna vid covid-19. En studie med närmare 1,4 miljoner svenskar visar nu att användning av läkemedlen inte...
-
Larynxmask komplement vid syrebrist hos nyfödda
Syrebrist vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för återupplivning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of...
-
Ansiktsformen kan avgöra hur en tand ska ersättas
Käkbenet verkar växa mer och under längre tid hos personer med längre ansikte. Därför kan det i vissa fall vara bättre att vänta med att sätta in implantat, framför allt hos unga människor, som inte vuxit färdigt. Implantaten följer...
-
Hur påverkar coronapandemin människor med diabetes?
– Personer med diabetes har pekats ut som en riskgrupp och många far illa av att tvingas till att isolera sig, säger Johan Jendle, forskare vid Örebro universitet. Han leder en studie som ska ta reda på i vilken utsträckning personer med diabetes infekteras med...
-
Ny typ av immunterapi ett lagarbete mot cancer
Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Men befintlig immunterapi fungerar inte för alla typer av cancer. Karolinska Institutet har utvecklat en ny typ av immunterapi som...
-
Näringsläckage i lungorna orsak bakom dödlig influensa
Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar...
-
Tidiga tecken på Alzheimer hos unga med Downs syndrom
Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av...
-
Kbt via vårdguiden effektiv mot svår oro över covid-19
För vissa individer tar oron för covid-19 över vardagen, och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska institutet har utvecklat ett digitalt kbt-program som tydligt minskar deltagarnas ohälsosamma oro....
-
Små sällsynta kattdjur får inte tillräckligt skydd
Den Indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. Men bara 6-11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristande kunskap om arterna har hindrat förståelsen...
-
Frysta ägg hjälper kvinnor få barn efter bröstcancer
Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet.