Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Valet 2022" i kronologisk ordning.
Färre röstade i distrikt som hade långa köer till valurnorna under det senaste valet i Sverige. Men väntetiden kan bara förklara en liten del av minskningen i valdeltagandet.
Allvarliga problem och ordningsstörningar är sällsynta när svenskar går till val. Det visar en enkätundersökning som gjorts bland 7 000 röstmottagare som arbetade i vallokalerna under valdagen.
Det är lättare att demontera demokratin än man kanske tror. Svensk grundlag utgår från att politiker vill väl. Men ett parti med egen majoritet i riksdagen kan på några få år ta kontroll över domstolar, medier och andra partiers möjlighet att påverka – även i Sverige.
Vid demokratiska val ska antalet mandat i parlamentet vara proportionerligt mot antalet röster. Men de matematiska metoder som används idag ger en något skev mandatfördelning. Forskare vid Linköpings universitet har därför utvecklat en optimeringsmodell som bättre skulle spegla folkets vilja.
Politikerna i valrörelsen tycker inte bara olika – de tycker också att motståndarna är oärliga, ointelligenta och fördomsfulla, visar en ny studie om så kallad affektiv polarisering.
Partiledare som trots politiska nederlag, talar om för sin väljare att allt gått rätt till, minskar misstron mot det politiska systemet, visar forskning. Men innan ett goda-förlorare-budskap måste partiledaren alltid bekräfta att det förlorande lägret har rätt i sak.
Alla pratar om ökad polarisering. Men varken partier eller väljare tycker mer olika än förr. Kanske är allt prat om polarisering det verkliga hotet.
Yvig som en brittisk Boris Johnson? Skämtsam, snygg och glamorös? Nope, svenska väljare föredrar partiledare som så att säga går i fotriktiga skor, säger statsvetaren Jenny Madestam.
