Forskning om arkeologi

Carnacstenarna i Frankrike är ett välkänt turistmål, men när restes de egentligen? För första gången har arkeologer kunnat datera delar av stensättningen i Bretagne med större precision – och fått nya insikter om deras funktion.

Forskare har identifierat ett skeppsvrak i Finska viken som Vasaskeppets lillasyster, Falken. Fartyget byggdes åt kung Gustav II Adolf och spelade en viktig roll i den svenska flottan – både i strid och som lyxigt transportmedel för högt uppsatta personer på 1600-talet.

Gotlands bildstenar är unika titthål till svunna tider. Nu finns alla de nära 700 stenarna samlade som 3D-modeller i en gemensam sökbar databas, tillgängliga för forskare och allmänhet.

Vikingarna seglade sannolikt längre ut till havs och gjorde fler kustnära stopp än vad tidigare forskning visat. I en ny studie vid Lunds universitet har fyra hamnplatser längs Norges kust identifierats. Hamnarna kan ha varit viktiga nav för handel och resor under vikingatiden.

Drygt 60 år efter att Vasa bärgades från Stockholms ström fortsätter sökandet efter delar från skeppet. Nu har marinarkeologer gjort nya fynd på platsen där skeppet sjönk.

Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är "bara" 200 000 år gamla – betydligt yngre än vad forskare tidigare trott. Det visar en ny internationell studie där Lunds universitet bidragit med en ny datering. Upptäckten kopplar Schöningen-spjuten till neandertalarna och stärker bevisen...

Nya arkeologiska fynd från medeltidens Gotska Sandön utmanar bilden av ön som en enslig plats för sälfångst. Nu framträder i stället en dramatisk historia kantad av handel, sjöfart och sjöröveri.

Under bronsåldern kan människor ha gjort regelbundna båtfärder mellan Danmark och Norge – även utan att ha land i sikte. Det har forskare vid Göteborgs universitet kommit fram till genom simuleringar av dåtidens sjöfart.

Marinarkeologer från bland annat Stockholms universitet kan nu bekräfta att en antik hamn i Asine på Peloponnesos har existerat. Men när byggdes hamnanläggningen egentligen? Forskarna hoppas att fynd som lerkrukor ska ge vägledning till svaret.

Öroninflammation, bihåleinflammation och artros – det är bara några av de krämpor som svenska vikingar tycks ha dragits med. Det har forskare från Göteborgs universitet kunnat se genom att undersöka vikingaskallar med skiktröntgen.

I norra Sverige finns flera hundra år gamla tallar där mystiska mönster har ristats in i stammarna. En studie visar nu att märkena använts både för religiösa offerritualer i samisk kultur och för att markera viktiga platser.

Rester från dödsritualer ger inte bara insikt i hur människor har sett på döden, utan avslöjar också mycket om deras liv. Det säger Alison Klevnäs, forskare i arkeologi vid Stockholms universitet.

Jakten på dyrbara varor fick nordiska vikingar att ge sig ut på riskabla resor genom isiga vatten. Enligt en ny studie handlade de med elfenben från valrossar i avlägsna delar av Grönland, där de troligen även mötte ursprungsbefolkningar.

Forskare vid Stockholms universitet kan nu visa vad som legat dolt under snö och is i Sápmis fjäll. De har hittat ett stort antal pilskaft som kan öka kunskapen om förhistorisk jakt.

När pesten kom till Falbygden under stenåldern höll smittan sig kvar i flera generationer. Det kan forskare visa efter analyser av arvsmassa från människor som begravts i megalitgravar.

Nyfiken på runstenar men har svårt att hitta dem? Nu finns en app som ska förenkla besök till platser där stenar med runskrift finns.