Hasselnötter har varit populärt snacks sedan stenåldern. Men nötterna är även en tidskapsel som skvallrar om det skånska landskapets förändring, visar en studie.
Genetiska analyser ger en ny bild av de sista jägare-samlarbefolkningarna i Västeuropa. Olika släkter levde tillsammans – något som kan ha varit en medveten strategi för att undvika inavel.
Att vikingarna inte hade horn i sina hjälmar är välkänt sedan länge. Men i filmer och serier har schablonbilden av den brutale vikingen fått nytt liv, trots att forskningen har nyanserat och breddat bilden. Gener och gamla båtfynd ger perspektiv på vikingen som bonde, handelsman och jägare.
”Vittrupsmannen” rörde sig över ett stort geografiskt område innan han klubbades till döds i Danmark. Det visar forskare som nu kartlagt en stenåldersmänniskas liv i detalj.
När de första bönderna kom till Skandinavien för 5 900 år sedan utrotades samlar- och jägarbefolkningen inom ett par generationer. Det visar en studie som slår hål på bilden av fredliga möten.
Arkeologer kan nu bekräfta att en stenkammargrav i Tiarp är en av de äldsta som hittats i Sverige och Skandinavien. Flera skelettdelar från de begravda människorna saknas, något som är en gåta för forskarna.
Stenåldersmänniskor gillade att äta rådjur, öring och hasselnötter. Dieten kan spåras genom dna i tuggummi, som också avslöjar tecken på tandlossning för 10 000 år sedan.
Hur kan viktiga kulturmiljöer bevaras när stora byggprojekt förändrar städers utseende? En avhandling har tittat på Göteborg och Mumbai, som valde olika strategier när grävmaskinerna rullade in i städerna.
Hur ofta tänker du på romarriket? Den frågan snurrar viralt i sociala medier sedan en tid. Svaret från gemene man blir inte sällan ”flera gånger i veckan”. Vad är det som fascinerar med romarriket? Och varför?
Harald Blåtands mamma, drottning Thyra, kan ha haft stort inflytande i Danmark på vikingatiden. Arkeologer har nämligen lyckats spåra hennes namn på flera runstenar – något som tyder på makt.
En stridsklar kanon som hittats på botten utanför Marstrand har daterats till 1300-talet – och därmed en av Europas äldsta artilleripjäser. Fyndet ger en inblick i tidig militärutveckling, men vittnar också om en orolig tid för sjöfarare och kustbefolkning.
Skimrande diadem, dyrbara smycken och lyxig keramik. En svensk arkeologisk expedition på Cypern har upptäckt gravar där föremålen vittnar om stor rikedom hos ägarna.
Forskare har lagt ännu en pusselbit till européernas genetiska historia. I en ny studie förfinas bilden av hur olika grupper blandades under den europeiska stenåldern – men även hur vissa grupper av människor var isolerade.
Efter DNA-analyser vet forskare nu mer om utseendet hos en kvinna som var ombord på Vasaskeppet. Och nu finns en ny rekonstruktion av kvinnan och hennes klädsel.
Egendomliga djur levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan – till exempel ett med snabel och fem ögon. Och några djur levde vidare längre än man trott, fast i miniatyrformat, avslöjar ny forskning.
Vem var egentligen skelettet G som hittades på Vasaskeppet? Forskare har tidigare trott att kvarlevorna tillhörde en man, men det stämmer inte. Det var en kvinna.
Eftertraktad koppar och ett skyddat läge gjorde den cypriotiska staden Hala Sultan Tekke till en av bronsålderns viktigaste handelsstäder. Det visar nya fynd från utgrävningar.
Modal Data vr-modal.php: WP_REST_Response Object
(
[links:protected] => Array
(
)
[matched_route:protected] =>
[matched_handler:protected] =>
[data] => Array
(
[0] => Array
(
[vrm_title] => Psst... missa inga nyheter om forskning
[vrm_content] => Med nyhetsbrev från forskning.se tre gånger i veckan missar du inga nyheter om forskning från Sveriges universitet och högskolor. Välkommen att prenumerera du också!
[vrm_button_title] => Jag vill prenumerera
[vrm_button_url] => https://www.forskning.se/nyhetsbrev/
)
)
[headers] => Array
(
)
[status] => 200
)
Data is available, render the app here
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.