Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Arkeologi" i kronologisk ordning.
När Naturhistoriska museet i London meddelade att dinosaurien Dippy skulle flyttas blev det enorma protester. Idéhistorikern Björn Billing har rett ut varför.
Forskare har oväntat hittat kvarlevor som begravts enligt muslimsk sed i Levanten, det område som idag är Syrien. Fynden som ger ökad kunskap om både regionens historia och tidig islam kom efter att data från arkeologi, historia och bioarkeologi kombinerades.
Södra Råda kyrka, en kulturskatt från 1300-talet som brann ned 2001, har byggts upp med medeltida tekniker. Gammal hantverkskompetens har återuppväckts genom projektet.
Det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk måste hållas avskilt från människor i 100 000 år. Lika länge måste kunskapen om dess risker hållas vid liv.
Mumifiering av döda kroppar kan ha skett redan i förhistorisk tid. Den upptäckten har forskare gjort i samband med en analys av 8 000 år gamla gravar från jägarstenåldern, mesolitikum, i Portugal.
Det var vår i luften när meteoriten som ledde till att dinosaurierna utrotades slog ner på jorden. Det har forskare kommit fram till genom att undersöka ben från fiskar som snabbt mötte döden efter nedslaget.
En man vars skelett hittats i en gravhög i Portugal har, enligt dna-analys, levt på musslor och vatten från västra Afrika och dog på 1600- eller 1700-talet. Men varför begravdes mannen i en portugisisk stenåldersgrav?
Ett tidigare helt okänt vrak har hittats utanför Fjällbacka. Analyser av träprover visar att det är det äldsta förlista skepp som påträffats i Bohuslän.
– Virket kommer från ekar som fällts mellan år 1233 och 1240, det vill säga för nästan 800 år sedan, säger marinarkeologen Staffan von Arbin.
Strax utanför Lund döljer sig resterna av en världsunik järnåldersbosättning, Uppåkra. Bara en bråkdel har undersökts. Nästa höst börjar utgrävningarna av det som bedöms ha varit Uppåkras maktcentrum – hövdingahallen. Nya metoder att analysera jorden ska också ge svar på mer svårfångade lämningar.
Över 150 mänskliga skelett och närmare 500 föremål – bland annat guldsmycken, ädelstenar och keramik – från omkring 1350 f.Kr. Det är några av fynden utgrävningen av två gravar i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern.
När de första hästarna blev tämjda ersatte de alla andra hästar på bara några århundraden. Ett stort internationellt forskarteam har löst det mångåriga mysteriet kring var och när den moderna hästen tämjdes först.
Det är inte bara miljön och ekonomin som hotas av ett varmare klimat. Även människors kultur, identitet och traditioner påverkas. Vid Lunds universitet har forskare börjat dokumentera det kulturarv som klimatförändringarna hotar att urholka, och i värsta fall helt utradera.
Kvarlevor från en massaker på Öland på 400-talet kan utveckla polisens forensiska arbete. Arkeologen Clara Alfsdotter har analyserat forntida skelett och nedbrytning av lik i olika miljöer, för att ta reda på vad som hände vid dödstillfället. Kunskapen kan tillämpas även vid nyare brottsplatsundersökningar.
För en miljon år sedan levde mammutar på den sibiriska stäppen. Nu har forskare extraherat genetiskt material från mammutbetar som legat begravda i permafrosten – och kartlagt stora delar av mammutarnas genom.
Svenska samer involveras sällan i arkeologiska projekt som rör det egna kulturarvet. Trots att Sverige och svenska arkeologer ställt sig bakom flera internationella policys för urfolk och kulturarv, går implementeringen av riktlinjerna långsamt. Det gäller inte minst den kommersiella arkeologin.
En sten som legat bortglömd på en gård i Småland i flera år visade sig vara ett sensationellt historiskt fynd. För första gången på ett decennium har en helt ny runsten hittats, och Södertörnsdoktoranden Veronica Palm är en av de som fått undersöka den.
För 11 000 år sedan fanns minst fem genetiskt olika typer av hundar i världen som levde med människor. Det visar en DNA-studie av arkeologiska fynd.
De var flyttbara, varma och lätta att massproducera, och de representerade alla sociala skikt i samhället. Trähusen hade en fundamental betydelse i det tidigmoderna Sveriges stadsmiljö visar en avhandling i arkeologi vid Göteborgs universitet. Samtidigt är de enda historiska husen som bevarats oftast av sten.
Nu kan forskare i Lund avslöja vad danske kung Hans tänkte bjuda på när han skulle göra anspråk på den svenska tronen i Kalmar år 1495: en två meter lång atlantisk stör. De välbevarade fiskdelarna hittades i ett vrak på Östersjöns botten förra året och har nu kunnat artbestämmas genom DNA-analys.
En genetisk studie av små förkalkningar som hittades i lungorna på lundabiskopen Peder Winstrups mumie visar att sjukdomen tuberkulos inte är äldre än cirka 6000 år och inte 70 000 år som tidigare antagits. Den extremt välbevarade arvsmassan från tuberkulosbakterien berättar att människan inte drabbades av tuberkulos innan hon blev jordbrukare.
