Vid metanläckor och heta undervattenskällor på djuphavets botten lever några av jordens märkligaste djur – i totalt mörker och omgivna av giftigt svavelväte. En ny studie visar vilken väg djuren tar till dessa extrema miljöer.
Ripor är extremt köldanpassade. Ändå lyckades de överleva i Europa efter istiden, genom att flytta allt längre norrut och högre upp i bergen. Men i en ännu varmare framtid har de ingenstans att ta vägen, enligt forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Lever man på djuphavets botten, där resurserna är knappa, gäller det att vara återhållsam. Med att bygga sin egen kropp, till exempel. Nu är det visat att djuphavslevande ormstjärnor ägnar sig åt pedomorfi, det vill säga de blir vuxna och förökar sig, trots att de fortfarande ser ut som bebisar.
Puckelflugor är en av de minst kända insektsgrupperna i Sverige. Sibylle Häggqvist vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt ett 40-tal nya arter.
– Det är anmärkningsvärt att det finns så mycket okänt i ett land som Sverige, som knappast är bekant för sin stora artrikedom.
Ett forskarteam som studerar underjordiska miljöer har gjort överraskande fynd mitt i Stockholm: på väggarna i Kungsträdgårdens t-banestation växer svampar som hittills varit okända för vetenskapen.
– Det här visar vad lite vi faktiskt vet om vår närmiljö, när man kan hitta nya arter mitt i Stockholm, på ett ställe där tusentals människor passerar varje dag, säger Therese Sallstedt, en av de forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, som gjort studien.
En blommande buske, som klassats som utdöd, har återupptäckts på Nya Kaledonien. Det spektakulära återfyndet handlar om en tuggummiväxt, som hör till ögruppens största endemiska släkte, och som det inte funnits några dokumenterade fynd av sedan 1860-talet, när den först beskrevs.
Rosenfinkarna spenderar rekordkort häckningstid i Sverige och försvinner sedan österut. Vart de tar vägen har hittills varit okänt. Men nu har forskare kunnat följa dem med hjälp av ljusloggar, som avslöjar ett överraskande flyttningsmönster.
Tidiga människorna i vårt eget släkte konkurrerade ut andra rovdjur i Afrika. Östafrika gick från att ha ett tjugotal stora, högt specialiserade rovdjur till att bara ha sex stora rovdjur idag. Forskningsresultat från mänsklighetens vagga visar att det inte bara var klimatförändringar, utan tidiga människor, som låg bakom att Afrika fick det djurliv vi känner idag.
För runt 50 miljoner år sedan var jordens klimat mycket varmare än idag, med tropiska förhållanden över i stort sett hela jordklotet. Även runt Antarktis simmade hajar, rockor och andra broskfiskar. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat rester från de sista hajarna som levde vid Antarktis. Fynden avslöjar när Antarktis gick från att vara hajvänligt varmt till en istäckt kontinent.
Naturhistoriska riksmuseet har i dagarna tagit emot en last med material från det asteroidnedslag som dödade dinosaurierna. Det unika materialet kommer att ligga till grund för decennier av spännande forskning.
Hawaii är känt för sin fantastiska natur och utgör ett drömresmål för många. Men Ulf Swenson, forskare i botanik vid Naturhistoriska riksmuseet, kan avslöja hur verkligheten på öarna ser ut: i princip inget av den unika, inhemska floran finns kvar.
Glöm ditt bästa kantarellställe. Jordens mest imponerande svampmarker finns inte i skogen, eller ens på land, utan djupt nere i världshavens bottnar.
Mot slutet av istiden dog både människor och många stora däggdjur ut i stora delar av Europa. Men även de små halsbandslämlarna försvann, vilket tyder på att klimatförändringar var boven i dramat.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt att de vackra, men okända ädelstensmaskarna hör till världens äldsta djur. Det gör dem högintressanta för att förstå hur djuren på jorden utvecklats.
Inte sedan 1978 har det häckat så många fjällugglor i Sverige som i år. I dagsläget har det siktats omkring 30 ugglepar i de svenska fjällen, jämfört med fem kända par under perioden 1983 till 2011. Orsaken är ett ovanligt gott lämmelår.
I Skåne har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat fossila sporer från växter från tidsåldern devon, 420 miljoner år gamla. Tidigare ansågs alla rester från devon vara försvunna i Sverige på grund av erosion. Men nu kan man alltså bevisa att bergarter från denna tidsålder finns bevarade och att de första landväxterna även frodades på vår kontinent.
Björnskinn i 100 år gamla samlingar visar att dagens björnar har tappat genetisk mångfald. Det framgår av en ny forskningsstudie vid Naturhistoriska riksmuseet. Vid förra sekelskiftet genomgick björnstammen i Skandinavien en dramatisk flaskhals på grund av intensiv och oreglerad jakt. Som minst fanns bara något hundratal björnar kvar i Skandinavien.
Naturhistoriska riksmuseets forskare har kartlagt den ullhåriga mammutens fullständiga arvsmassa. Resultaten visar bland annat att innan den sista mammuten dog så hade arten redan förlorat en avsevärd mängd genetisk variation.
Djupt nere i bergrunden är en stor del av jordens liv ännu oupptäckt. Nya fossilfynd 67 meter under Stilla havets botten visar att svampar levde i gemenskap, symbios, med bakterieliknande organismer för nästan 50 miljoner år sedan. De gör säkert så än i dag. Det här är resultatet av forskning vid Naturhistoriska riksmuseet som publicerats i tidskriften Geobiology.
Redan 140 miljoner år efter att Mars bildades fanns rinnande vatten och en atmosfär med syre. Det visar nya analyser av en marsmeteorit vid Naturhistoriska riksmuseet.