Det finns ca 33 000 olika insekter i Sverige. Av dessa återstår ännu 5 000 arter att upptäcka, enligt forskare vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort en ny analys.
Över 1200 spillningsprover har skickats till Naturhistoriska riksmuseet under hösten 2019. DNA-analys av spillningen kommer att visa hur många björnar som finns i Västerbotten.
De nya zeeländska sångfåglarna huia och kokaka dog ut under 1900-talet. En kartläggning av DNA från uppstoppade fåglar i museisamlingar, visar att arten minskade i antal redan från istiden. Senare dog de ut helt, sannolikt på grund av nya rovdjur som européerna hade med sig.
Sillgrisslor får svårare att överleva om dagens förvaltning av Östersjön lyckas med målen att minska övergödningen och återuppbygga torskbeståndet. Östersjön kan inte ge oss allt. Därför behöver vi diskutera prioriteringar, menar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Jorden drabbades av massdöd i haven och växtligheten på land förlorade sin mångfald. Genom att studera över 40 000 fossila plankton, pollen och sporer, kan forskarna nu se vad som inträffade för 183 miljoner år sedan, på dinosauriernas tid, efter en global uppvärmning på cirka 7 grader.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av ett 4 centimeter stort djur som avslöjar den tidiga evolutionen i den djurgrupp som människor och alla andra ryggradsdjur tillhör. Fossilet visar ett tulpanformat djur med en muskulös svans och två fångstarmar, delvis täckt av hårda plattor. Förmodligen var svansen, som också innehöll en tarmkanal, nedkörd i havsbotten medan den letade näring med fångstarmarna.
En sten som astronauterna på Apollo 14 tog med från Månen verkar ha kommit från jorden för cirka fyra miljarder år sedan. Det innebär att den är jordens äldsta sten och den första som hittats på en annan himlakropp.
Nu vet forskarna mer om det dramatiska förlopp som kallas jordens tredje massutdöende för 250 miljoner år sedan. Livet på land slogs ut långt före livet i havet. Genom att studera fossil och lager i berggrunden kunde forskarna se att det tog miljontals år innan livet återvände på land.
Den östliga låglandsgorillan har på några generationer förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Detta gör de redan hotade gorillorna ännu mer sårbara.
När gamla, fossila insektspuppor i Naturhistoriska riksmuseets samlingar röntgades hittades helt oförstörda, fossila steklar. Som om de väntat på att framtidens teknik ska kunna avslöja dess inre har pupporna legat i museet i över hundra år. Fyndet är det första fossila beviset på parasitism, att en art lever i en annan.
Den nu utdöda grottbjörnen och vanliga brunbjörnar fick ungar med varandra. Kartläggning av grottbjörnens arvsmassa visar att deras DNA finns kvar i dagens brunbjörnar.
Planeten Mars fick sin skorpa 130 miljoner år tidigare än jorden. Det visar en ny undersökning av den kända meteoriten Black Beauty från Mars. Det innebär att gränsen för möjligt liv på vår röda grannplanet flyttats rejält bakåt i tiden.
Glaspärlor från en ö i Stilla havet har kunnat användas för att datera det stora asteroidnedslag som utrotade dinosaurierna. Pärlorna bildades vid nedslaget, som bland annat orsakade tsunamis och jordbävningar och ledde till massdöd av både djur och växter för 66 miljoner år sedan.
Forskarna förväntade sig en jämn könsfördelning men upptäckte att 7 av 10 mammutfynd i Sibirien är från hanar. Det tyder på att hanar oftare omkom på platser där deras ben kunde bli bevarade, och att beteendeskillnader mellan könen kan ligga bakom detta.
Idag finns barrträd med en extrem anpassning till skogsbränder och deras ursprung är från en tid som präglades av extrem växthuseffekt med hög risk för bränder över hela jordklotet. För 100 miljoner år sedan var många arter av träd skyddade mot brand och dessutom behövde de en hög temperatur för att föröka sig.
På dinosauriernas tid var de vanliga över stora delar av världen. Idag finns de bara kvar i två nationalparker i Madagaskars höglänta regnskog och arten har inga nära släktingar. Den randiga urvirvelbaggen är ett levande fossil. Den kan simma, dyka och hoppa. Och den har fyra ögon.
Ett fossilt löv är inte bara sten utan kan även innehålla rester av lövet. Nu har forskare utvecklat ett sätt att identifiera lövresterna och metoden fungerar även om fossilet är ett litet fragment, och även om det är så gammalt som 200 miljoner år.
Svampliknande livsformer har levt i hålrum i berggrunden under havsbottnar sedan jorden var ung. Nytt fossilfynd är två miljarder år äldre än vad forskare tidigare hittat. Livet har levt en skyddad tillvaro i mikroskopiska hålrum i vulkaniska bergarter i minst 2,4 miljarder år, det vill säga mer än halva jordens ålder. Resultaten kan få stora konsekvenser för dateringar av livets utveckling på jorden.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av 1,6 miljarder år gamla rödalger. De spektakulära fynden visar att avancerat liv uppstod långt tidigare än vi hittills trott.
I arbetet med att kartlägga jordens biologiska och geologiska mångfald har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet under 2016 beskrivit sammanlagt 64 nya arter och släkten – allt från träd och fiskar till numera utdöda däggdjur – och 2 nya mineral.
