Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det finns ca 33 000 olika insekter i Sverige. Av dessa återstår ännu 5 000 arter att upptäcka, enligt forskare vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort en ny analys.

Sveriges insektsfauna anses vara världens mest utforskade, med sina cirka 28 000 dokumenterade arter efter ett arbete som började redan på Carl von Linnés tid.

Artrikast är gruppen steklar, med en tredjedel av alla arter. Vanligast förekommande, sett till antal individer, är däremot tvåvingarna (myggor, flugor etc) som står för cirka 75 procent av alla insekter i Sverige.

Efter att ha använt tre oberoende metoder för att extrapolera drar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet slutsatsen att omkring 5 000 arter återstår att upptäcka i Sverige. Totalt finns det alltså cirka 33 000 olika insekter i Sverige.

Studien visar också hur artrikedomen varierar bland insekterna. Följande siffror är inklusive de arter man förväntas upptäcka i pågående inventeringar:

Artrikedom bland Sveriges insekter

  • Steklar 11 100 arter
  • Tvåvingar (myggor, flugor etc.) 10 300 arter
  • Skalbaggar 5 000 arter
  • Fjärilar (inkl nattsländor, loppor, etc.) 3 200 arter
  • Insekter utan puppstadium (löss, gräshoppor, tvestjärtar etc.) 3 300 arter

Om vi istället för artrikedomen tittar på vilka som är vanligast förekommande, sett till antal individer, är tvåvingar absolut vanligast.

– I malaisefällor, som är en av de bästa metoderna för att fånga insekter, utgör flugor och myggor 75 procent av hela fångsten. Därefter kommer steklarna som utgör 15 procent, säger Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet, som lett studien.

Bild: John Hallmén

– Flera nyligen publicerade studier visar att insekterna i världen blir färre och färre, fortsätter han. Tyvärr saknar vi bra data från Sverige på de flesta insektsgrupper, men det är troligt att insekterna minskar i antal även här. Att mäta en förändring i antal insekter kräver dock data från många år, eftersom antalet insekter varierar mycket av naturliga orsaker.

Insektsfällor i hela Sverige

Mycket av grunden för denna analys bygger på en inventering som gjordes med malaisefällor på 55 platser under åren 2003-2006. Att identifiera insekterna som ingår i studien involverade över 100 experter under flera år.

Den tidigare inventeringen följs nu upp för att studera förändringar i faunan. Under hela 2019 fanns 200 insektsfällor utspridda i hela Sverige. Volontärer hjälpte forskarna att tömma fällorna varje vecka och resultatet kommer att kunna visa variationen i insektsfaunan mellan årstider och platser. Materialet som nu samlas in kommer att analyseras med hjälp av DNA-sekvensering, vilket gör data tillgängligt mycket snabbare än tidigare metoder gjorde.

Ett urval av de 200 fällorna kommer dessutom att stå kvar i flera år för att göra den långsiktiga mätning som behövs för att se förändringar och trender.

– Insekter spelar en viktig roll längs hela näringskedjan i naturen, eftersom de utgör mat till andra djur, pollinerar växter och bryter ned dött material. Insekterna är därför särskilt viktiga för att hejda förlusten av biologisk mångfald – det angelägna mål 15 bland FNs globala mål för hållbar utveckling. Att slutföra den inventering av Sveriges insekter som Linné en gång påbörjade är ett viktigt första steg mot det målet, säger Fredrik Ronquist.

Vetenskaplig artikel:

Completing Linnaeus’s inventory of the Swedish insect fauna: only 5,000 species left? Ronquist, Fredrik et.al., PLOS ONE

Kontakt:

Fredrik Ronquist, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, fredrik.ronquist@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera