Rymden
-
Jordens äldsta sten hittades på Månen
En sten som astronauterna på Apollo 14 tog med från Månen verkar ha kommit från jorden för cirka fyra miljarder år sedan. Det innebär att den är jordens äldsta sten och den första som hittats på en annan himlakropp.
-
Jakten på jordens tvilling
Det finns troligen hundra miljarder planeter runt stjärnorna i vår galax. Men hur många liknar jorden? Inom tio år kan vi studera de jordlika planeterna där ute och kanske upptäcka utomjordiskt liv, menar forskarna.
-
Svenskt instrument på väg till månens baksida
När den kinesiska rymdsonden Chang’e 4 lyfter till månen för att utforska dess baksida, finns ett svenskt instrument ombord från Institutet för rymdfysik, IRF. Rymdsonden ska landa 2019, 50 år efter att Neil Armstrong tog de första berömda stegen på månen.
-
Mysteriet på Mars – vart försvann allt vatten?
Jakten på Mars försvunna vatten pågår för fullt. Mycket tyder på att vattnet finns kvar på planeten. Och om liv uppstod någon gång under de årmiljoner vatten spolade in mot den röda planetens stränder, kan det finnas kvar under ytan, menar forskarna.
-
Ljusning för mörk materia
Chansen ökar att vi ska kunna hitta spår av mörk materia bland kvarkarna på CERN. Forskare från bland annat Lunds universitet har utvecklat en mer effektiv teknik för att leta efter ledtrådar kring universums mörka materia. Nu kan vi analysera betydligt mycket mer data än tidigare.
-
Så får elektroner energi runt jorden
Elin Eriksson, doktorand vid IRF och Uppsala universitet har studerat hur elektroner accelereras i rymden runt jorden, och förklarar varför hon valt att fokusera på just detta: – Om vi förstår vad som händer i rymden runt jorden kan vi försöka förstå områden vi inte kan skicka en...
-
Så skapas en magnetosfär
Rymdfarkosten Rosetta följde kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko när den rundade solen. Mätningar från farkosten hjälpte forskare från Institutet för rymdfysik, IRF, att beskriva hur solvinden – det ständiga flödet av laddade partiklar som solen skickar ut i rymden – växelverkade med...
-
Neutriner i isen pekar ut källa till kosmisk strålning
Ursprunget till den kosmiska strålningen som når fram till jorden, har kunnat spåras för första gången. Detta är något som forskare har försökt att förstå ända sedan den kosmiska strålningen upptäcktes år 1912.
-
Svensk tratt fångar kosmiska vågor
Chalmers mest avancerade radiomottagare är en blank tratt till det som ska bli världens största teleskop. Nu är prototypen på plats i Karoo-öknen i Sydafrika, för att kunna mäta radiovågor från miljontals galaxer på miljontals ljusårs avstånd.
-
Magnetfält behövs inte för att skydda en planets atmosfär
Man har tidigare trott att ett globalt magnetfält är nödvändigt för att skydda en planets atmosfär från att blåsas bort av solvinden och försvinna ut i rymden. Till exempel har det anförts att det är för att Mars saknar magnetfält som den planeten har så tunn atmosfär, då det mesta...
-
Rymdfynd avslöjar stjärnbildning strax efter Big Bang
Forskare har med hjälp av jätteteleskop upptäckt spår av grundämnen från en extremt avlägsen galax – så långt borta att det tagit ljuset från galaxen cirka 13.3 miljarder år att nå fram till oss. Upptäckten kan ge nya svar på frågor om hur stjärnbildning gick till för cirka 250...
-
Nu kan solstormarnas hemligheter utforskas på jorden
Solstormar, kosmisk strålning och norrsken är välkända fenomen. Exakt hur deras enorma energi uppstår är däremot inte lika känt. Nu har fysikforskare på Chalmers hittat ett nytt sätt att studera dessa spektakulära rymdplasmafenomen.
-
Stjärnkatalog avslöjar detaljrika fakta om rymden
Nu offentliggörs den mest detaljerade stjärnkatalogen i astronomins historia. Katalogen bygger på observationer utförda med europeiska forskningssatelliten Gaia. Bland annat innehåller katalogen exakta avstånd, ljusstyrkor, temperaturer och färger hos miljontals stjärnor i vår galax...
-
Ny satellit ska ge kunskap om vindarna som påverkar vädret
Hur blir vädret på längre sikt? Svaret finns i vindarna i den övre atmosfären. Nu ska forskare på Chalmers ta fram en satellit, kallad Siw, som blir den första att studera dessa vindströmmar. Syftet är att öka kunskaperna om hur de påverkar väder och klimat.
-
Metanol hjälper forskare förstå universums magnetfält
Ett chalmerslett forskarlag har tagit fram en metod för att mäta upp magnetfält i rymden med hjälp av metanol, den enklaste formen av alkohol. Forskningsresultaten löser en viktig gåta inom astrokemin och erbjuder ett nytt sätt att undersöka hur tunga stjärnor föds.
-
Starka kopplingar mellan Saturnus och dess ringar
Cassini hette den rymdfarkost som färdades genom Saturnus ringar i jakt på ny kunskap om planeten och dess atmosfär. Cassini kraschade in i Saturnus gasmassor i september i år. Nu kommer mätresultat från det svenskutvecklade mätinstrumentet som fanns ombord under farkostens drygt två...