Rymden

Kommunikation med rymdsonder genom långdistanslänkar kräver bästa möjliga mottagarkänslighet. Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Sverige har utvecklat en laserstrålbaserad metod med hjälp av en nästan ”brusfri” optisk för-förstärkare i mottagaren. Det ökar både räckvidden...

Synförsämring i rymden kan bli ett allvarligt hinder mot planerna på att skicka människor till Mars. Forskare har funnit anatomiska förändringar som tyder på att det är balansen mellan trycket kring hjärnan och ögat som rubbas vid tyngdlöshet. Det riskerar att förändra ögat och...

Svenskt instrument är på väg till rymdfarkosten JUICE, för att undersöka Jupiters måne Ganymedes. Syftet är att mäta elektriska och magnetiska fält för att kartlägga Ganymedes oceaner under dess djupfrysta istäcke.

Den magnetiska energin som frigörs vid solstormar har potential att slå ut elnät, internet och flygtrafik. Men nu har forskare utvecklat en metod som kan hjälpa till att förutspå rymdväder. Upptäckten kan på sikt göra oss bättre förberedda på att skydda sårbara samhällsfunktioner.

Rymdforskare har spårat den skruvade radiostrålningen från det berömda svarta hålet i galaxen M87. Den skruvade strålningen kan avslöja unika egenskaper hos svarta hål.

Utflöde av syre från jordens atmosfär ökar med kraftiga solvindar. Under så kallade magnetiska stormar kan jonutflödet öka nästan 100 gånger jämfört med lugna förhållanden.

Både Europeiskt och globalt samarbete krävs för att möta framtida risker med rymdväder. Med bland annat korrekta prognoser kan kritiska funktioner i samhället skyddas. Det är en av sex nödvändiga insatser och aktiviteter behöver koordineras på europeisk nivå.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2019 till James Peebles, Michel Mayor, och Didier Queloz. Priset belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt...

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya...

En ny detektor av grafen kan revolutionera nästa generations rymdteleskop. Genom att korsa signaler av olika frekvens kan man 3D-avbilda universum – och kanske avslöja hur livet kom till jorden. Tekniken har demonstrerats av forskare vid Chalmers.

Att bygga en månbas är en rejäl utmaning. För att slippa ta med tungt material från jorden utvecklar forskare möjligheten att använda månstoft i särskilda 3D-skrivare. Dessa ska kunna printa ut byggstenarna direkt på plats – så kallad additiv tillverkning.

Nästa år skjuts forskningssatelliten Mats upp från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Mats ska studera så kallade gravitationsvågor i atmosfären genom att detektera formationer i moln i mesosfären, på 70-110 kilometers höjd.

År 2028 skickas en rymdfarkost iväg för att jaga ifatt en komet eller interstellär himlakropp som ännu inte är upptäckt. Aldrig tidigare har en komet studerats som inte hettats upp nära solen och därmed är i sitt ursprungliga tillstånd.

Finns det liv på Mars och kan liv från jorden överleva där – eller på andra rymdkroppar i rymden? Jo, åtminstone mikrober, svampar, lavar och mossor kan överleva under olika rymdbetingelser. Det visar biologiska experiment från rymdstationen ISS, gjorda av forskare inom det...

Nu har forskare i Göteborg upptäckt hur en ny typ av strålningskälla kan skapas. Det handlar om världens starkaste envågspuls, som kan beskrivas som en tsunami av ljus. Den starka vågen kan användas för att utforska växelverkan mellan ljus och materia på ett nytt sätt....

Chockvågor i plasma kan vara oerhört energetiska fenomen som återfinns överallt i universum. Rymden kring jorden utgör ett unikt laboratorium där vi kan studera hur chockvågor i plasma fungerar i detalj.