Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Ett helorganiskt protonbatteri kan blir framtidens hållbar energilagring. Med hjälp av solceller kan det laddas både snabbt och ofta, enligt forskare vid Uppsala universitet.
Forskare har upptäckt intrikata strukturella förändringar i proteinmolekyler som kallas för fytokromer som visar hur växter och bakterier uppfattar ljus.
Nanopartiklar gjorda av metall och halvledare har egenskaper som aldrig tidigare skådats. Bland annat förstärker partiklarna infallande laserljus extremt bra. Den nya upptäckten kan bli mycket viktig för utvecklingen av framtidens optiska datorer.
Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar har för första gången påvisats bland svenska hundar. Viruset, som är ett av flera smittämnen som kan orsaka så kallad kennelhosta, kom troligen till Sverige kring 2010, visar ny forskning. Möjligheten att ta fram ett vaccin mot viruset bedöms stor.
Dålig tandhälsa är vanligt hos hundar, och precis som hos människor är tandborstning det klart bästa sättet att förebygga problemen. Trots det borstar bara fyra procent av landets hundägare tänderna på sin hund varje dag. Många hundägare förlitar sig istället på att olika typer av tuggben ska ta hand om hundens tänder, visar en stor enkätundersökning från SLU.
Forskare vid Umeå universitet har ”filmat” ett protein som reglerar muskelavslappning, just i det kritiska skede då kalcium, som använts vid muskelkontraktion, pumpas från muskelcellen tillbaka till dess lagringsutrymme.
Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.
I år har vi haft en rekordmild vinter och tidig vår. En färsk studie visar att Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 16 år sedan. Forskare i Lund ger svar på vad som händer med djur, insekter, växter i ett allt mildare klimat.
Vad är egentligen ett virus, och var härstammar vår nya pandemi från? Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi vid Högskolan Kristianstad, skriver själv om det nya coronaviruset vi har att göra med.
Vanliga analysmetoder för jordbruket bortser ofta från avgörande faktorer som biologisk mångfald, giftspridning och samhällsförändringar. Det kan leda till felaktiga slutsatser om intensivjordbruk och ekologiskt jordbruk.
Hanar som måste konkurrera hårt med varandra om honor riskerar att få avkommor med fler skador i arvsmassan, än hanar som saknar rivaler.
Den svenska vargpopulationen har under de senaste fyra–fem åren minskat i antalet individer. Illegal jakt tros ligga bakom försvunna djur.
Forskare på Chalmers har upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper, som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet, som är elastiskt och liknar brosk, kan användas inom medicinsk teknik och göra stor skillnad i människors liv.
Förhistoriska människor lämnade Afrika för ungefär två miljoner år sedan, ett faktum som länge varit känt bland forskare. Nu visar ny forskning att hyenor verkar ha gjort detsamma.
Genom en ny metod har forskare kunnat identifiera vilka ålgräsängar vid svenska kuster som är särskilt känsliga och värdefulla, samt vilka ängar som bör restaureras inför framtiden.
Med hjälp av matematiska modeller kan Tom Britton, professor i matematik, räkna ut hur snabbt coronaviruset sannolikt kommer att spridas. Det som styr svaret kallas reproduktionstalet R, vilket är antalet individer som en typisk smittad person i genomsnitt smittar i inledningen av epidemin.
Utbyggnad av elvägar skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma och minska utsläppen från tunga lastbilar i Sverige med ungefär en tredjedel, enligt VTI.
Den mest omfattande studien av släktträdet för fågelfamiljen astrilder, eller praktfinkar, visar att den gemensamme förfadern levde för 11 miljoner år sedan.
Genom att blanda två polymerer med olika egenskaper har en grupp forskare vid Linköpings universitet, fått fram ett organiskt material med superb ledningsförmåga, utan att det är dopat.
Proteinet Atox1, som finns i bröstcancerceller, deltar i den process som gör att cancercellerna bildar metastaser. Det kopparbindande proteinet kan därmed både bli en möjlig biomarkör för sjukdomens aggressivitet, och en möjlig måltavla för nya läkemedel, enligt forskare vid Chalmers.