Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden.
Puckellaxens utbredning i svenska vatten kan bli ett hot mot våra inhemska laxfiskar. Den kan störa de andra laxarnas lek, och det finns också risk för att den sprider sjukdomar och parasiter. Den går inte att utrota, säger forskare vid SLU.
Efterfrågan på biobränslen ökar, inte minst sedan krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel infördes tidigare i år. Men trots att antalet bioraffinaderier blir fler behöver det inte betyda att priset på bioråvara pressas upp, visar ny forskning. Var bioraffinaderiet placeras har stor betydelse.
Växtplankton kan ha stora genetiska skillnader, trots att de lever geografiskt nära varandra. Mysteriet tycks nu ha fått en lösning: Vissa arter har förmågan att bilda vilostadier på havsbotten. Dessa slumrande gener kan hjälpa plankton att anpassa sig till förändringar i miljön.
För att kunna konkurrera med fossila bränslen måste processen att utvinna biobränsle bli mycket effektivare. En av de viktigaste åtgärderna är att utveckla cellfabriker till en lägre kostnad, enligt forskare vid Chalmers.
Aktiva elitfriidrottare som utsatts för sexuella eller fysiska övergrepp någon gång i livet löper större risk för att drabbas av skador. Sambandet ses främst hos kvinnliga idrottare visar en ny studie från Athletics Research Center vid Linköpings universitet.
Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? Forskare har funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar en nyckelroll.
Det lönar sig att hjälpa sina syskon. Fåglar som lever i grupper men inte har egna ungar – och som hjälper till att föda upp sina yngre syskon – har större chans att själva bli föräldrar i framtiden.
– Det finns ett mått av egoism hos hjälpsamma fåglar, konstaterar forskaren Charlie Cornwallis vid Lunds universitet.
Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar, och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader, visar en studie från Stockholms universitet.
Fantomsmärtor kan behandlas effektivt tack vare forskning om maskininlärning och förstärkt verklighet. Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan har utvecklat en ny teori om det gåtfulla tillståndet.
– När man väcker liv i det slumrande nervsystemet med motorisk fantomstyrning hjälper det till att försvaga och bryta kopplingen som orsakar smärta, säger han.
Renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och nya vindkraftsparker verkar förändra valet av kalvningsplatser, visar en studie. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.
Det finns en vilja hos företag och organisationer att betala extra för bioflygbränsle, men inte tillräckligt för att flygbolagen ska kunna byta ut hälften av bränslet mot mer miljövänliga alternativ. Ska biobränslet slå igenom i flyget krävs politiska styrmedel, är forskares slutsats.
Torka har lett till stressade växter över stora områden under de senaste decenniernas extrema torkperioder i Europa, USA och Ryssland.
Extremvärme och torka får långvariga effekter på marken och dess små och osynliga invånare. Enligt forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är mikrobsamhällena livsviktiga för markens egenskaper, inte minst förmågan att ge oss mat och rent vatten.
Det är ofta färgen på bytesdjuren som hjälper rovfåglar att upptäcka, förfölja och fånga dem. Och kaktusvråken har det bästa färgseendet av alla hittills undersökta djur – oavsett om de lever på land, i luften eller i havet, visar forskning från Lunds universitet.
När gamla, fossila insektspuppor i Naturhistoriska riksmuseets samlingar röntgades hittades helt oförstörda, fossila steklar. Som om de väntat på att framtidens teknik ska kunna avslöja dess inre har pupporna legat i museet i över hundra år. Fyndet är det första fossila beviset på parasitism, att en art lever i en annan.
Både arv och miljö ligger bakom olika kognitiva egenskaper, visar en ny studie gjord på höns. Forskare vid Linköpings universitet har funnit att kycklingars förmåga att klara svårare inlärningstester är ärftlig, medan optimistisk läggning däremot tycks förklaras av miljöfaktorer.
Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. Om hanen träffar en ny sexigare (större) hona, gör han sig av med ungarna eller äggen, för att snabbare kunna para sig med den nya förälskelsen. Det visar en studie från svenska och portugisiska forskare.
Spårväg ska vara enkel, förutsägbar och lättförståelig. Nya spårvägslösningar måste baseras på att gaturummet anpassas för spårvägstrafik, menar VTI som sammanställt en rapport med rekommendationer vid ny- och ombyggnad av spårväg.
Den nu utdöda grottbjörnen och vanliga brunbjörnar fick ungar med varandra. Kartläggning av grottbjörnens arvsmassa visar att deras DNA finns kvar i dagens brunbjörnar.