Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
En ny metod som identifierar vilka proteiner i kroppen som påverkas av kemikalier, har tagits fram av forskare vid Linköpings universitet. Metoden gör det möjligt att tidigt upptäcka vilka biologiska effekter ett ämne kan ha i en organism.
Solceller på jordbruksmark skulle ge mer el än Sveriges årliga behov, och dessutom öka skörden vid torrt väder, visar beräkningar från Mälardalens högskola.
Forskare har ”filmat” hur ett protein, som reglerar energibalansen i cellen, förändrar sin struktur för att katalysera en kemisk reaktion.
Tusen äppelfröplantor växer just nu till sig på Sveriges lantbruksuniversitet. Korsningar mellan svenska härdiga äpplen och cideräpplen. Några av dem kommer att ge nya äppelsorter som har tillräckligt med bitterarom för cidertillverkning.
I princip allt som säljs i frukt- och grönsaksdisken har kommit till genom växtförädling, något som få konsumenter har kunskap om, visar en studie från SLU. Ändå är åsikterna många, vilket kan påverka utvecklingen av nya sorter.
Små elhybridflygplan för regional trafik ska vara i drift senast 2030, uppger de forskare vid Mälardalens högskola som tar fram teknik för de elektrifierade flygplanen. En utmaning som finns kvar är att beräkna den exakta mängd motorkraft som behövs under en flygtur.
En säker, billig och hållbar teknik för energilagning har tagits fram vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet. Tekniken bakom det organiska batteriet prisades vid den nyligen avslutade klimatkonferensen COP26 i Glasgow.
Hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra, i en mosaikliknande evolution. Det visar ett selektionsexperiment med akvariefiskar. Efter bara fyra generationer av riktat urval hade en viss del av fiskens framhjärna ökat med 10 procent, men inga andra regioner.
Genom att vattna bönfrön med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.
En oväntad kemisk reaktion i aerosoler kan komma till nytta inom industrin, till exempel för avloppsrening. När ammoniumsulfat löses upp på vattenlöslig partikelyta, så kan det skapa en katalytisk effekt.
– Det var en överraskning att se reaktionen inträffa, säger Göteborgsforskaren Xiangrui Kong.
Vill du snabbt få koll på vad vetenskapen säger om klimatet? Klimatforskare sammanfattar det samlade kunskapsläget i en liten skrift på femton sidor. Läget är allvarligt – men inte för sent att agera, skriver forskarna.
När spelelement som regler, nivåer, poäng och medaljer infogas i fortbildningskurser ökar motivationen hos deltagarna. Den tydliga strukturen och återkopplingen i form av att nå nya nivåer och vinna medaljer uppfattas som innovativt och engagerande.
Fritt flödande vattendrag är viktiga för att hålla fiskbestånden friska. Populationer av öring är både talrikare och stabilare där strömsträckorna i vattendrag är stora och väl förbundna med varandra, visar en studie från Linnéuniversitetet. .
Nyligen hittades aktivt liv i ett 1,5 miljarder år gammalt grundvatten, djupt nere i urberget. En livsmiljö som bara mikroorganismer klarar av. Forskarna har nu kartlagt var och under vilka tidsrymder berggrunden på jorden varit beboelig.
”Strange metal”-tillståndet finns i supraledare strax innan de blir supraledande. Forskare från Chalmers har upptäckt att kvantsammanflätning tycks ligga bakom. Det är en viktig pusselbit för att förstå denna typ av material.
Flyttfåglar varierar sin flyghöjd mycket oftare än forskare hittills har trott. Det visar data från små loggar som forskare vid Lunds universitet fäst på nattskärror. Under ett års tid har mätarna registrerat höjden som flyttfåglarna befunnit sig på, var femte minut.
Mossdjuren utvecklades 35 miljoner år tidigare än man trott. Världens hittills äldsta fossil av mossdjur har hittats i Kina. Därmed har mossdjuren sitt ursprung från samma period för drygt 500 miljoner år sedan, i den så kallade kambriska explosionen, liksom alla andra nu levande djurgrupper.
Mäktiga bergskedjor av Himalayatyp har bildats på liknande sätt under årmiljonerna. En studie visar att processerna varit likartade så långt tillbaka som åtminstone de senaste 1 800 miljoner åren – även för våra skandinaviska bergskedjor.
Det finns ingen gräns för hur gammal en människa kan bli. Det är slutsatsen i en nyligen publicerad vetenskaplig studie.
När de första hästarna blev tämjda ersatte de alla andra hästar på bara några århundraden. Ett stort internationellt forskarteam har löst det mångåriga mysteriet kring var och när den moderna hästen tämjdes först.
