Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Snötillverkning för skidindustrin och biltestverksamheten är ett växande område. Därför gör forskare i Luleå nu en klassificering av snösorter. Att vetenskapligt hitta förklaringar till varför snö och tillverkad snö har olika egenskaper, eller hur ett bildäck svarar på olika vinterväglag, sparar både miljö och pengar.
Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men vilka trädslag ska man blanda? En ny analys visar att gran-björkskogar är bäst i norr medan tall-björkskogar gynnar fler ekosystemtjänster i södra Sverige – dock inte trädtillväxt.
Genetiska faktorer påverkar huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. Forskare vid Uppsala universitet har tittat på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.
En viktig del av förpackningar är den tryckta utsidan som kommunicerar med konsumenter. En låg tryckkvalitet kan i förlängningen påverka hur förpackningen och produkten i förpackningen uppfattas. Mer kunskap om färgernas fördelning vid flexotryck ökar möjligheten att kontrollera tryckkvalitet redan i kartongbruket, menar forskare från Karlstads universitet.
Fältförsök visar att det är möjligt att få en robot att klättra på ett flygplan. Robotprototypen från Luleå tekniska universitet fäster på alla släta ytor och kan röra sig i alla riktningar. Meningen är att roboten ska bli helt autonom och trådlös så den kan inspektera och identifiera eventuella skador på flygplan.
En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre.
När en majsplanta vidrör en annan planta aktiverar den ett försvarssystem som gör den mindre lockande för bland annat bladlöss. Plantan utsöndrar dessutom kemiska substanser som sprider sig och får plantor längre bort att också gå i försvar.
Så kallad elektronegativitet är en av de mest välkända modellerna för att förklara varför kemiska reaktioner sker. Chalmers-forskaren Martin Rahm omdefinierar nu elektronegativitet i grunden med en ny, mer omfattande, skala.
Målade ränder på kroppen skyddar naken hud mot insektsbett. Det är första gången som forskare lyckas bevisa att kroppsmålning har denna effekt. Att måla kroppen ger således ett skydd mot insektsburna sjukdomar.
För att kunna jobba bra tillsammans på distans krävs verktyg för koordinering. Men det krävs också självkännedom.
– Utan ”self-awareness” vet du inte om att det är du som är elefanten i porslinsaffären, säger Stefan Nilsson, forskare vid Högskolan i Väst som utvecklat tekniska stöd för att visualisera tillbaka en användares egna handlingar och dess påverkan på gruppen, till användaren själv.
Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå följs inte i skyddade områden i Östersjön. Dålig kunskap hos regionalt ansvariga är en orsakerna.
– För att hjälpa de särpräglade östersjöarterna att överleva ett varmare klimat är det livsavgörande att mångfalden på dna-nivå säkras, säger Linda Laikre professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
Användarperspektivet ofta saknas vid utveckling och utvärdering av attraktiva och hållbara transporttjänster. Forskare vid Karlstads universitet har utvecklat en ny mätmetod som fångar upp upplevd tillgänglighet hos användarna.
Vid automatöversättning krävs stora datamängder, något som saknas för små språk. Då blir datahanteringen mer komplex – och tar längre tid. En menings innebörd representeras ofta av grafer. Genom att göra grafernas uppbyggnad tydligare kan verifikationsalgoritmen lättare gissa ordning och struktur i grafen – och översättningen går snabbare.
Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön. Det gäller att ha koll på vilka arter som är lämpliga för massuppfödning, och välja foder smart, menar forskare vid SLU.
Två elektroner är bättre än en. OLED-displayer, plastbaserade solceller och bioelektronik kan bli mer konkurrenskraftiga genom upptäckten att det går att ”dubbeldopa” polymerer. Forskare vid Chalmers har upptäckt hur effektiviteten hos organisk elektronik kan fördubblas.
Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Både is, grus och löv påverkar väggreppet. Men mätningen av friktion bygger på bilars prestanda. Därför behöver råd och riktlinjer för cykelvägarna ses över, enligt forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
En ny, fossilfri, bioplast håller på att se dagens ljus. Enligt labb-experiment är den slitstarkare än både vanlig plast och annan bioplast och är potentiellt bättre skapt för återvinning.
Med dagens marknadsläge, och ny effektiv drivningsteknik, skulle gallring av unga, täta skogsbestånd kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. Den bedömningen gör Lars Sängstuvall i en avhandling från SLU.
Kroppens cellytor är som planeter – släta när man ser dem på håll men kuperade när man närmar sig. En studie publicerad i Communications Biology beskrivs konsekvenserna av att data från cellytor normalt tolkas som om de inte hade någon topografi.
Olika gener samverkar för att ge upphov till en viss egenskap. Genom att använda kunskap om hur denna samverkan går till, har Umeåforskare kunnat konstruera matematiska modeller som förklarar vilka vägar evolutionen kommer att ta.