Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
För 11 000 år sedan fanns minst fem genetiskt olika typer av hundar i världen som levde med människor. Det visar en DNA-studie av arkeologiska fynd.
Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är obotliga ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnans celler och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Sjukdomarna kan också drabba hundar av raserna labrador och golden retriever, visar forskning vid SLU.
De akut hotade svenska fjällgässen har inte gener från den närbesläktade bläsgåsen. Det visar en kartläggning av fjällgässens arvsmassa. Att det inte finns några hybrider kommer att underlätta arbetet med att bevara arten.
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Det tror forskare som med hjälp av matematiska modeller simulerat tidvatten i en period för 420-380 miljoner sen då, precis som idag, kraftiga tidvatten förekom på vissa ställen på jorden.
Typen av samarbete avgör om logistikbranschens gröna krav ska bli möjliga för transportfirmorna att leva upp till. Ibland är långvariga avtal nyckeln, men ibland är bara utbyte av kunskap effektivare.
På natten till söndag den 25 oktober är det dags att flytta tillbaka klockan en timme – då går vi över till vintertid, eller normaltid som det egentligen heter. Vad kan man tänka på för att omställningen ska bli så smidig som möjligt?
I september for en asteroid, stor som en minibuss, förbi jorden. Den kunde lika gärna ha krockat med oss. Nya observationer visar att risken för ödesdigra krockar med jordnära asteorider är betydligt större än man tidigare trott.
Väteperoxid som används för att bleka hår eller göra våra tänder vitare kan också användas för att skräddarsy egenskaperna i ultratunna tvådimensionella material. Upptäckten är intressant för utvecklingen av nya lösningar inom nanoteknik och kvantelektronik.
Det radioaktiva grundämnet astat är ett av världens mest sällsynta ämnen. Nu har forskare från Göteborgs universitet lyckats skapa små mängder av ämnet – och kan studera dess kemiska egenskaper.
Det går att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnaden, med hjälp av så kallad in situ-sekvensering. För att lättare kunna tolka den stora mängden data har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad sig på AI-algoritmer för nätverksanalys – en metod som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Om det bara blir några grader varmare i Arktis kan permafrosten tina, lagrat kol frisättas och omvandlas till växthusgaser med en global klimatpåverkan som följd. Genom att undersöka sediment från botten på Arktiska oceanen kan forskare se hur tidigare klimatförändringar påverkat permafrosten och vårt klimat.
Rekommendationer om social distans och hemarbete har fått många av våra vanor att förändras sedan coronavirusets utbrott. För att få ett bättre svar på hur våra rörelsemönster och motionsvanor påverkats har forskare vid Göteborgs universitet utvecklat en mobilapp som mäter och visualiserar våra rörelser före och efter starten på pandemin.
Forskare har kartlagt DNA från ett sabeltandat kattdjur och resultatet visar på ett socialt och intelligent flockdjur som tröttade ut sina byten genom att jaga dem långa sträckor.
Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram det första organiska batteriet. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar.
Ett helt korrekt citat eller en sanningsenlig bild kan snabbt förvandlas till falsk propaganda. Ytterst små justeringar kan räcka för att hela betydelsen ska förändras. I ett stort projekt undersöker nu forskare hur artificiell intelligens, AI, kan analysera bland annat falska nyheter och extremistinlägg.
Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och fåglar – men att fisken måste finnas där fåglarna häckar.
Forskare har i ett brett samarbete studerat elektronens spinn-dynamik på sin naturliga tidsskala – miljarddelar av en miljarddels sekund. Resultatet ger nya insikter kring elektron-spinn dynamik och skulle kunna få betydelse för nya tekniska tillämpningar inom så kallad spinntronik.
Vid Högskolan i Gävle utvecklar forskare en app som ska inspirera boende och personal på vård- och omsorgsboenden till att använda trädgården för att främja välbefinnande och hälsa.
Kommunikation med rymdsonder genom långdistanslänkar kräver bästa möjliga mottagarkänslighet. Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Sverige har utvecklat en laserstrålbaserad metod med hjälp av en nästan ”brusfri” optisk för-förstärkare i mottagaren. Det ökar både räckvidden och datahastigheten.
Plast är ett gissel för miljön, men också helt nödvändig för att vi ska nå fram till det koldioxidneutrala samhället. Den paradoxala slutsatsen drar en forskargrupp vid Lunds universitet. En lösning på dilemmat kan vara plast med längre liv.