Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Inte bara människor använder sig av språk. En grupp språkvetare i Lund kartlägger kattens läten och kommunikation med oss människor. De vill ta reda på hur katter och människor påverkar varandras kommunikation och om katter kan jama på dialekt.
Forskare har länge letat en förklaring till varför den del av hjärnan som heter hippocampus både kan hjälpa oss att navigera i vår omgivning och skapa minnen av händelser – två uppgifter som verkar helt olika. Nu finns en förklaring.
Ingen annan småfågel, flyger så långt som vår lille lövsångare. Från häckningsplatserna i östra Sibirien, till rastplatser i sydvästra Asien och östra Medelhavsområdet, och sen vidare till övervintringsplatser i Kenya och Tanzania. En sträcka på cirka 1300 mil.
Hästgödsel är en outnyttjad resurs. Det menar forskare vid Högskolan i Gävle som studerat möjligheterna att utvinna biogas ur hästgödsel – och samtidigt återföra bra näring till jorden. Kretsloppstänket startade när en ridskola skulle flytta från orten.
Magnetiska material inom industrin leder värme dåligt vid höga temperaturer. Med hjälp av superdatorkraft har forskare i Linköping nu räknat ut varför. Nästa steg är att använda beräkningsmetoden på järn och järnlegeringar, vars inre man vet lite mycket om.
Sortblandningar kan minska angreppen av skadeinsekter. När två sorters korn odlades ihop var angreppen av bladlöss lägre än i monokulturer av respektive sort den avskräckande – den avskräckande effekten beror på det kemiska samspelet mellan kornplantorna, tror forskarna vid SLU. Sortblandningar kan också ha andra fördelar, till exempel en bättre anpassning till extrema väderförhållanden.
Om vi förstår den komplicerade mekanismen hur vatten spjälkas till vätejoner och syrgas i fotosyntesen, kan vi kanske utveckla nya metoder att framställa bränsle med hjälp av solenergi. Nu har en internationell forskargrupp lyckats ta högupplösta ögonblicksbilder på alla steg i processen.
För första gången har forskare lyckats göra direkta mätningar på djur som manövrerar i luften, och fått en bättre bild av hur flexibla flygare fladdermössen egentligen är. Fladdermössens sätt att manövrera i luften kan komma industrin till nytta.
– Jag utesluter inte att framtidens drönare förses med flaxande vingar, säger biologen Per Henningsson.
Forskare har hittat ett nytt sätt att tillverka materialet grafen i flera lager. Med hjälp av solljus – och grafen på kubisk kiselkarbid – skulle man kunna omvandla vatten och koldioxid till förnybart bränsle. Forskarna visar också att grafen har supraledande egenskaper under vissa förhållanden.
Världens första fullständiga sekvensering av abborrens arvsmassa – genomet – har gjorts av ett team av svenska, finska och estniska forskare. Kartläggningen kan visa hur det naturliga urvalet påverkar den genetiska utvecklingen hos en av Eurasiens tuffaste och mest framgångsrika fiskarter.
Uttrycket ”Sveriges gröna guld” har fått en ny innebörd. Skogen ska numera inte bara ge virke och papper – utan också rädda klimatet. Kemiteknikforskaren Christian Hulteberg har lyckats omvandla en restprodukt från pappersmassatillverkningen till en vätska som är kemiskt identiskt med bensin. År 2021 planeras denna svenska skogsbensin finnas på tankstationerna.
En minskning av närsalter, och därmed tillväxt, behöver inte nödvändigtvis minska syrekonsumtionen, visar forskning från ett kustnära område i Östersjön. Andning för att upprätthålla livsfunktioner, men inte tillväxt, i ekosystemet kan också spela roll.
– Vi måste beakta baslinje- och underhållsandning för att förstå och förvalta utvecklingen av syrefattiga kustnära områden på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt, menar forskaren Kevin Vikström vid Umeå universitet.
Den vanliga husmyggan i norra Sverige kan överföra viruset som orsakar den besvärliga så kallade Ockelbosjukan. Det visar en ny studie som gjorts vid Umeå universitet i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut.
Världens minsta fågel som inte kan flyga finns på Inaccessible Island (Otillgängliga ön) mitt ute i Sydatlanten. För mindre än 100 år sedan trodde forskare att fågelarten en gång i tiden vandrat dit på sedan länge sjunkna landtungor och gav den därför namnet Atlantisia. Nu har biologer vid Lunds universitet kommit närmare sanningen.
Processvatten från fisk- och skaldjursindustrin innehåller värdefulla näringsämnen som kan användas i livsmedel eller fiskfoder. Men vattnet ses som avfall och tas inte tillvara. Forskning från Chalmers visar hur näringen kan återvinnas och föras tillbaka in i livsmedelskedjan.
Den genetiska variationen inom arten asp är enorm. Varje asps två föräldrar är i genomsnitt lika genetiskt olika som en människa och en schimpans. Men aspar är inte lika inavlade som människor, konstaterar den forskargrupp som nu efter tio år lyckats kartlägga aspars totala genuppsättning.
Tio europeiska partners från akademin och industrin går nu samman för att på bara tre år bygga en högpresterande kvantdator och göra den tillgänglig i molnet. Projektet Open Super Q ingår i EU:s nya flaggskeppsinitiativ inom kvantteknologi. Chalmers bidrar med djuplodande expertis kring kvantdatorns grundläggande byggstenar.
Chansen ökar att vi ska kunna hitta spår av mörk materia bland kvarkarna på CERN. Forskare från bland annat Lunds universitet har utvecklat en mer effektiv teknik för att leta efter ledtrådar kring universums mörka materia. Nu kan vi analysera betydligt mycket mer data än tidigare.
Ett stort antal antibakteriella ämnen hittas i slam och vatten i svenska avloppsreningsverk. Flera av dem passerar delvis igenom verken och släpps ut i vattenmiljön. Med ny teknik som ozonering och aktivt kol kan utsläppen minskas betydligt.
Granplantor som förökats genom kloning är bättre på att stå emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt.