Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Forskare har utvecklat ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i hudområden där motståndskraftiga och potentiellt dödliga bakterier skapat infektioner. Studien visar att plåstret effektivt minskar mängden bakterier i huden.
Det finns ett samband mellan ägarens personlighet och stressnivån hos hunden. Olika hundraser påverkas dock olika mycket. Raser av urhundstyp påverkas minst medan vallande hundar påverkas mest. Någonstans i mitten hamnar jakthundarna.
AI-modeller presterar bättre om man från början inkluderar kunskap från mänskliga experter som har jobbat med problemlösning i många år. Experterna har redan mycket kunskap om de problem som man vill att AI ska lösa, vilket gör att modellerna inte behöver starta från noll.
Den lilla trastsångaren som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta flyga på dagen. Forskare försöker förklara varför fåglarna stiger 3000 meter då solen går upp.
Människans kolonisering av avlägsna och isolerade öar har resulterat i enorma förändringar i öarnas ekosystem. En studie från Lunds universitet visar nu att öarna sannolikt inte kommer att återgå till ett naturligt tillstånd – även om all mänsklig påverkan upphör.
Ungefär 150 meningsfulla sociala kontakter, fler än så klarar människan inte av, enligt ”Dunbars tal”, en idé från antropologin om en maxgräns för människans sociala förmåga. En ny studie visar att Dunbars tal inte stämmer.
Miljontals kvinnor använder fertilitetsappar när de försöker bli gravida. En majoritet av dem samlar in och delar känsliga data. Forskare uppmanar till hårdare kontroll och mer korrekt kategorisering av apparna, för att undvika missbruk av uppgifterna.
Vi skyr inavel – och har utgått från att djur gör samma sak. Men forskning visar att djur faktiskt inte bryr sig om det är en bror, syster, kusin eller utomstående när de väljer partner. Djur kan till och med föredra att para sig med släktingar, säger zoologen Raïssa de Boer.
Det finns färre än 100 Sumatranoshörningar kvar. Men dna-analyser ger hopp om att kunna rädda arten. De visar att inaveln inom gruppen är mycket lägre än väntat.
Våtmarker är viktiga för fågellivet, det vet man. Men har våtmarkens utformning någon betydelse för antalet arter, hur många häckande par det finns och antalet ungar? Det har forskare vid SLU undersökt.
Snabba byten av batterier i elbilar kan bli ett viktigt komplement till laddning via kabel. Det visar en omfattande studie på utvecklingen av batteribytestekniken – battery swapping – i Kina.
Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser forskare vid Lunds universitet.
Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig. Och det gäller både växter och djur. Sådana ”egenskapspaket” är sannolikt vanliga inom både växtförädling och djuravel – utan att folk känner till det.
Bäckar och älvar avger större mängd koldioxid till atmosfären än man tidigare trott. Tidigare mätningar har gjorts manuellt och under dagtid, men med hjälp av sensorer som gör det möjligt att mäta dygnet runt, kan man se att flödet av koldioxid är som störst under natten.
Kan kostråd baserade på matematiska modeller förebygga hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes? Forskare från Chalmers tror det.
Ozon och UV-strålning kan skada växter. Men vissa varianter av backtrav är bättre på att hantera ozonet än andra, visar forskning från Örebro universitet. Samtidigt kan UV-A-strålning stärka plantorna. Upptäckt kan leda till motståndskraftigare grödor.
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus.
Tjock havsis associeras med kallare klimat. Men inne i fjordarna kan tjock havsis göra vattnet varmare. En upptäckt som hjälper forskare förutsäga hur den Grönländska inlandsisens smälter i ett varmare klimat.
Mätningar från en undervattensfarkost som tagit sig in under den så kallade Domedagsglaciären i västra Antarktis, visar att inflödet av varmt vatten till glaciären är större än vad forskarna hittills trott. Om den gigantiska glaciären smälter påverkas havsvattennivån.
Enstaka vargar får sin första valpkull i ettårsåldern, andra sparar tills de är tio. Avgörande för när vargar ”skaffar barn” är antal revir och partners. Att växa upp med äldre syskon som hjälper till med valparna spelar också roll.
