Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.
Kontrollerad celldöd är viktig under djurs utveckling, till exempel för bildning av fingrar eller tår. Forskning från Umeå universitet visar att död av vissa celler i roten är viktig för att sidorötter ska växa. Studien tyder på att organbildning i växter och djur inte skiljer sig så mycket.
När våra celler bygger proteiner kan mycket gå fel. En avhandling vid Umeå universitet har upptäckt att en viss liten molekyl hos jäst påverkar hur DNA-koden läses av när nya proteiner ska tillverkas. Felaktigheter i processen förknippas med Parkinson och andra neurologiska sjukdomar.
Tre näbbvalar från de Nordatlantiska vidderna irrade sig in och dog på svenska västkusten sommaren 2019. En sorglig syn, men också en möjlighet att vetenskapligt undersöka några av världshavens mest gåtfulla valar.
Den pågående biologiska mångfaldskrisen är inget nytt fenomen, utan representerar en acceleration av en process som människans förfäder påbörjade för miljontals år sedan, enligt ny forskning på fossiler.
Teknik för att behandla avloppsvatten kan användas till att producera bioetanol från jordbruksavfall, till exempel halm. Det är möjligt tack vare en unik membranreaktor utvecklad vid Högskolan i Borås.
I dag används olika processer för att omvandla organiskt avfall till biogas. Genom att koppla samman två olika processer, en för förgasning och en för jäsning, går det att få ut större mängder av värdefulla ämnen som väte och metan. Det gäller dock att ta hand om de mikroorganismer som gör jobbet.
Genom att låta ett dataprogram analysera många röster i varierande åldrar, skulle programmet kunna hitta markörer för att en person faktiskt förställer rösten, menar Sara Skoog Waller, psykologiforskare vid Högskolan i Gävle.
Då och då försvagas jordens magnetfält och de magnetiska polerna byter plats. Senast hände det för 780 000 år sedan. Snart är det dags igen för en polomkastning. Men det sker inte över en natt, så vi lär hinna rusta oss, menar forskare.
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en större studie, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar.
Billigare bränsleceller. Bromsskivor med längre livslängd. Miljövänligare bilar och jetflygplan. Ytskikt som skapas genom så kallad termisk sprutning kan göra stor skillnad för att öka hållbarheten och minska klimatpåverkan. Forskare vid Högskolan Väst använder suspensioner för att göra termisk sprutning ännu effektivare.
Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrimsfalken störtar ner på sitt byte i hastigheter som lätt matchar en Formel 1-bil.
Höfjärilen är vackert gul orange. Men vissa höfjärilshonor är istället vita, trots att det är en nackdel under parningen. Hanar föredrar färgstarka honor. Men istället är de vita fjärilarna mer fruktsamma. Detta är ett exempel på det som inom biologin kallas trade-offs, där en art byter bort vissa positiva egenskaper för att uppnå andra fördelar. Nu tror forskarna att de vet hur detta går till.
Ögats utveckling fick ny skjuts med syretillförsel till näthinnans celler. Denna anpassning skärpte synen hos ryggradsdjur som levde för hundratals miljoner år sedan. Inte minst för att kunna jaga – eller undvika att bli jagad.
Östersjölaxen trivs bäst på vissa ställen i havet – beroende på vilken älv den härstammar i från. Även kroppsstorleken spelar roll för val av plats, enligt forskning från SLU. Upptäckten är viktig för att bättre planera laxfisket.
Stora proteinmolekyler veckar ihop sig till en tredimensionell struktur. Men hur det går till är okänt. Nu har forskare gjort röntgenstudier med terahertz-strålning som visar att vågrörelser i atomer verkar bestämma vilken struktur som är möjlig i proteiner.
Lämningarna efter den första svenska Antarktis-expeditionen hotas att förstöras av de snabba klimatförändringarna. Nu ska svenska och argentinska forskare åka till platsen för att dokumentera och försöka bevara lämningarna innan det är för sent.
I likhet med hur vi människor organiserar oss i städer har djur- och växtsamhällen getton eller etniska områden, där sällsynta arter förbättrar sin överlevnad mot mer konkurrenskraftiga arter. Ett ekologiskt mönster som överraskar forskarna bakom en internationell studie om biologisk mångfald i konkurrensutsatta miljöer.
Växtätande insekter påverkar skogarnas ekosystem. Betydligt mer än tidigare känt, visar en studie från Lunds universitet. Småkrypen bidrar bland annat till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid.
Ämnet geosmin är mycket effektivt mot mygg, men extremt dyrt och sällsynt. Nu har forskare från Sverige och USA upptäckt att ämnet även finns i saften från rödbetsskal. Det är ett billigt, naturligt och miljömässigt hållbart sätt att bekämpa myggor.
