Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus.
Tjock havsis associeras med kallare klimat. Men inne i fjordarna kan tjock havsis göra vattnet varmare. En upptäckt som hjälper forskare förutsäga hur den Grönländska inlandsisens smälter i ett varmare klimat.
Mätningar från en undervattensfarkost som tagit sig in under den så kallade Domedagsglaciären i västra Antarktis, visar att inflödet av varmt vatten till glaciären är större än vad forskarna hittills trott. Om den gigantiska glaciären smälter påverkas havsvattennivån.
Enstaka vargar får sin första valpkull i ettårsåldern, andra sparar tills de är tio. Avgörande för när vargar ”skaffar barn” är antal revir och partners. Att växa upp med äldre syskon som hjälper till med valparna spelar också roll.
Kvinnor upplever i högre grad än män så kallad ”zoomtrötthet”. Det visar den första storskaliga studien som har analyserat effekten av videomöten. Forskarna bakom studien efterlyser åtgärder från arbetsgivare för att förebygga zoomtrötthet.
Artificiell intelligens kan bli en av nycklarna för att bromsa smittspridningen vid framtida pandemier. I en studie har forskare undersökt hur maskininlärning kan användas för att hitta de mest effektiva testmetoderna vid epidemiska utbrott.
En samordnad hantering av avföring från människor och djur kan spara hundratals miljoner kronor varje år. Tricket är att producera biogas av bajset och sedan använda restprodukten som gödsel. Som bonus skulle Sveriges växthusgasutsläpp kunna minska med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid, menar forskare från Linköpings universitet.
Fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Den inre energiapparaten jobbar då för högtryck, men lägger kraften på att producera värme snarare än energi.
Den som är pollenallergisk behöver känna till halterna av pollen i luften för att kunna lindra sina besvär i tid. En ny metod kan ge prognos för hela pollensäsongen – och säga hur svår den blir.
Hotet att bli uppäten av en rovfisk – men också rester av antidepressiva läkemedel – kan få fiskar att ändra beteende. Även utseendet kan förändras, visar en avhandling.
Att framställa vätgas från vatten med hjälp av solljus är en möjlig källa till förnybar energi i framtiden. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett material, så kallat nanoporöst kubiskt kiselkarbid, som har lovande egenskaper för att fånga solenergi och klyva vatten för sådan vätgasproduktion.
Elektroniska textiler är ofta beroende av sällsynta, och ibland giftiga, material. Det kan komma att ändras med hjälp av en tråd av cellulosa.
Om 20 år ska all el i Sverige komma från förnybara källor som vind, sol och vatten. Men vad gör man när det inte blåser, solen gömmer sig bakom molnen och en köldknäpp ökar efterfrågan på el?
Forskare på Chalmers har tillverkat ett strukturellt batteri som är tio gånger bättre än alla tidigare. Det innehåller kolfiber som parallellt fungerar som elektrod, strömledare och bärande material. Batteriet öppnar dörren för så kallad ”viktlös” energilagring i till exempel fordon och farkoster.
Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Den gynnas nämligen av att klimatet blir varmare. Positivt för den mörka jordhumlan men sker ökningen på bekostnad av andra humlor?
Vulkan eller meteorit? Under de senaste 100 åren har två olika teorier lagts fram för att förklara sjön Miens uppkomst. Men i en ny studie kan forskare från Lunds universitet slutgiltigt slå fast att den småländska insjön bildades av en gigantisk himlakropp.
För den som vill göra karriär inom teknikbranschen spelar ålder en avgörande roll. Äldre medarbetare antas nämligen vara mindre uppdaterade om den senaste tekniken och ha svårare för att bearbeta information och lära sig nya saker.
Ett nytt biobläck gör det möjligt att skriva ut luftvägar i naturlig storlek med hjälp av en 3D-skrivare. Biobläcket består av tång och bindväv från lungvävnad.
Effektiviteten hos solceller kan öka med ett fenomen som kallas singlettfission, men okända energiförluster i reaktionen har fram till nu stått i vägen. En forskargrupp har lyckats identifiera vad som händer i singlettfission och vart energin tar vägen.
Den pågående pandemin kan vara en möjlighet för flyget att ställa om, genom att successivt byta ut fossila bränslen mot syntetiska bränslen. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.