Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Att bygga en månbas är en rejäl utmaning. För att slippa ta med tungt material från jorden utvecklar forskare möjligheten att använda månstoft i särskilda 3D-skrivare. Dessa ska kunna printa ut byggstenarna direkt på plats – så kallad additiv tillverkning.
Umeåforskare har beskrivit världens kanske minsta proteinfabrik – hos den lilla parasiten mikrosporidie, som bland annat infekterar silkesmaskar och bin. Med hjälp av så kallad kryo-elektronmikroskopi har forskarna lyckats se unika detaljer i ribosomerna, de strukturer i cellen som tillverkar proteiner.
Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Nu har forskare i Uppsala hittat supraledande material som bara är tre atomer tjockt. Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Högtemperatursupraledning i kopparoxider upptäcktes för 30 år sedan men orsaken till deras höga övergångstemperatur är fortfarande en gåta. Uppsalaforskare har nu kommit närmare gåtans lösning med ett nyupptäckt material som är supraledande trots att det bara är tre atomer tjockt.
Atomernas grundläggande egenskaper kan förändras under högt tryck. Detta ger en ny dimension till periodiska systemet – och helt nya förutsättningar för materialforskning, enligt forskning från Chalmers.
Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer.
Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ fosforutvinning i bland annat kiss och bajs.
Energi- och proteininnehållet i växter är högre om de betas än om de klipps. Innehållet från de betade områdena ökar med åren, medan det är oförändrat där man bara klipper vegetationen.
Flugor kan, precis som flera andra djur som till exempel fåglar, navigera genom att känna av jordens magnetfält. Förklaringen är en inbyggd kompass, där proteinet kryptokrom spelar en avgörande betydelse.
Fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli cirka trettio procent större i år. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från romkornet och kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.
Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Genom att modifiera mikroskopiska cyanobakterier producerar de stora mängder butanol som kan användas som ett miljövänligt fordonsbränsle.
Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Kartläggning är viktig för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den.
Mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Effekten går att jämföra med den som till exempel bevarad ängsmark och blommande remsor längs åkrar ger. Det visar en omfattande internationell studie där forskare från Lunds universitet har deltagit.
Det råder vattenbrist i stora delar av Sverige – trots allt regn. Och den tilltagande grundvattenbristen hotar svensk vattenförsörjning. Renat avloppsvatten kan bli ett sätt att klara dricksvattnet, menar forskare. På Gotland har avsaltat havsvatten klarat den värsta krisen.
Klimatförändringarna påverkar svensk livsmedelsproduktion i allt större utsträckning. Redan idag ser vi synliga effekter inom växtodling. Forskare på SLU arbetar med att ta fram nya vetesorter anpassade för ett extremt och omväxlande klimat.
Allt fler vill veta var kläderna de köper kommer ifrån och om de är etiskt producerade. Men hackig information, förfalskningar, och brist på insyn gör det svårt. De QR-koder och RFID-chip som används i dag är lätta att läsa av och kopiera. Forskare vid textilhögskolan i Borås jobbar nu på ett nytt spårbarhetssystem.
Rovdjur utgör inte bara ett omedelbart dödshot för många djur. De påverkar dem även rent fysiskt genom att finnas i deras närhet. Forskare vid Lunds universitet har undersökt vad som händer med bytesdjurens immunförsvar när de tvingas lägga en stor del av sin energi på att undvika att bli uppätna.
Nästa år skjuts forskningssatelliten Mats upp från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Mats ska studera så kallade gravitationsvågor i atmosfären genom att detektera formationer i moln i mesosfären, på 70-110 kilometers höjd.
Forskare har designat en molekyl som kan fånga upp energi ur solens strålar för att senare avge den som värme. Meningen är att molekylen ska kunna ersätta luftkonditionering och fläktar.
– Målet är att skapa en behaglig inomhusmiljö även när solen gassar som mest, kemisten Kasper Moth-Poulsen vid Chalmers.
Varför varför skulle smärtsignaleringen som är kritiskt för vår överlevnad vara långsammare än signaler om beröring? Det undrade forskare som genom att avlyssna signalerna i nervtråden från en enda nervcell åt gången upptäckt att vissa smärtsignaler är nog så snabba. Upptäckten utmanar den rådande bilden av smärta.
Nu har forskare för första gången lyckats bevisa att en del av asteroiderna i vårt solsystem ursprungligen föddes längre bort. Enligt studien har vissa asteroider i ung ålder spreds inåt solsystemet av de jättelika gasplaneternas gravitation.