Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Hundratals arter har utrotats när svampsjukdomen chytrid orsakat massdöd hos groddjur över hela världen. Nu kämpar forskare för att förstå hur smittan sprids i Sverige. Ett varmare klimat kan bidra till spridning norrut – med risk att redan känsliga grodpopulationer slås ut.
Tidsserier av provfisken och klimatdata för kräftans liv, från romkorn till kräftfat, ger bra prognoser för kommande fiske. En prognos från SLU visar att årets fångst av signalkräftfiske i Vättern kommer att bli något större än förra året.
Studier av vattendroppar på nanoskala visar hur vattentillväxten initialt börjar i närheten av defekta kanter på underlaget. Forskare som undersökt vatten på nya sätt omdefinierar nu hur den bindande effekten i vatten fungerar på nanonivå.
En studie vid Göteborgs universitet ska undersöka hur Coronapandemin har ändrat friluftsvanorna i Västra Götaland. Med hjälp av allmänheten hoppas forskarna få en bild av naturens roll för människor i kristid.
Uppsalaforskare har lyckats väl med att samla upp så kallade ”heta elektronhål” i halvledare. Koncentrationen av sådana laddningar, som skapas vid ljusabsorption av vissa metalliska nanopartiklar, förlänger halvledarnas livslängd så att de kan användas i solceller och fotosensorer.
Genom att grundförstärka sjöbotten med ett nät gjort på potatisskal kan förutsättningarna för att ålgräs ska rota sig öka betydligt. Det visar försök gjorda av en forskare, bland annat från Göteborgs universitet. Metoden kan bidra till att motverka utarmningen av kustnära ekosystem.
Artificiella agenter kan på egen hand kan lära sig att kommunicera på ett artificiellt språk som liknar mänskligt språk. De visar fyra Göteborgsforskare som tagit fram en metod för att studera hur språk utvecklas som ett effektivt verktyg för att beskriva mentala bilder.
Ett vävnadsliknande material kan skrivas ut i 3D-skrivare med hjälp av ett nyframtaget biobläck. Det är forskare vid Linköpings universitet som utvecklat en metod och ett material där cellerna överlever och trivs.
När gotlandsrussen betar fritt skapas ett mer öppet landskap med begränsad mängd sly och busk. Därmed ökar artrikedomen av växter och insekter. Studier från SLU drar slutsatsen att åretruntbetande russ kan bidra till bevarande och restaurering av artrika skogsbetesmarker och hagar.
Våra tänders historia börjar vid en tid då bepansrade fiskar började fånga levande byten i stället för att filtrera plankton eller svälja bottenslam. Den börjar med de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer än 400 miljoner år sedan, konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet.
Från att kvantdatorer tidigare mest har varit en fråga för fysiker är det nu dags för ingenjörer och forskare i elektronik att sätta tänderna i de tekniska utmaningarna. Det handlar om att få bättre koll på kvantdatorns allra minsta enheter, de så kallade kvantbitarna, enligt forskare vid Lunds universitet.
En ung stjärnhop håller just nu på att ta form i vår galax Vintergatan. Tack vare mätningar från instrument som Alma och Hubbleteleskopet har astronomerna fått en ny bild av det kosmiska fyrverkeriet – som ger nya insikter om hur stjärnor, som vår sol, föds tillsammans.
Det finns fem gånger mer palmer i Amazonas och andra amerikanska regnskogar, än i Afrika och Asien, enligt en studie ledd vid Uppsala universitet. Palmer har många egenskaper som skiljer sig från andra tropiska träd. Kunskap om andelen palmer är viktig för att beräkna skogsområdens känslighet för klimatförändringar.
Indiumnitrid är ett lovande material för användning i elektronik, men svårt att tillverka. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny molekyl, med vilken de kan skapa indiumnitrid av hög kvalitet. Detta kan öppna upp för att använda indiumnitrid i exempelvis högfrekvenselektronik.
Den sju kvadratkilometer stora ön Raso i Kap Verde är den enda platsen i världen där den akut hotade rasolärkan finns. Rasolärkan har låg genetisk variation men samtidigt ett brett immunförsvar, en kombination som lett till att forskarna kan förstå hur immungenerna hos sångfåglar är uppbyggda.
Mustig jord, uppfriskande sommarregn och multnande löv – olika årstider bjuder på olika dofter. Mest luktar sommaren, till och med åskväder har sin specifika doft. Men varför luktar det?
När användningen av fossila drivmedel minskar, minskar också statens intäkter från bensin- och dieselskatter. Hur ska vägtrafiken beskattas i en framtid när trafiken inte längre förorsakar utsläpp från förbränningsmotorer?
För att locka honor till parning bygger lövsalsfågeln en jättelik lövsal där han dansar och visar upp sina finaste föremål. Detta saknar motstycke i djurvärlden, men trots det har förmågan uppkommit två gånger oberoende av varandra, visar en dna-studie. Förutsättning har varit att arten lever i en miljö med föda i överflöd, menar forskarna bakom studien.
Kvinnors upplevelser av diskriminering och sexuella trakasserier i skogsindustrin kommer i konflikt med den officiella bilden som fokuserar på affärsnytta och konkurrenskraft.
KTH-forskare har ägnat de senaste åren åt att utveckla avancerad teknik som härmar hur ett antal av människokroppens organ tar upp läkemedel. Men när det kommer till tarmarna går det lika bra med vanlig dubbelhäftande tejp. Att det fungerar har forskarna visat med hjälp av chilipeppar.