Forskning om arkeologi

Via Tiburtina heter den uråldriga väg som fortfarande används och som förbinder Rom med staden Tivoli. Arkitekt Hans Bjur, professor vid Göteborgs universitet, har under sex år färdats längs vägen och i ett unikt tvärvetenskapligt...

Martin Ciszuk, doktorand vid Textilhögskolan, har varit delaktig i reproduktionen av Gunnistermannens plagg. Ett unikt projekt där deltagare med olika kompetenser utnyttjats till fullo.

3000 år gamla träbitar som härstammar från gravkammaren i Kung Björns hög i Hågadalen utanför Uppsala har hittats i de växtekologiska samlingarna vid Uppsala universitet. Fyndet gjordes i samband med ett projekt vid Museum Gustavianum som kartlägger...

Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.

När Asta och Tapio Lund 1995 hittade ett säreget föremål i sin trädgård anade de föga att marken intill skulle visa sig dölja ett av Sveriges största guldfynd. Förutom halsringen låg det i åkerns plogskikt ytterligare unika...

Gränsdragningen mellan vad som sågs som ”foster” och ”barn” berördes på ett påtagligt sätt av kristnandets förlopp i Skandinavien under sen vikingatid och medeltid- bland annat genom nya begravningsritualer för späda barn. Det...

Vad kan bebyggelsen under senneolitikum och bronsålder säga oss om samhällsstrukturens utveckling och förändring? Arkeologen Magnus Artursson kommer i sin avhandling fram till att samhället under denna tidsperiod haft en betydligt mer varierad och komplex uppbyggnad...

Europas natur är ett resultat av människans inverkan under flera tusentals år. Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk har förändrat flora och fauna. Men även historiska händelser som krig, revolutioner och sjukdomar har påverkat naturen. Landskapet har...

I Västra Götalandsregionen finns ca 85 000 kända fornlämningar och inom Göteborgs kommun ca 4 000. Några av de här platserna är kända och uppmärksammade, de flesta är emellertid ganska anonyma och bortglömda. Vem använder de här...

Det stora antalet storhögar, totalt ca 270 stycken, och den jämna spridningen av dem tyder på instabila politiska förhållanden i Mälardalen under den yngre järnåldern. I en nyligen framlagd avhandling i arkeologi vid Stockholms universitet ger Peter Bratt en...

Västra Sicilien är idag känt för att vara ett säte för en av världens mest kriminella organisationer, Cosa Nostra. Men hur var det här förr? De senaste årens skandinaviska utgrävningar på Monte Polizzo, västra Sicilien, har kartlagt...

En av utgångspunkterna för sin avhandling har Oscar Ortman tagit i arkeologen Åke Fredsjö som var verksam i Göteborg och Uddevalla mellan 1934 och 1978. Men inte bara Fredsjös egen forskning om Västsveriges äldsta stenålder har haft betydelse utan...

Livsmönstren i Norrbottens kustland förändrades flera gånger under den yngre stenåldern. Det visar en ny avhandling i arkeologi där analyser gjorts av bostäder från Torneälvens dalgång i norr till Jävrebygden i söder.

Forskningen kring bosättningen under järnålder, vikingatid och tidig medeltid har traditionellt studerats som tre skilda enheter. I sin avhandling presenterar Björn Hjulström en kombination med kemiska analyser och egna arkeologiska utgrävningar av boplatser i...

Under tiden på botten i Stockholms hamn ansamlades stora mängder järn- och svavelföreningar i virket på regalskeppet Vasa. Sedan år 2000 har man sett att det sker förändringar i träet som kan hota skeppets stabilitet. Först trodde man att det var...

Arkeologiska fynd och inskriptioner från forntida Hazor i nuvarande Israel, visar att staden var en knutpunkt i ett omfattande nätverk av kontakter och handel. Det framgår i en avhandling av arkeologen Kristina Josephson Hesse, som själv varit med på utgrävningarna av...