Forskning om arkeologi

Genom sommarens marinarkeologiska utgrävningar vid Birka framträder en annan vikingavärld än den man hittills sett. Forskarnas unika fynd kan berätta om platsen och vikingatiden på ett nytt sätt.

Nötboskapens genetiska förändringar beskriver hur vi människor har använt djuren under olika tidsperioder. Med hjälp av att kombinera genetiska, morfologiska, och arkeologiska metoder kan djurens gener också sprida mer ljus över vår tidigare...

Tvärtemot traditionella forskningsrön kan kult till guden Dionysos i det tidiga Rom, alltså runt 500-talet före Kristus, mycket väl ha förekommit. Det visar en avhandling i antikens kultur och samhällsliv från Göteborgs universitet.

Mellan ca 300 f. Kr. och 1000 e. Kr. offrades närmare 40 människor, otaliga djur samt vapen och praktföremål i Skedemosse i Gärdslösa socken på Öland. Offerritualerna var ofta mycket våldsamma. Djuren åts i rituella måltider innan resterna...

Strax norr om Ringsjön i mellersta Skåne ligger Agerödbjär i ett område känt för sina rika lämningar från den äldre stenåldern. Här genomför arkeologerna vid Södertörns högskola seminariegrävningar fram till den...

På svenska universitet och museer finns mängder av mänskliga kvarlevor sparade. Det finns blodspår från både Karl XII och Gustav III och tillräckligt med DNA för att kunna testa om drottning Kristina verkligen var en ”riktig” kvinna. Den 29 maj...

De jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Det visar en ny studie som gjorts vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, och som publiceras i tidskriften BMC Evolutionary Biology. Studien stödjer...

Miljöarkeologiska studier av jord och mark kan ge ny kunskap om hur människor har levt under historien. Men materialet är hotat. Det framgår av en ny avhandling från Umeå universitet.

En ny studie vid Uppsala universitet visar att de två kranierna i relikskrinet i Vadstena klosterkyrka som enligt sägnen ska ha tillhört Birgitta och dottern Katarina, inte kommer från mor och dotter. Dessutom överensstämmer inte åldersbestämningar av...

I den traditionella arkeologiska och historiska forskningen om det antika Grekland finns en tydlig skiljelinje mellan kommunikationen över hav och över land. Antikvetaren Anton Bonnier vid Stockholms universitet visar i en ny avhandling att så inte alls är fallet. I själva...

Användningen av digital teknik ger nya möjligheter för arkeologer att analysera fornlämningar i förhållande till landskapet. I sin avhandling visar Daniel Löwenborg hur analyser av arkeologiskt material tillsammans med digital teknik kan ge en bättre...

Skeppsmasken håller på att spridas till Östersjön, där den hotar ett stort marint kulturarv. Forskare vid Göteborgs universitet misstänker att klimatförändringen gynnar den fruktade masken, och deltar nu i ett EU-projekt för att kartlägga vilka...

Berättelserna om Gamla Uppsala har sett olika ut beroende på i vilken tid de berättats och beroende på vem som har berättat dem. Arkeologen Magnus Alkarp har i sin avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet visat hur bilden av det medeltida och vikingatida...

Riktigt gammal skog i norra Sverige som har undgått exploatering av modernt skogsbruk är inte så opåverkad som man hittills trott. Torbjörn Josefsson från SLU visar i sin doktorsavhandling att även ett lågintensivt, förindustriellt nyttjande av skogen...

År 79 begravdes Pompeji – en historia som många känner till och har föreställningar om. Nu kan svenska forskare genom nya undersökningar se skuggorna av dåtida sociala beroendeförhållanden i staden.

Dagens skandinaver härstammar inte från de människor som kom till Skandinavien efter den senaste istiden. Istället kan våra förfäder vara en grupp människor som invandrade senare, i samband med att jordbruket infördes. Det visar en ny studie i...