Minnen av tidigare händelser spelar roll vid bedömningar, visar ny forskning från Umeå universitet. Processer i hjärnan som stödjer lagring och återkallning av minnen från tidigare liknande situationer tas i anspråk även när vi gör numeriska bedömningar. Och kan till exempel påverka när en lärare sätter betyg på sina elever.
Sjukförsäkringen fungerar inte som den ska. Enskilda individer förfördelas i överklagande-ärenden och många får inte den sjukpenning eller sjukersättning som de har rätt till. En avhandling i socialantropologi hittar förklaringen i den svenska rättskulturen.
Digital kompetens lyfts fram i läroplanerna för skolan. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Språklärare behöver inkludera och värdesätta det multimodala språket, menar forskare i Göteborg och Kristianstad.
De nationella proven ska spegla skolans styrdokument och vara ett stöd för lärare att göra likvärdiga bedömningar och bidra till rättvisa betyg. Elevers muntliga kommunikation i engelska kan förbättras vad gäller samstämmighet och genomförande.
Att göra bedömning och återkoppling till en del i lektionsinnehållet blir allt vanligare i många skolor. Målet är att skapa ett bra lärandeklimat i klassrummet. Men det är också – i allra högsta grad – en interaktiv process. Ett samspel mellan läraren och eleven.
Formativ bedömning i matematikundervisningen påverkar elevernas lärande positivt. Men för lärarna är arbetssättet inte helt okomplicerat. Ska eleverna dessutom få möjligheter att själva reglera sitt lärande behöver undervisningen om hur man lär sig att lära bli tydligare för eleverna, visar Charlotta Vingsle på Umeå universitet.
I formativ bedömning ska informationen om vad eleverna kan, direktanvändas som stöd i lärandet. Lärare använder i viss mån formativ bedömning i klassrummet, men det finns också en stor utvecklingspotential. Med omfattande kompetensutveckling kan lärarna förbättra den formativa klassrumspraktiken och egenskaperna hos den utvecklade formativa praktiken är avgörande för om det leder till bättre prestationer i matematik för eleverna, visar umeåforskaren Erika Boström i sin avhandling.
Varje år får cirka 16000 patienter i Sverige en ny höftled. Infektioner och blodproppar hör till de komplikationer som kan uppstå, och även om det är ytterst sällsynt händer det också att patienter dör till följd av operationen. Ny forskning från Uppsala universitet visar hur man på ett träffsäkert sätt kan bedöma vilka patienter som är i riskzonen.
Om den medicinska åldersbedömningen är osäker – fria hellre än fäll. Det är ett av råden i en etisk analys av medicinska åldersbedömningar som två Linköpingsforskare tagit fram åt Socialstyrelsen.
Vårdkedjan för patienter som drabbats av svåra hjärnskador kan förbättras, säger överläkaren Maud Stenberg överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Mer än hälften av de som drabbas av svår traumatisk hjärnskada förbättras så pass mycket att de klarar sig på egen hand i hemmet – men tidig bedömning kan vara avgörande för hur väl rehabiliteringen fungerar, och att få vänta på insatser och träning försämrar prognosen på längre sikt.
Bedömning har potential att bidra till ökat lärande för elever och till utveckling av lärares undervisning. Men det förutsätter ett samarbete mellan elever och lärare. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Yrkesskickligheten hos inspektörer för hamnstatskontroll borde värderas och respekteras högre inom branschen. Inspektörerna uppmundras inte till ett aktivt och professionellt handlande, visar forskning från Sjöfartshögskolan.
Hur bedömer du din egen hälsa? Denna fråga borde fler av oss ställa sig. I en avhandling vid Umeå universitet visar distriktsläkaren Göran Waller att människors bedömning av sin hälsa är en lika god riskmarkör för hjärtinfarkt som till exempel diabetes, blodtryck och kolesterol.
Bedömningen av arbetsförmåga och informationen i läkarintyg behöver förbättras i sjukskrivningsärenden. En mer effektiv samverkan mellan primärvårdens professioner och fokus på kvalitet i mötet mellan vårdpersonal och sjukskrivna patienter är viktiga faktorer. Det konstaterar Marine Sturesson i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 29 oktober.
En forskargrupp vid Högskolan i Gävle ska utveckla modeller för att använda som beslutsstöd vid bedömning av samhällsnyttan med vindkraftsetableringar.
Örebroforskare har utvecklat och testat Ester, ett strukturerat bedömningsinstrument som kan användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar – barnavårdscentralen, socialtjänsten, polisen, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin. I en studie publicerad i European Journal of Social Work i dag visar de att bedömningarna blir mer relevanta när socialsekreterarna använder detta.
Att använda kompetens i klassrumsbedömning innebär ett ständigt arbete med att utveckla både undervisning och lärande. Forskaren Fredrik Thornberg vid Högskolan i Halmstad beskriver i en studie lärares bedömningskompetens. Resultaten visar hur viktigt det är att lärare och elever samarbetar i klassrummet och att lärare måste hjälpa varandra att utvecklas.
Halten av metallen vanadin kan vara förhöjd i vissa marker. Detta behöver dock inte vara ett miljöproblem, eftersom vanadinet kan vara så hårt bundet att det inte tas upp av organismer i marken. Om man vill bedöma om vanadinförekomsten är skadlig är halten i markvattnet ett bättre mått än totalhalten i marken. Det visar Maja Larsson i en avhandling från SLU.
Om man redan vid diagnos kan identifiera de patienter med kronisk lymfatisk leukemi som har bättre eller sämre prognos ökar läkarnas möjligheter följa upp patienterna på bästa sätt och anpassa behandlingen. Nu har forskare vid Uppsala universitet visat på ett nytt samband mellan specifika molekylära egenskaper hos sjukdomen och grupper av patienter med olika prognos.
Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.