I 30 år har forskare samlat in blodprover från hundratals blåmesar i ett häckningsområde utanför Lund. Resultaten visar att klimatförändringar har lett till att förekomsten av fågelmalaria har dubblerats.
En unik långtidsstudie från Lunds universitet, där blodprov samlats in från samma population blåmesar under 30 års tid, visar att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria utanför Lund.
– Studien undersöker fåglar infekterade av parasiter som är nära släkt med de malariaparasiter som drabbar människan. Och mönstret är tydligt: När temperaturen stiger under fåglarnas kläckningsperiod ökar också andelen infekterade individer kraftigt, säger Olof Hellgren, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
I mitten på 1990-talet bar ungefär 45 procent av alla fåglarna på en infektion, nu ligger den årliga förekomsten på 85–90 procent. Forskarna har dessutom kunnat koppla denna ökning till ett specifikt tidsfönster på våren – från 9 maj till 24 juni – då temperaturerna varit högre än tidigare.
– Det gör att vi kan fokusera på dessa tidsperioder för att till fullo förstå de biologiska sambanden mellan klimatförändringar och sjukdomsspridning, säger Olof Hellgren.
Första svenska studien som visar att ökningen beror på klimatförändringar
Det här är första gången en svensk studie med insamlade data kan visa att ökningen av vektorspridda sjukdomar – smittor som sprids av levande organismer så som insekter eller spindeldjur – är en direkt följd av klimatförändringar.
Dessutom visar resultaten att det inte handlar om en diffus koppling till högre temperaturer generellt – utan om ett mycket specifikt tidsfönster på året då fågelungarna kläcks och vistas i boet.
Intressant nog fanns inga tankar på att studien skulle kunna användas för att belysa klimatförändringar när den påbörjades.
– Det var andra frågeställningar som var viktiga då och dessutom inte alls planerat som en långtidsstudie. Dessutom är inte forskningsfinansieringssystemet anpassat för det. Men långtidsstudier innehåller ofta mycket data som kan komma väl till användning för framtida forskning, säger Jan-Åke Nilsson, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Nästa steg: ta reda på varför värmen gynnar parasitspridningen
Forskarnas nästa steg blir att ta reda på exakt varför värmen gynnar parasitspridningen. Det finns data som pekar på att fler blodsugande insekter söker sig till bona under varmare år – men det kan också handla om att parasiterna själva mår bättre i värmen. Oavsett vilket, är resultaten inte bara viktiga för svensk naturvård.
– Eftersom parasiterna och vektorerna förekommer globalt är det troligt att liknande mönster även finns i andra delar av världen. Våra resultat kan därför vara relevanta för både internationell forskning och sjukdomsövervakning, säger Olof Hellgren.
Vetenskaplig artikel:
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology: ”Climate‐Driven Increase in Transmission of a Wildlife Malaria Parasite Over the Last Quarter Century”
