Vår musiksmak blir smalare när vi blir äldre, visar en studie. Bland annat blir nostalgi en stark drivkraft och musiken som man lyssnade på som ung följer med som ett ”ljudspår till livet”.
Musik är en stark identitetsmarkör – men vad vi lyssnar på förändras med åldern. Resultaten är kanske inte så förvånande, men nu är det vetenskapligt belagt för första gången.
En internationell studie från Göteborgs universitet, Jönköping University och University of Primorska i Slovenien har undersökt människors musiklyssningsvanor under 15 års tid.
Resultatet visar att yngre användare lyssnar brett på samtida populärmusik och följer trender i populärkulturen. I skiftet från tonåren in i vuxenlivet breddas musikvanorna – fler artister och genrer utforskas, och lyssningen blir alltmer varierad. Med stigande ålder smalnar detta spektrum sedan av, samtidigt som musikvalen blir mer personliga och präglade av tidigare upplevelser.
– När du är ung vill du uppleva allt. Du åker inte till Roskildefestivalen bara för att lyssna på ett visst band, men när du blir vuxen har du oftast hittat en musikstil som du identifierar dig med. Topplistan blir mindre viktig, säger Alan Said, docent i datavetenskap på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Nostalgi är en viktig drivkraft
Forskarna använde sig av data från musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify. På så sätt kan de skapa en personlig musikprofil och få överblick över sitt lyssnande. Eftersom användare av Last.fm kan ange sin ålder när de registrerar sig, kunde forskarna knyta lyssningsvanorna till ålder.
Studien omfattar drygt 40 000 användare och datan innehöll över 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar.
– I studien kan vi följa hur musiklyssnandet förändras över en längre tid, när företag som Spotify försöker ta fram musikrekommendationer till sina kunder tittar de inte nödvändigvis på användarnas beteendeförändringar genom livet, säger Alan Said.
Resultatet visar att musiklyssnandet fortsätter att förändras genom livet. I medelåldern och framåt blir nostalgi en stark drivkraft, musiken från ungdomsåren följer med som ett ”ljudspår till livet”. Hos äldre lyssnare blir mönstret dubbelt. De fortsätter att ta del av ny musik, men återvänder samtidigt gång på gång till låtar från sin ungdom.
Musiksmaken blir också mer unik ju äldre lyssnaren är. Tonåringar kan hitta många gemensamma favoritlåtar med sina jämnåriga kompisar. Det blir svårare med åldern. Grannen lyssnar på death metal för hela slanten, medan du är insnöad på Genesis eller reggae.
– De flesta 65-åringar ger sig inte ut på en musikalisk upptäcktsresa, säger Alan Said.
Förbättrade rekommendationer
För företag eller personer bakom ett rekommendationssystem, som exempelvis Spotifys förslag på ny musik till sina användare, innebär studiens resultat viktiga utmaningar och möjligheter.
Den här typen av analyser av människors lyssnande över hela livet har inte varit möjliga förrän nu – helt enkelt för att det är först nu som det finns tillräckligt lång tid av digitalt musiklyssnande att studera.
– En tjänst som rekommenderar samma typ av musik på samma sätt till alla riskerar att missa vad olika grupper faktiskt vill ha. Yngre lyssnare kan gynnas av rekommendationer som blandar de senaste hitsen med förslag på äldre musik de ännu inte upptäckt. Medelålders lyssnare uppskattar en balans mellan nytt och bekant, medan äldre vill ha mer skräddarsydda rekommendationer som speglar deras personliga smak och nostalgiska återhöranden, säger Alan Said.
Vetenskaplig artikel:
Soundtracks of Our Lives: How Age Influences Musical Preferences, UMAP Adjunct ’25.
