Person i vit rock och med blå handskar håller i pipett och provrör, ovanför en rad av provror.
Artikel från Linköpings universitet

Forskare som grupp överskattar sitt beteende vad gäller forskningsetik, enligt en ny studie. Många forskare tycker att de är bättre än andra på att bete sig hederligt i arbetet. Tydligast syns detta hos forskare inom medicinområdet.

Utgångpunkten för den nya studien är att det råder något av en kris i forskningsvärlden. Det menar Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet.

– Det är många studier där forskningsfusk eller svårigheter att återskapa forskningsresultat har uppdagats. Trovärdigheten är ifrågasatt.

Alltid tala sanning

Tillsammans med forskarkollegor har Gustav Tinghög ställt frågor om god forskningssed till ett stort antal forskare i Sverige. Frågorna, som skickades ut i enkätform, utgick från Vetenskapsrådets definitioner av god forskningssed. Det handlar om sådant som att alltid tala sanning om den egna forskningen och att öppet redovisa förutsättningar, metoder och resultat vid en studie.

De två frågorna i enkäten löd: Hur bra tycker du att du håller dig till god forskningssed jämfört med kollegor inom samma forskningsfält? Och hur bra tycker du att just ditt forskningsfält håller sig till god forskningssed jämfört med andra forskningsfält?

Mer om enkäten

Enkäten gick ut till alla forskare och doktorander med anställning vid svenska lärosäten. Drygt 11 000 svar kom in. Svaren skulle anges på en sjugradig skala där en fyra motsvarade ”som genomsnittet”.

Många ger sig själva höga poäng

De flesta, 55 procent, angav att de är lika bra som de flesta andra på att följa god forskningssed. 44 procent tyckte att de är bättre. Bara en enda procent tyckte att de är sämre än snittet.

På frågan om hur det egna forskningsfältet sköter sig svarade 63 procent att det egna fältet är lika bra som de flesta andra. 29 procent svarade att det egna forskningsfältet är bättre än genomsnittet och åtta procent svarade att de är sämre.

Nästan alla forskare anser sig alltså vara lika bra eller bättre än genomsnittet vad gäller god forskningssed. Det är en statistisk omöjlighet, säger Gustav Tinghög. Förmådde alla att se på sig själva objektivt vore en jämn fördelning kring mitten att vänta.

Störst överskattning inom medicin

Enligt Linköpingsforskarna visar resultatet på en generell överskattning av det egna etiska beteendet samt en överskattning av beteendet hos kollegor inom samma forskningsfält.

Alla forskningsfält uppvisade en likartad överskattning av den egna hederligheten. Effekten var dock störst för forskare inom medicinområdet.

Det går inte att helt utesluta att det är de mest forskningsetiskt ”duktiga” forskarna som har svarat på enkäten. Men det är enligt forskarna mindre sannolikt att en sådan faktor skulle påverka utfallet för hur forskare i Sverige värderar sina egna forskningsfält.

Forskare har brister som alla andra

Att avvika från god forskningssed handlar ytterst sällan om felaktigheter i skandalformat. Det handlar snarare om sådant som man gör i vardagen, till exempel hur man delar med sig av resultat och redovisar data, enligt forskarna.

I grunden, menar de, visar studien att forskare inte är immuna mot psykologiska processer som påverkar alla människor, det vill säga vår tendens att tro gott om oss själva och bortförklara det som talar emot vår självbild.

– Varje dag ställs forskare inför dilemmat: ska jag göra det som gynnar mig själv eller ska jag göra det som gynnar vetenskapen. I en sådan värld är det viktigt att ständigt titta sig själv i spegeln och kalibrera sin forskningsetiska kompass, säger Gustav Tinghög.

Förutom risken att bli blind för egna etiska brister kan övertygelsen om det egna forskningsfältets förträfflighet bidra till polarisering i forskarvärlden, enligt forskarna. Det riskerar att försvåra tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskningsfält.

Läs också: AI – konkurrent eller kollega?

Vetenskaplig artikel:

Bounded research ethicality: researchers rate themselves and their field as better than others at following good research practice, Scientific reports.

Kontakt:

Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.
gustav.tinghog@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera