Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Invånarna i populära städer som Barcelona och Amsterdam fick under pandemin en välbehövlig paus från tillfälliga besökare. Nu planeras lokala åtgärder för att stävja problem och konflikter när partyturisterna väntas återkomma.

Världens sammanlagda turism fördubblades mellan åren 2000 och 2018. I Europa är det framför allt storstadsturismen som har ökat. Och vissa storstäder är mer populära som besöksmål än andra. För flera av dessa har framför allt partyturismen blivit ett verkligt problem.

Forskare vid Lunds universitet har studerat olika initiativ som ska dämpa konflikter mellan invånare och turister i fem europeiska turiststäder.

– Gemensamt för de städer som ingår i studien är att de traditionellt har haft en liberal inställning till exempelvis droger som delvis har lett till en okontrollerad partyturism, säger Cecilia Cassinger, forskare i strategisk kommunikation.

Barcelona – en metropol för många turister.

Okontrollerad marknad för boende

En stor del av ökningen beror på lågprisflyg som för några hundra kronor tar dig till en av Europas metropoler. En annan bov i dramat är digitala plattformar som Airbnb och Booking. Den lönsamma uthyrningen av bostäder till turister har blivit en okontrollerad marknad med diverse aktörer. Ofta handlar om utländska ägare som köper upp lägenheter i historiska stadskärnor och kulturkvarter och tjänar stora pengar. Konsekvensen blir att lokalbefolkningen inte har råd att bo kvar.

– Missnöje och protester mot turismen har ofta med just bostadssituationen att göra. Man upprörs över att bostäder hyrs ut till festande turister när stadens invånare inte har någonstans att bo, säger Cecilia Cassinger och fortsätter:

– Festturisters ofta respektlösa uppförande väcker också ilska. Man tycker att de beter sig som om de vore kunder med rätt att uppföra sig hur som helst.

Siffror om den ökande turismen

Antalet internationella turistresor mer än fördubblades mellan år 2000 och 2018, från 699 till 1451 miljoner (UNWTO, 2019). Ökningstakten är snabbast i Asien och Afrika, men även europeiska ökningstakter på 3-5 procent per år ger stora förändringar över tid.

I ett urval av tolv europeiska storstäder ökade antalet övernattningar i genomsnitt med 43 procent mellan 2004 och 2017 (Eurostat, 2019). Detta är troligen en stark underskattning eftersom den officiella statistiken inte räknar in dagsbesökare, besökare från kryssningsfartyg eller personer som övernattar hos släktingar och vänner eller hos andra aktörer som inte syns i statistiken.

Protester mot turister

I vissa extremfall har det lokala missnöjet lett till stenkastning mot turistbussar, men den vanligaste protestformen är klotter på husfasader och banderoller i stil med ”Tourist go home!”.

I Barcelona hanteras nu problemen på högsta politiska nivå, av stadens borgmästare Ada Colau, tidigare aktivist, som själv har lobbat för att komma tillrätta med stadens undermåliga bostadssituation för invånarna.

Få lokala inkomster från kryssningsfartygen

Även de enorma kryssningsfartygen betraktas som problematiska av aktivisterna och precis som när det gäller uthyrningen av innerstädernas lägenheter så hamnar turisternas pengar i fickan på andra aktörer än lokalbefolkningen och städernas skattekistor. Visserligen tjänar man stora pengar på hamnavgifterna men den lokala turistindustrin gynnas inte eftersom turister på kryssningsfartyg ofta både sover och äter på båten.

Cecilia Cassinger och hennes kollega Jörgen Eksell har intervjuat aktörer inom kommunen, turismnäringen och medborgaraktivister i Barcelona, Berlin, Amsterdam, Köpenhamn och Stockholm för att få en bild av vad som görs för att mildra turismens framfart och vilka åtgärder som verkar fungera.

Trängsel i Amsterdams Red Light District. Bild: Gio Mikova/Unsplash

Lokala åtgärder mot partyturismen:

  • Utforma städernas butiksutbud så att det även är intressant för lokalborna. I Barcelona har man exempelvis infört en regel att det endast får finnas ett begränsat antal souvenirbutiker inom samma område. Man har också stängt ner stora festlokaler som endast riktat sig turister. I Amsterdam har kommunen på liknande sätt försökt styra vilka näringsverksamheter som etablerar sig olika stadsdelar. I en stadsdel (De 9 straatjes) finns ett medvetet fokus på exklusivare butiker och etablerade nischade kedjor.
  •  Satsningar på innovation, kultur och mötesevents istället för marknadsföring av staden som ett turistmål för korta besök, till exempel weekendresor.
  • Säkerställa att kommunal service och gemensamma platser är tillgängliga för lokalbor. I en av Barcelonas kända parker – Parque Güell – har stadsdelens invånare fritt tillträde genom sitt bibliotekskort medan turister får betala.
  • Upprätta en god relation mellan kommunen, turismnäringen och invånarna. I Amsterdam finns en kampanj som fått namnet ”We live here” som uppmärksammar att turistkvarteret Red Light District, välkänt för att vara prostitutions- och drogliberalt, också är ett vanligt bostadsområde i vilket allt från barnfamiljer och pensionärer till poliser och skådespelare bor.
  • Genom skyltar och riktad reklam, framtagna av turismorganisationen i Amsterdam, uppmanas besökare att uppföra sig i området. Via bokningsplattformar riktas information mot riskgrupper, ofta unga vuxna, som planerar att besöka Amsterdam om hur turister förväntas uppföra sig, till exempel understryks att det inte är tillåtet att konsumera alkohol och urinera offentligt.

 

Svårt kontrollera att åtgärder följs

Cecilia Cassinger framhåller den gemensamma kampanjen mellan lokalbor och kommunen i Amsterdam som särskilt lyckosam. Konfliktytorna mellan besökare och de boende finns dock kvar i de studerade städerna.

– Medborgaraktivister menar att de flesta åtgärder som införs är bra, dock finns det ingen som ser till att de verkligen efterlevs i praktiken.

Text: Ulrika Oredsson/Lunds universitet

Mer om forskningsprojektet

Forskningen om relationen mellan invånare och besökare för att åstadkomma en hållbar urban turism bedrivs inom ramen för det Formasfinansierade projektet ”Urban turismutveckling i förnyelse: Hantera hållbarhet i tilltagande turismflöden”. Projektet består av fem delprojekt med fokus på hållbar urban turism och beräknas avslutas i slutet av 2023. 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera