Silhuetten av en kvinna med knuten hand sträckt upp i luften, mot orange himmel.
Bild: Miguel Bruna/Unsplash
Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Elva forskare och skribenter fick i uppdrag att fritt skriva utifrån frågan ”Vad är en kvinna?”. Svaren finns nu samlade i en bok.

– Vi vill visa bredden inom genusvetenskaplig forskning, att det finns så många olika synsätt på kön och genus och det inte alls är en åsiktskorridor som alla måste anpassa sig till, säger Evelina Johansson Wilén, genusvetare vid Örebro universitet och redaktör för antologin Vad är en kvinna? Språk, materialitet, situation. 

Tanken på boken föddes för drygt tre år sedan hos Evelina Johansson Wilén och antologins andra redaktör, Johanna Sjöstedt, som har en masterexamen i idéhistoria och genusvetenskap från Göteborgs universitet.

– Vi var frustrerade över att genusvetenskaplig forskning i debatten ofta framställdes som enhetlig och fick kritik för att inte vara en vetenskap utan i stället beskrevs som förtäckt politik som inte tillät konflikter mellan olika teoretiska perspektiv. Den bilden var långt ifrån vår verklighet, säger Evelina Johansson Wilén.

”Man föds inte till kvinna, man blir det”.

Frustrationen ledde fram till frågan, den som en gång formulerades av den franska filosofen och förgrundsfiguren inom feminismen Simone de Beauvoir. I sin Det andra könet utgiven 1949, ställde hon just denna fråga – och gav sitt numera klassiska svar: ”Man föds inte till kvinna, man blir det”.

Med syftet att visa bredden inom genusvetenskaplig forskning fick elva forskare och skribenter uppdraget att fritt skriva utifrån ”Vad är en kvinna?”. Undertiteln till boken – Språk, materialitet, situation – blev till när redaktörerna sorterat och analyserat bidragen. Det visade sig att många av författarna behandlade språket – en analysmetod med djupa rötter inom feminism – och hur själva frågan ”Vad är en kvinna?” kan förstås. Andra bidrag utgick från en analys av kvinnors materiella och kulturella villkor.

Ge underlag för reflektion

Debatten om feminism och genusvetskap hettar till då och då, med starka åsikter och skarpa ställningstaganden från högprofilerade debattörer.

– Den här boken är inget debattinlägg utan vi vill visa på bredden av perspektiv och positioner inom genusvetenskaplig forskning och texterna ska ge underlag för reflektion, säger Evelina Johansson Wilén.

Antologin vänder sig till allmänheten, studenter och forskare inom genusvetenskap och andra ämnen. Texternas tillgänglighet för den icke insatte varierar, och redaktörerna inleder med en guide för läsarna för att skapa reda bland genusvetenskapens inriktningar, begrepp och förgrundspersoner. Evelina Johansson Wiléns bidrag till antologin finns under rubriken Kvinnan, kapitalismen och den sociala reproduktionen.

– Teorin om den sociala reproduktionen är ett sätt att förstå kvinnors villkor med fokus på det betalda och obetalda arbete som de gör. Dessutom hjälper den oss att analysera skillnader mellan olika kvinnors situation i relation till klass och etnicitet, säger hon.

I sitt kapitel – Att sätta citattecken runt ”kvinnor” – lyfter Lena Gunnarsson att genusvetenskapen i Sverige i sina analyser har tenderat att tona ner förtryck av vita, heterosexuella kvinnor, trots ett ”fortsatt skriande behov av analys”, som manifesterade sig i #metoo.

Kontakt:

Evelina Johansson Wilén, redaktör för antologin och genusvetare vid Örebro universitet, evelina.johansson-wilen@oru.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera