Fasad på flerfamiljshus.
Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Bostadsmarknaden har blivit mer marknadsanpassad och det råder brist på billiga hyresrätter. 
– Statens engagemang är lägre i Sverige än i många andra länder, säger Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad.

– Sverige används ofta som ett exempel på ett välfärdssamhälle. Men bostäder har uteslutits från välfärden och överlämnats till den privata marknaden, säger Carina Listerborn, professor vid Malmö universitet och aktuell med en studie som baseras på intervjuer med boende i Malmö om deras erfarenheter av bostadsosäkerhet.

Skyddsnät saknas

– Statens engagemang är lägre i Sverige än i många andra länder som lutar sig åt marknadslösningar, som Storbritannien och USA. Befintliga skyddsnät fungerar inte och det finns heller inte, till skillnad från i andra europeiska länder, några bostäder till ekonomiskt utsatta medborgare, säger Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet och författare till studien.

De 49 intervjupersonerna delar i studien med sig av sådant som upplevelsen av att inte ”väljas” av hyresvärden på grund av ekonomi, etnicitet eller kön. Just kön är framför allt synligt på andrahandsmarknaden; det är lättare för kvinnor än män att hyra bostad i andra hand. Svårast var det för män med utländsk bakgrund.

Vissa av intervjupersonerna kom från medelklassfamiljer och kunde få hjälp av sina föräldrar att köpa bostad. För andra var detta aldrig ett alternativ.

Hyrorna ökat med 50 procent

I Malmö står 90 000 personer i bostadskö. Antalet har ökat på senare år. Samtidigt har hyrorna hos allmännyttan MKB, som står för en tredjedel av alla hyresrätter i staden, ökat med 50 procent sedan 2003. Det gör allmännyttan i Malmö till den näst dyraste i Sverige. Priserna på köpta bostäder har å sin sida ökat med 38 procent i Malmö under en tioårsperiod – vilket är den högsta ökningen på nationell nivå.

Får effekter för den drabbade

Att leva i en bostadosäkerhet innebär en högre risk att uppleva situationer där den drabbade känner sig sårbar, utsatt, utesluten och försummad, visar studien.

Lena, en 20-åring som har flyttat från hem till hem sedan hon var 17 år, förklarar i studien betydelsen av en nyckel:

”Om du bor med någon och inte har dina egna nycklar måste du organisera nästan hela dagen efter den andra personen. Du vet inte riktigt vad du ska göra med dig själv. Någon annan kontrollerar ens liv, så att säga.”

Men för många är vägen lång till ett eget hem, och en egen nyckel.

– Ett återkommande tema i intervjuerna var nyckeln, både bokstavligt och symboliskt. Att ha en nyckel gör det möjligt att avgöra vem som har tillgång till en lägenhet. En nyckel var också för flera av informanterna en symbol för värdighet och självständighet, säger Carina Listerborn.

Vetenskaplig artikel:

The new housing precariat: experiences ofprecarious housing in Malmö, Sweden.

Kontakt:

Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet, carina.listerborn@mau.se 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera