Tema

Mobilapp mäter trygghet i vardagen

Vad avgör om en ungdom ska råka ut för ett brott – eller själv begå ett? Och kan en mobiltelefon säga något om hur, var och när människor känner sig trygga? Det undersöks i en ny avhandling.

I sin avhandling har kriminologen Alexander Engström analyserat gymnasieungdomar som begår brott och utsätts för brott och dessutom mätt tryggheten hos universitetsstudenter genom en mobilapp:

– Sambandet mellan vardagslivet, brott och otrygghet är viktigt att studera. Det gäller inte minst bland unga som både är mest brottsutsatta och begår mest brott, säger han.

Brottsoffer ofta berusade

500 gymnasieungdomar kategoriserades i grupper utifrån deras inblandning i våldsbrott under föregående läsår. Resultaten visade att frekvent berusning och att ofta vara på ”stan” på kvällen är de faktorer som kan kopplas till att vara utsatt för brott medan att ha vänner som begår brott är den viktigaste faktorn för att vara gärningsperson.

För att mäta upplevelsen av trygghet utrustades studenter vid Malmö universitet med en mobilapp. Genom regelbundna enkäter i mobilen fick deltagarna svara på frågor om hur oroliga de varit för att utsättas för brott under den senaste månaden, den senaste dagen och i realtid. Mobilappen registrerade också var personerna befann sig när de svarade.

– I realtidsmätningen kunde vi se att den direkta omgivningen som personen befann sig i när hen svarade har stor betydelse för känslan av trygghet. Oron var större på andra platser än det egna hemmet och när det var mörkt ute.

Klubbar mer otrygga

I studien undersöktes även kopplingen mellan individers generella livsstil och otrygghet. Att umgås mycket med vänner på ”stan” var kopplat till lägre nivå av otrygghet medan att röra sig ute i nattlivet och på klubbar var kopplat till högre otrygghet.

Alexander Engström menar att forskningen ofta utgår från att otrygghet är något stabilt. Traditionellt genomförs därför trygghetsmätningar i relation till längre tidsperioder med tillbakablickande frågor rörande det senaste året. Det är en trubbig metod, menar han.

– Det är svårt att komma ihåg allt som hänt under ett år. Otrygghet är till viss del ett dynamiskt fenomen som varierar på dagsbasis och över olika situationer i vardagslivet, vilket vi tydligt kan se i materialet. En slutsats är därmed att det är viktigt att våga använda alternativa metoder för att fånga upp otrygghetens olika variationer, säger han.

Mobilerna är nära människor

Genom att använda mobilen är det möjligt att få en bättre och mer precis bild över hur otrygghet kan ta sig uttryck, enligt Alexander Engström.

– Mobiltelefoner är ett utmärkt verktyg i den här typen av forskning. Genom dem kan vi komma riktigt nära människor och därigenom få djupare kunskap om de mest otrygga personerna och miljöerna i samhället. Då kan vi också sätta in trygghetsskapande åtgärder där de behövs.

Avhandling:

Everyday life, crime and fear of crime among adolescents and young adults.

Kontakt:

Alexander Engström, kriminolog, Malmö universitet, alexander.engstrom@mau.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Mobilapp mäter trygghet i vardagen

 lästid ~ 2 min