Tema

Om betalsystemet kraschar – så bör vi agera

Svenskarna är beroende att att betalsystemen funkar när vi handlar. Men vad händer om de kraschar? För att ta reda på konsekvenserna har forskare utvecklat ett spel som låter aktörerna öva på scenariot. Nyckeln till en bra krishantering visade sig vara samarbete mellan alla aktörer.

Maktlöshet är kanske den känsla som bäst kan beskriva hur vi känner när vi står där i affären och inte kan betala. Eftersom Sverige är ett av världens mest kontantfria länder, är vi medborgare beroende av att betalsystemen fungerar. Hur kan vi vara säkra på att få matkassen med oss hem?

För att få svar på vilka konsekvenser som uppstår vid ett långvarigt avbrott i betalsystemen har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finansierat forskningsprojektet ”Om betalsystemet kraschar”. I form av ett spel.

Det är ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitet, Linköpings universitet och företaget Combitech AB med Högskolan i Skövde som projektägare.

Övar på krasch-scenarier

– Vi har utvecklat något helt unikt: våra deltagare har kunnat öva hundratals varianter av samma händelseförlopp och på så sätt vara beredd på alla tänkbara scenarier. Deltagarna har inte bara fått en förståelse för det drabbar den egna verksamheten, utan även hur deras val påverkar andra aktörer. En kunskap som bygger bättre och tryggare krishanterare, säger Joeri van Laere, projektledare och krisforskare på Högskolan i Skövde.

I spelet drabbas ett fiktivt samhälle av en långvarig störning där kortbetalningar inte är möjliga under 10 dygn. Projektet har sedan bjudit in samhällsaktörer som fått spela spelet, totalt har det anordnats 21 speldagar i 14 län.

– Forskningsprojektet visar att vi genom övning, samverkan, flera olika typer av betalningsalternativ och god kommunikation tar oss igenom en omfattande betalkris, säger Joeri van Laere.

Samverkan leder till samsyn

Det som visat sig vara nyckeln till framgång är ett fungerande samarbete mellan de aktörer krisen berör: nationellt, regionalt till lokalt, offentligt-privat till respektive näringsidkare. Effekten av god samverkan är samsyn och förståelse för vad som är “bäst för alla” i stället för att utgå från vad som är mest fördelaktigt för den egna verksamheten.

– Under spelsessionerna blev det väldigt tydligt att ju mer deltagarna diskuterade och resonerade fram en åtgärd, desto bättre effekt fick den. Aktörerna behöver öva samma scenario flera gånger tillsammans för att bygga den helhetssyn som mildrar effekten under en betalningsstörning, säger Joeri van Laere.

Speldeltagarna har byggt upp en förståelse för vikten av samsyn samhällsaktörer och blivit bättre krishanterare.

Jonas Milton på MSB är nöjd med projektets resultat och menar att projektet lämnar efter sig goda råd för hur näringsliv, myndigheter, MSB och medborgare bör agera under en omfattande betalkris.

Behöver fler betallösningar

– Projektet har inte bara utvecklat en ny metod för att öva en störning i betalsystemet, forskarna har även lyckats föra samman de viktigaste aktörerna på området och i olika delar av Sverige, redan det är en vinst, säger Jonas Milton.

– Men projektet visar även på att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda med det vi har. det finns ett stort behov att vidareutveckla de digitala betalningslösningar som vi har till att bli mer resilienta så att de även kan nyttjas exempelvis offline med hjälp av krediter eller lösningar baserade på förskottsbetalning

Vad bör jag själv tänka på?

Projektets uppföljare på MSB, Jonas Milton, nämner vad vi som medborgare bör tänka på:

– Ha en summa kontanter i mindre valörer hemma tillsammans med ett lager förnödenheter. Det ökar möjligheten att klara sig under exempelvis en längre störning i betalsystemet. Kontanter är dock inte enskilt den enda lösningen utan endast ett komplement. Ju fler alternativa sätt att betala man har som privatperson desto bättre klarar man sig.

En långvarig betalsystemsstörning kan snabbt eskalera till en samhällskris, där oro kan leda till hamstring. Tomma butikshyllor har vi nog alla färskt i minnet som en effekt av oron i början av Coronapandemin. Genom kommunikation går oro att motverka. Under Coronapandemins första period då hamstringsbeteenden uppstod gick bland annat en av Sveriges papperstillverkare ut och meddelade att ”toalettpappret kommer inte att ta slut”, och flera livsmedelskedjor lugnade med att informera att butikshyllorna kommer fyllas på.

– Som medborgare kan du själv bygga på effekten av oro hos andra genom att exempelvis bunkra toalettpapper. Helt i onödan.

Kontakt:

Joeri van Laere, docent i informationsteknologi, Högskolan i Skövde, joeri.van.laere@his.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Om betalsystemet kraschar – så bör vi agera

 lästid ~ 3 min