Man som går igenom sitt recept. På bordet står ett antal läkemedel.
88 procent av patienterna som hade fått stöd av en apotekare uppgav att de tog sina mediciner i hög utsträckning.
Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Personer som behöver ta flera läkemedel samtidigt slutar ibland med dem, trots att det innebär risker för hälsan. Kan personligt stöd från en apotekare förhindra det? En avhandling från Linnéuniversitetet tyder på det.

Patienter som inte tar sina läkemedel på det sätt som de förskrivits drabbas oftare av nya hälsoproblem och dör tidigare. Malin Johansson Östbring har i sin avhandling tittat på hur sjukvården kan arbeta för att öka patienters benägenhet att ta sina mediciner, det som inom vården kallas följsamhet. Fokus har varit patienter med hjärtinfarkt eller krankärlsproblem och patienterna slumpades till att antingen få extra stöd eller standardvård.

Stöd av apotekare

Det stöd man utvecklade och sedan utvärderade bygger på att en apotekare med särskild kompetens inom kommunikation, följsamhet och hjärtläkemedel träffar patienten på mottagningen för ett läkemedelssamtal och därefter följer patienten under drygt ett halvår. Konceptet innebar att stödet anpassades efter patientens eget upplevda behov och dennes problem med läkemedel.

– I studien undersökte vi om läkemedelsuppföljningen hade någon effekt på patienternas följsamhet till behandlingen samt på patienternas riskfaktorer och behovet av sjukhusvård relaterat till hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med standardvård, säger Malin Johansson Östbring.

Bättre följsamhet

Resultatet visade att patienterna som slumpats till att få individanpassad läkemedelsuppföljning hade bättre följsamhet till sin medicinering. 88 procent av patienterna som hade fått stöd av en apotekare hämtade ut och uppgav att de tog sina mediciner i hög utsträckning. Motsvarande siffra i gruppen som fått standardvård var 77 procent. Patienterna som fått stöd hade också mer positiva föreställningar om sina läkemedel och upplevde en lägre grad av oro kring dessa.

Läkemedelsburkar på ett bord.
Det kan finnas flera orsaker till att patienter inte tar sin medicin på angivet sätt. Bild: Malin Johansson Östbring

Däremot såg man ingen minskning av kolesterolvärdena eller blodtrycket i behandlingsgruppen. Inte heller verkade behovet av sjukvård påverkas under den här studieperioden. Djupintervjuerna belyser att patienters erfarenheter spänner över ett brett fält, från att det är väldigt enkelt att använda läkemedel till att det är besvärligt och oroande. Patienterna har också olika föreställningar om eget ansvar angående behandlingen, vilket är viktigt att ta hänsyn till när man ska stödja dem.

Bättre omhändertagande

– Det kan vara många saker som ligger bakom när man i vården möter en patient som är skeptisk till att ta läkemedel. Ungefär 25 000 svenskar drabbas årligen av hjärtinfarkt, så jag hoppas att den här kunskapen ska kunna bidra till förbättrat omhändertagande av dem, säger Malin Johansson Östbring.

Det här sättet att jobba på har också upplevts positivt av de yrkesverksamma som är inblandade i studien.

– Vi har upplevt starkt förbättrade möjligheter att hjälpa patienterna till en god läkemedelsbehandling sedan apotekare började jobba inom hjärtinfarktuppföljningen vid sjukhuset, säger David Olsson, sektionsöverläkare på Hjärtsektionen på Länssjukhuset i Kalmar.

Avhandling:

Pharmaceutical care in coronary heart disease.

Kontakt:

Malin Johansson Östbring, apotekare och doktorand i biomedicinsk vetenskap, malin.johansson.ostbring@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera