Tema

Kön och social bakgrund styr gymnasievalet

Ungdomars gymnasieval är fortfarande starkt präglat av kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund. De reformer som genomförts de senaste decennierna har snarare ökat uppdelningen och bidragit till segregation.

– I skuggan av samhällsdebatten om det fria skolvalet fortsätter valet av program och ämnen på gymnasiet att bidra till segregation och uppdelning av elever. Gymnasieskolan är extremt könssegregerad och det finns en stor uppdelning avseende föräldrars utbildningsbakgrund, säger Johanna Mellén.

I stort sett har ungdomars gymnasieval varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet. Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Pojkar väljer tekniskt orienterade utbildningar, flickor väljer breda högskoleförberedande program eller omsorgsinriktade yrkesprogram.

Reformer påverkar till viss del ungdomars val

Johanna Mellén har utifrån statistikdatabaser och policydokument studerat hur reformer av gymnasieskolans programorganisation har påverkat ungdomars val i ett allt mer marknadsanpassat skolsystem. Även om den övergripande tendensen är densamma får de förändringar som genomförs konsekvenser för hur ungdomarna väljer. När alla nationella program 1994 gjordes om till att ge högskolebehörighet gjorde det att fler ungdomar med akademiska föräldrar sökte in till yrkesprogram.

– En anledning till detta skulle kunna vara att vissa av yrkesprogrammen sågs som en dubbel möjlighet, att snabbt komma ut i arbetslivet och samtidigt ha möjlighet att senare studera vidare, säger Joanna Mellén.

En följd av yrkesprogrammens ökade popularitet under 2000-talet var att de blev svårare att komma in på. Det gällde inte minst Byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet.

– Det skedde en viss utjämning av hemmiljöns betydelse för ungdomars val till akademiskt respektive yrkesförberedande program. Men samtidigt indikerar data att elever från studievana hem delvis konkurrerade ut elever från lågutbildade familjer från traditionella yrkesprogram.

När behörighet till högre utbildning efter avslutat yrkesprogram togs bort år 2011 tycks dock yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar från studievana hem.

Specialiseringar bidrar till könsuppdelning

En annan reform som har haft betydelse för elevsammansättning är den ökade möjligheten till specialisering inom program. Ekonomi- och Naturprogrammen har till exempel en till synes jämn könsfördelning. Men inom ekonomiprogrammet väljer pojkar oftast inriktningen ”ekonomi” och flickor inriktningen ”juridik” och inom Naturprogrammet är det främst pojkar som utnyttjar möjligheten att specialisera sig inom matte och fysik.

– Det går i linje med tidigare forskning som visar att flickor väljer vad de tror är bredare och säkrare vägar, medan pojkar satsar mer på specialisering, användbarhet och arbetsmarknadens behov.

Avhandlingens resultat visar på vikten av en fördjupad samhällsdiskussion om vilka program som erbjuds i gymnasieskolan, på vilket sätt ämnen ska avgränsas från varandra och hur valet till dem går till.

– Vi behöver diskutera vilken slags gymnasieskola vi vill ha. Vill vi ha en gymnasieskola som både kan skapa en gemensam grund för alla medborgare och sortera mot arbetsmarknaden? Eller vill vi ha en skola som enbart sorterar mot arbetsmarknaden?

Avhandling:

Stability and Change. Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education.

Kontakt:

Johanna Mellén, doktorand, institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, johanna.mellen@gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kön och social bakgrund styr gymnasievalet

 lästid ~ 2 min