Tema

Bolagen talar tyst om framtida miljöskulder

Det kostar multum att städa upp efter gamla oljekällor. Men miljörelaterade återställningskostnader syns sällan i bolagens årsredovisningar. Bristfällig redovisning kan göra att framtida miljöskulder underskattas och skattebetalarna får stå för notan, menar Mari Paananen, docent i företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

– Jag tror att den framtida miljöskulden i form av återställningskostnader ofta är underskattad och att få förstår hur stora kostnader detta kan skapa för kommande generationer, säger Mari Paananen, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet.

– Därför är det viktigt att miljöskulden synliggörs för investerare, kreditgivare och allmänheten så att vi kan diskutera problemet, menar

Saknas en tydlig fordringsägare

Europeiska börsbolag inom energi- och gruvsektorn ger minst sagt sparsam information i sina årsredovisningar om de framtida miljörelaterade återställningskostnaderna, visar den studie som Mari Paananen och hennes kolleger gjort.

Faktum är att eftersom det saknas en tydlig fordringsägare för den här typen av framtida skuld så finns det inte heller särskilt stor efterfrågan på information.

– Det krävs tydligare riktlinjer från International Accounting Standards Board* kring vilken information som ska ingå i årsredovisningarna för att miljöskulder ska kunna beräknas. Då tror jag att företag vore mer benägna att ge mer information och sådana riktlinjer skulle även ge exempelvis revisorer mandat att utkräva specifik information, säger Mari Paananen.

International Accounting Standards Board (IASB) en internationell organisation som arbetar för att kvalitetsförbättra internationell finansiell redovisning. De ansvarar för redovisningsstandarden IFRS, International Financial Reporting Standards, som används av börsnoterade bolag i EU.

Mer information när media bevakar

Forskarna har undersökt årsredovisningar för en tolvårsperiod från 164 europeiska listade bolag verksamma inom olja, gas, energi (kärnkraft) och gruvdrift. Med hjälp av datorbaserad textanalys undersöktes noter i årsrapporter om miljörelaterade återställningskostnader. Bland annat sökte man efter information om diskonteringsränta och beräknad tidshorisont för utbetalningar – nyckelinformation som behövs för att överhuvudtaget kunna bedöma miljöskulders storlek.

– Även om vi ser att miljöinformationen i årsredovisningarna ökat över tid så är bolagen fortfarande sparsamma med information. Ungefär 60 procent av bolagen gav information om diskonteringsräntan och 65 procent uppgav tidshorisonten. Däremot var det bara en dryg tredjedel som gav information om båda, berättar Mari Paananen.

Forskarna undersökte även om mängden information förändrades i årsredovisningen då företag blev omskrivna i media i relation till miljöfrågor eller företags ansvar för miljön.

– Vi såg tydligt att om företag blev exponerade i media, så ökade miljöinformationen och företagen blev mer specifika i nästkommande årsredovisning. Framför allt blev det mer information om artiklarnas tonfall signalerade osäkerhet eller rättsligt efterspel, säger Mari Paananen.

Kontakt:

Mari Paananen, docent i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, mari.paananen@handels.gu.se

Vetenskaplig artikel:

Time to clean up environmental liabilities reporting: disclosures, media exposure and market implications (Mari Paananen , Emmeli Runesson & Niuosha Samani) Accounting Forum .

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Bolagen talar tyst om framtida miljöskulder

 lästid ~ 2 min