Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Att ha friluftsundervisning på schemat lär inte bara elever att hantera stormkök och klä sig rätt. Elevernas egna upplevelse är att samarbetet stärks och att den egna identiteten blir tydligare. På fjället blir den teoretiska kunskapen dessutom mer greppbar än på plats i klassrummet. 

Vilka lärprocesser tar form i friluftslivsundervisningen? Det ville Åsa Tugetam ta reda på i sin avhandling “Att göra och erfara friluftsliv”. Hon har följt två gymnasieklasser över tid, med fokus på den del i undervisningen som är en veckas fjällvandring. Resultatet, som bygger på bland annat intervjuer, filminspelningar och elevernas egna loggböcker, visar att elevernas byte av miljö (från skolmiljö till fjällmiljö) är en viktig del. Platsens betydelse blir viktig genom att en kontrast till den vardagliga kontexten verkar spela in.

– Att tänja på gränserna för vad som upplevs som möjligt och att möta sig själv utanför den vardagliga kontexten bidrar till lärande och identitetsutveckling. Dessutom blev teoretisk kunskap något annat på plats jämfört med i klassrummet, säger Åsa Tugetam.

Upptäckte nya sidor hos sig själva

Avhandlingen visar också att eleverna, under veckan i fjällen, upplevde sidor hos sig själva som de inte behövde hantera i samma utsträckning i den vanliga skolvardagen. Genom friluftslivsundervisningen hade eleverna inte möjligheten att ”checka ut” och gå hem. Därför tvingades de ta reda på vad de kan och inte kan orka, göra eller känna i relation till friluftsliv.

– Då utvecklar eleverna en förståelse av nya kompetenser som de kopplar till frågor som rör identitet och kroppsliga förmågor, säger Åsa Tugetam.

Samarbetet stärktes

När eleverna befann sig på en okänd plats, utan tidigare erfarenhet blev det också nödvändigt att samarbeta med andra elever, visar resultaten från avhandlingen.

– Det jag reagerade på var hur beskrivande och detaljerat eleverna återgav och berättade för mig hur deras nya upplevelser och perspektiv bidragit till deras identitetsutveckling och sociala utveckling och hur erfarenheten gett dem nya perspektiv på vardagen hemma, säger Åsa Tugetam.

Friluftsliv i nytt ljus på grund av pandemin

Åsa Tugetam kommer att fortsätta forska kring friluftsliv, bland annat om platsens betydelse för lärande. Friluftsliv har dessutom kommit upp på agendan på ett annat sätt i och med pandemin. Att umgås utomhus har för många har blivit det enda alternativet till socialt umgänge.

– Det öppnar upp för många nya forskningsfrågor inom området friluftsliv, säger Åsa Tugetam.

Avhandling:

Att göra och erfara friluftsliv: En etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning.

Kontakt:

Åsa Tugetam, doktorand, Linnéuniversitetet, asa.tugetam@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera