Tema

Så kan elitfriidrotten bli mer hållbar

Det behövs bättre stödstrukturer för elittränarnas professionella utveckling om elitidrotten ska nå en balans mellan kortsiktigt resultatfokus och ett långsiktigt perspektiv där man värnar om idrottarens hälsa. 

Göteborgs friidrottsförbund har genom åren producerat flera världsstjärnor. Men elitidrotten har också en baksida med problem som utbrändhet och skador. För att utveckla elittränarna att hitta nya innovativa arbetssätt med att utveckla elitidrottares psykiska och fysiska hälsa samtidigt som de presterar resultat över tid, initierade Göteborgs friidrottsförbund därför ett utvecklingsprojekt tillsammans med Göteborgs universitet.

– Elittränare behöver kunna navigera mellan kortsiktigt resultatfokus och långsiktig utveckling. För att nå toppresultat behöver friidrottare ligga på gränsen och pressa sig till det yttersta. Det riskerar att leda till utbrändhet och skador. Förutom det personliga lidandet leder det också till borttappad tid. Dessutom måste friidrottaren må bra för att kunna prestera. Så det går inte att välja. Både resultatfokus och långsiktig utveckling måste finnas med hela tiden, säger John Dohlsten, universitetsadjunkt och samverkansdoktorand i idrottsvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

John Dohlsten har under fyra års tid arbetat med elittränare i friidrott. De började med ett ”blankt papper” och har tillsammans undersökt hur tränare kan utvecklas och vilken kompetens de behöver.

– Elittränare behöver forum där de kan mötas för att diskutera de dilemman och problem som de upplever i sin vardag. I våra diskussioner kunde vi se vilken kompetens tränarna saknade, och vi skapade konferenser och även en kurs på universitet utifrån det, säger John Dohlsten.

John Dohlsten har identifierat flera framgångsfaktorer i friidrottsmiljön i Göteborg, men också begränsningar i den struktur som tränarna verkar inom.

Framgångsfaktorerna är:

  • Det finns en stor öppenhet hos elittränare att dela med sig, reflektera och diskutera. I Göteborg underlättas detta av Friidrottens Hus som är en samlande arena.
  • Elittränarna har en inre drivkraft och vana att söka ny kunskap och utveckla nya träningsformer.
  • Elittränarna har ett omsorgsfullt förhållningssätt till friidrottarna och värnar om deras utveckling, hälsa och välbefinnande.

Samtidigt finns det strukturer som motverkar ett långsiktigt perspektiv.

Begränsningar i strukturen:

  • Det finns inga tydliga krav, som till exempel viss utbildning, på elittränare.
  • Rekrytering av elittränare är slumpmässig.
  • Elittränare har otrygga anställningar och deras status är beroende av friidrottarens resultat.
  • Det ekonomiska stödet är resultatorienterat och gör att idrottare och tränare premierar kortsiktiga resultat.
  • Det saknas resurser, strukturer och tid för tränarnas utveckling.

– Om vi ska få fram fler tränare på toppnivå och fortsätta att producera friidrottare i världsklass behöver vi skapa bättre stödstrukturer för elittränares professionella utveckling och ge möjligheter för elittränare att kontinuerligt nätverka och interagera med andra elittränare, säger John Dohlsten.

Avhandling:

Vad möjliggör och begränsar en hållbar elitfriidrott? Aktionsforskning i elitidrottspraktiker inom Göteborgs friidrottsförbund.

Kontakt:

John Dohlsten, doktorand vid Göteborgs universitet, john.dohlsten@gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så kan elitfriidrotten bli mer hållbar

 lästid ~ 2 min