Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Syrebrist vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för återupplivning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.

Barnadödligheten har minskat globalt under de senaste 25 åren tack vare arbetet med FN:s Millenniemål och Agenda 2030. Tyvärr har dödligheten hos nyfödda inte följt samma positiva trend.

Syrebrist vid födseln, asfyxi, är den globalt tredje största orsaken till spädbarnsdödlighet. Bara i år kommer ungefär 700 000 nyfödda, de flesta i låginkomstländer, att dö för att de inte själva börjar andas vid födelsen. Många nyfödda utvecklar också hjärnskador till följd av syrebrist. Många av dessa dödsfall och skador kan undvikas med adekvat återupplivning enligt internationella rekommendationer, men i de flesta låginkomstländer råder brist på både läkare och utrustning.

Idag är den vanligaste återupplivningsmetoden ventilation via en ansiktsmask och ballong-liknande blåsa. Metoden innebär en stor risk för luftläckage vid munnen så att för lite syre når lungorna och i förlängningen hjärnan. Det är en nackdel som är speciellt tydlig på platser med brist på läkare och utrustning och där framför allt barnmorskor återupplivar nyfödda.

Nytt för barnmorskor

Nu har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Universitetet i Bergen i Norge tillsammans med Makerere University i Uganda, genomfört en stor, randomiserad studie för att testa larynxmask som alternativ vid återupplivning av nyfödda.

Larynxmask är en kort luftvägstub som placeras i halsen på den nyfödda. Den minimerar risken för luftläckage och ökar mängden syre som når lungorna. Larynxmasken används idag av narkosläkare under kirurgiska ingrepp och kräver mindre resurser och är mycket enklare än intubering. Men den har inte tidigare använts av barnmorskor. Resultat från tidigare mindre studier har visat att barnmorskor klarar att använda larynxmask efter en kortare utbildning.

Den aktuella studien omfattar 1163 återupplivningar och genomfördes på Mulago National Referral Hospital i Kampala, Uganda, 2018–2019. Nyfödda i behov av ventilering vid födseln delades in i två grupper där den ena fick standardbehandling med ansiktsmask och blåsa, den andra larynxmask.

Resultaten visar att behandlingarna var lika effektiva. Men om det nyfödda barnet inte började andas efter tre minuter med en av behandlingarna, instruerades barnmorskorna att använda den andra.

Ett värdefullt verktyg

Ett större antal nyfödda som först återupplivades med ansiktsmask och blåsa räddades senare med larynxmask, än tvärtom. Studien visar även att merparten av barnen med stor sannolikhet var utsatta för grav syrebrist redan innan födseln.

– Vi tror att larynxmasken fungerar bättre, den var lättare för barnmorskor att använda och i tidigare studier kunde vi se att det tog kortare tid innan de nyfödda började andas. Skillnaden var dock inte så stor att man kunde se skillnad i dödlighet i just denna population. Eftersom den också är säker kommer larynxmask att vara ett värdefullt verktyg för barnmorskor, särskilt i låginkomstländer, säger Nicolas Pejovic, forskare vid Universitetet i Bergen och institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet samt överläkare på neonatalavdelningen, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Enklare än intubering

– Fördelen är även ett minskat behov av intubering, vilket ibland behövs när ansiktsmask och blåsa misslyckas. Till skillnad från intubering är larynxmasken dessutom lätt att lära sig att använda, säger Susanna Myrnerts Höök, doktorand vid Universitetet i Bergen och institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet samt specialistläkare på akutsektionen, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Studien är finansierad av Research Council of Norway och Centre for Intervention Science in Maternal and Child Health, Norge. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Flera av medförfattarna arbetar även med innovation inom återupplivning av spädbarn genom den ideella organisationen Tap4Life. Där har man bland annat utvecklat gratis appar för smartphones och Ipad att använda vid träning och återupplivning av spädbarn, NeoTapLS och NeoTapAS.

Publikation

A randomized trial of laryngeal mask airway in neonatal resuscitation, New England Journal of Medicine, (Nicolas J Pejovic, Susanna Myrnerts Höök, Josaphat Byamugisha, Tobias Alfvén, Clare Lubulwa, Francesco Cavallin, Jolly Nankunda, Hege Ersdal, Mats Blennow, Daniele Trevisanuto, och Thorkild Tylleskär, Drs. Pejovic and Myrnerts Höök).

Artikeln är tidigare publicerad på Karolinska Institutets hemsida

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera