Tema

Så får patienter snabbare tillgång till nya läkemedel

Genom att aktivt använda elektroniska journaler, databaser och register skulle vården systematiskt kunna välja ut lämpliga patienter för att snabbare ge dem tillgång till nya läkemedel. Det skulle ge en effektivare behandling för patienter med kronisk sjukdom. 

– Det vore en stor vinst för patienterna och samhället om man kunde korta ned tiden mellan att ett nytt läkemedel godkänns till att lämpliga patienter kan börja använda det, säger Helena Norberg, doktorand vid Umeå universitet.

När nya läkemedel godkänns har de studerats i kliniska studier, och ofta visat bättre effekt än andra redan tillgängliga behandlingar. Därför är det viktigt att dessa nya mediciner snabbt och effektivt börjar användas i vården. Nya behandlingar innebär dock ofta en högre kostnad. För att använda samhällets resurser på bästa sätt måste därför rätt patienter få tillgång till relevant behandling inom rimlig tid.

Långsamt att nå ut med ny behandling

Att introducera en ny behandling i vården kallas implementering. Det tar ofta flera år innan alla patienter som skulle ha nytta av behandlingen faktiskt erbjuds den. Detta är ett särskilt stort problem vid behandlingar till patienter med kronisk sjukdom. Med tillgång till elektroniska journaler, databaser och register borde implementeringen kunna göras mer systematiskt och effektivt.

Helena Norberg, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Uppsala universitet, har in sin avhandling undersökt vilka hinder som finns för att implementera ny behandling i klinisk vardag. Därefter utvecklades en metod för att systematiskt implementera nya behandlingar till patienter med kronisk sjukdom.

Alla patienter uppfyller inte kriterierna

Ett stort hinder för att implementera ny behandling i vården visade sig vara att patienterna inte uppfyller de strikta kriterierna i kliniska studier. Läkemedlet sacubitril-valsartan användes som exempel. Bara en fjärdedel av Umeås hjärtsviktspatienter uppfyllde de kriterier som gjorde att läkemedlet blev godkänt efter den stora kliniska studien. Anledningen var framför allt att patienterna var betydligt äldre än i studien.

Jämfört med den kliniska studien överraskades man också av att det var en ännu lägre andel kvinnor som uppfyllde alla kriterier. Det berodde på att kvinnorna inte behandlades med rekommenderade doser av hjärtsviktsmediciner i samma utsträckning som män. Det i sin tur förklarades av biologiska könsskillnader – som att kvinnorna var äldre, hade sämre njurfunktion och sämre njurar.

Välja ut patienter med rätt profil

Metoden som togs fram för att effektivisera implementering går ut på att systematiskt selektera ut patienter som är lämpliga för behandlingen utifrån objektiva kriterier. Dessa patienter kallas därefter för att diskutera behandlingen. Eftersom man utgår ifrån objektiva kriterier går det att garantera att bara patienter med rätt profil erbjuds behandling. Det är mest kostnadseffektivt och säkert utifrån den kunskap som finns om behandlingen.

En sådan systematisk introduktionsmetod kan anpassas till valfri behandling. Därigenom skulle det kunna bli en användbar metod i vården när nya effektivare behandlingar ska implementeras till patienter med kronisk sjukdom.

Observation och intervjuer bakom studien

För att studera hinder med implementering av ny behandling använde Helena Norberg observationsstudier. En hjärtsviktspopulation på 1924 patienter studerades retrospektivt utifrån redan tillgängliga journaldata. För att testa hur den systematiska introduktionsmetoden fungerade i kliniken, gjorde hon en fallstudie och en intervjustudie. Introduktionen av det nya läkemedlet sacubitril-valsartan användes som exempel i samtliga studier.

Avhandling:

Att överbrygga gapet mellan kliniska studier och klinisk praktik – Sacubitril-valsartan mot hjärtsvikt som exempel

Kontakt:

Helena Norberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, helena.norberg@umu.se
Hon har tidigare en magisterexamen i klinisk farmaci från Uppsala universitet och har arbetat som utredare på läkemedelsinformationscentral, som beredningsfarmaceut på sjukhusapotek och med läkemedelsgenomgångar. Vid sidan av doktorandstudierna undervisar Helena Norberg på receptarie- och apotekarprogrammet vid Umeå Universitet.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så får patienter snabbare tillgång till nya läkemedel

 lästid ~ 3 min