Tema

Det kan hända när kunskap cirkulerar

Kunskap är inte neutral. Det händer något när kunskapen cirkulerar, tolkas och förstås på olika sätt av olika människor. Det menar forskarna som fördjupat sig i hur medicinsk kunskap plockas i sär och rekonstrueras – för att till slut implementeras i olika delar av samhälle. 

För att förstå varför vi gör som vi gör, måste vi också förstå kunskapens cirkulation i samhället bättre, medicinsk kunskap är alltid i rörelse, menar forskarna bakom antologin Movement of knowledge – Medical Humanities Perspectives on Medicine, Science, and Experience.

Vad händer till exempel när en vetenskapligt framtagen modell för föräldrar till barn med diabetes implementeras?

– När ny medicinsk kunskap forskats fram kan man inte bara tro att det är färdigt där och att allt kommer att användas som man tänkt. Man måste följa kunskapen ut i verksamheterna, säger Kristofer Hansson lärare och lektor i socialt arbete vid Malmö universitet.

– Vi ställde oss frågor som – vilka hinder finns i kommunikationen till föräldrarna? Hur ska implementeringen av denna nya kunskap gå till? Hur kan den underlättas?

Siffror får olika betydelse

Kristofer Hansson beskriver också hur siffror – närmare bestämt ett värde på röda blodkroppar som visar hur väl man sköter sin diabetes – cirkulerar.

Vad händer med dessa siffror i vårdmötet på avdelningen?

– Värdet får olika betydelse beroende på vilket sammanhang det hamnar i. Om ett barn har dåliga siffror länge så kan det leda till en orosanmälan till socialtjänsten. Men siffrorna används också som ett sätt att utvärdera vårdavdelningens prestation. Ett medelvärde som ligger högre än andra diabetesavdelningar i Sverige kan generera diskussion om hur man ska förändra sin mottagning, säger Kristofer Hansson.

Konflikter om kunskap

Även uppfattningen om vad kunskap är förändras, menar Kristofer Hansson. Samhället blir mer och mer polariserat kring förståelsen av kunskap, och det skapar konflikter.

– I en pandemi kan äldre tycka att unga kommer för nära i mataffären medan vissa inte tycker att myndigheternas uppmaning om distans är riktig kunskap. Vi ser ledare som Trump som sänder ut falsk kunskap som påverkar människor på olika sätt. Vi ser vaccinationsmotståndare som tycker att de har rätt till sin kunskap även om den medicinska vetenskapen säger något annat.

Forskningsresultatens vanskliga väg

I antologinMovement of knowledge – Medical Humanities Perspectives on Medicine, Science, and Experience. analyseras bland annat vad som händer när forskningsresultat går ut som en pressrelease via en kommunikatör och vidare ut till media, vad det innebär för kommunikationen att inte alla tidningsredaktioner har en vetenskapsjournalist, samt frågor som om kunskap är något den enskilda forskaren äger eller ska delas med andra forskare internt inom organisationen, och i så fall hur den processen ska se ut.

Olika syn på kunskap inom forskningen

Genom tiderna har forskningen haft olika syn på kunskap. Under 90-talet blev evidensbaserat starkt, för att sedan gå över till att kunskap är en vardaglig erfarenhet, och därefter anses validerad först när den granskats.

Inom naturvetenskaplig forskning skriver man oftare artiklar i tidskrifter som granskas genom en kontrollerad peer review-process, vilket har gett naturvetenskap en högre vetenskaplig status. Detta har spillt över på humaniora där man mer traditionellt skrivit böcker och antologier och granskning har skett på en kollegial nivå.

Humanistisk forskning behöver genomgå samma granskningsprocess och därför har man skapat Kriterium – en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker. Boken Movement of knowledge har blivit vetenskapligt sakkunniggranskad av Kriterium.

Kontakt:

Kristofer Hansson, universitetslektor i Socialt arbete vid Malmö universitet kristofer.hansson@mau.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Det kan hända när kunskap cirkulerar

 lästid ~ 3 min