Tema

25 år efter kriget – hur ska Bosnien–Hercegovina kunna läka?

I december är det 25 år sedan Bosnienkriget slutade. Vilka mekanismer var det egentligen som startade kriget och utlöste folkmorden? Hur ska man kunna lära sig att leva ihop igen efter ett krig där de närmaste grannarna från en dag till en annan blev blodiga fiender? Det är några av frågorna som en forskare vid Linnéuniversitetet tar upp i en ny artikel.

Artikeln tar avstamp i nordvästra Bosnien och Hercegovina 19921995. Den handlar om utmaningar i spåren av folkmordet under det bosniska kriget. Kan bosnier, kroater och serber leva tillsammans igen?

Under kriget gjorde sig polisstyrkor och den serbiska armén skyldiga till otaliga massmord, förföljelse av människor och systematiska våldtäkter. Allt för att driva ut och utrota den icke serbiska befolkningen i nordvästra Bosnien och Hercegovina. Över 100 000 människor dog i kriget och cirka 2,2 miljoner tvingades fly. Kriget tog slut i augusti 1995 då NATO till slut ingrep.

Förnekar att det var ett folkmord

– Trots att det gått så många år sedan kriget tog slut, pågår det fortfarande i delar av världen en förnekelse av att det som hände faktiskt var ett folkmord, vilket gör det svårare för människor att enas och läka såren, säger Goran Basic som skrivit artikeln tillsammans med Zlatan Delić från University of Tuzla i Bosnien-Hercegovina.

I artikeln belyser författarna de olika interpersonella, psykologiska och socialpsykologiska mekanismerna som låg bakom folkmordet i det bosniska kriget. De resonerar också kring utmaningen och nödvändigheten i att förvalta och sprida kunskapen om folkmordet på ett så pedagogiskt, lättillgängligt och historiskt korrekt sätt som möjligt.

Författarna poängterar vikten av en sund, kritisk och ofärgad pedagogik när man ska bygga upp en ny identitetspolitik där man kan samexistera i fred. Artikeln handlar om Bosnien-Hercegovina, men mekanismerna bakom folkmordet och de utmaningar som uppstår efter ett krig kan även appliceras på andra krig och folkmord i historien.

Vetenskaplig artikel:

Genocide in northwestern Bosnia and Herzegovina: a sociological and pedagogical analysis of crimes against humans and against humanity during and after the war

Kontakt:

Goran Basic, docent i sociologi och universitetslektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitetet, goran.basic@lnu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

25 år efter kriget – hur ska Bosnien–Hercegovina kunna läka?

 lästid ~ 1 min