Tema

Kritisk granskning på internet är mer än källkritik

Tack vare internet är det lättare än någonsin att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En avhandling visar hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.

I ämnesplanen för gymnasieskolan betonas betydelsen av att elever får möjligheter att utveckla förmågan att kritiskt värdera och skilja vetenskapliga fakta från påståenden. Didaktikforskaren Jonna Wiblom vid Stockholms universitet har samarbetat med gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen för att undersöka elevers lärande när de söker och kritiskt granskar hälsoinformation på internet.

Resultaten visar att elevers kritiska granskning av frågor relaterade till naturvetenskap inte bör begränsas till bara en fråga om systematisk källkritik för att hitta en enskild trovärdig källa eller ett ”rätt” svar på komplexa frågor.

Checklistor otillräckliga

I en av uppgifterna skulle eleverna jämföra mjölk och havremjölk utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Under arbetets gång fick eleverna tillgång till olika verktyg för källkritik i form av olika checklistor om vem, vad, och varför informationen publicerats. Men dessa checklistor visade sig otillräckliga.

– Eleverna identifierade och använde i princip lika många, och samma typ av källkritiska frågor, oavsett om de hade tillgång till källkritiska verktyg eller inte. Checklistorna bidrog visserligen till att eleverna tog mer tid på sig att granska varje enskild källa på ett strukturerat sätt. Fokus kom att ligga på att identifiera vetenskapligt grundade fakta, vilket förstås är väldigt viktigt. Men hälsofrågor är komplexa och griper in i våra liv på flera olika sätt. Det ser vi inte minst nu under covid-19-pandemin, när de specifika egenskaperna hos viruset och de symptom de orsakar inte varit kända och vetenskapligt bekräftade.

Diskutera trovärdighet och syften

Resultaten av klassrumsstudierna pekar mot att kritisk granskning även inbegriper att diskutera och reflektera över trovärdighet, sina egna syften med informationssökningen och hur olika perspektiv kan vara relevanta. Det är betydelsefullt att elever får utforska och kritiskt granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen, menar Jonna Wiblom.

Paradoxalt nog var det när eleverna gick in i detaljer kring den naturvetenskapliga forskningen, som de hittade på internet, som naturvetenskapen blev personligt relevant för dem.

Relevans ger incitament

– När eleverna arbetade med uppgiften om mjölk hittade de en nyhetsartikel om en nutritionsstudie som visade att mjölkkonsumtion medför stora hälsorisker. Det blev ett incitament för dem att granska själva forskningen bakom artikeln, hur den utförts och vem som ingick. Då öppnades möjligheter för eleverna att fundera över mjölk ur ett samhälleligt perspektiv och vilka konsekvenser som en förändrad mjölkkonsumtion skulle kunna få i deras och andra människors liv.

Men, poängterar Jonna Wiblom:

– Avhandlingen är inte ett argument för lärare att sluta arbeta med källkritik. Det finns gott om stöd i forskningen för att fortsätta med det. Men i mötet med komplexa frågor där naturvetenskapen inte kan bidra med enkla eller rätta svar är det angeläget att stödja eleverna att utforska motstridigheter och olika perspektiv.

Avhandling:

Cultivating humanity in science education. A capabilities approach to students’ critical examination of public issues in science education

Kontakt:

Jonna Wiblom, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet, jonna.wiblom@mnd.su.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kritisk granskning på internet är mer än källkritik

 lästid ~ 2 min