Tema

Vad gör man när datormolnets resurser inte räcker till?

Datormolnet erbjuder inte oändlig kapacitet, budskapen i dess marknadsföring till trots. Datavetaren Lars Larsson angriper problemet från både molnleverantörers och dess kunders perspektiv, i sin avhandling vid Umeå universitet.

Varför känns webbsidor fortfarande slöa trots alla resurser i molnet? Inget är oändligt: varken mängden datorresurser i molnleverantörernas datacenter eller kundernas budgetar för att hyra kapacitet. Prestandaproblemen är ofrånkomliga. Men vad är värst? Att hos en e-handlare inte kunna shoppa alls eller att missa personifierade produktrekommendationer?

Sätt att minska mängden databehandling

Dagens webbsidor tar sällan hänsyn till mängden tillgänglig kapacitet. De försöker alltid skapa den ”korrekta” versionen av innehållet, trots risk för fördröjning eller att systemet inte svarar alls. Lars Larssons forskning föreslår sätt att minska mängden databehandling, ibland genom att automatiskt återanvända tidigare resultat. Därmed minskar systemens belastning direkt.

Molnleverantörerna själva har också kapacitetsproblem. Det finns tillfällen när deras datacenter helt enkelt inte räcker till.

Lösningar för både molnleverantörer och kund

Lars Larssons avhandling handlar om strategier för att hantera när datormolnets resurser inte räcker till.

– Jag angriper molnresursproblemet från två håll. För molnleverantörers del är lösningen att samarbeta genom att skapa federationer och att schemalägga smartare, både inom egna datacentret och inom federationen. För kunders del är det möjligt att anpassa sina applikationer efter hur mycket kapacitet som finns tillgänglig, säger Lars Larsson.

Han föreslår att molnleverantörer samarbetar i federationer och att kunder får uttrycka regler, exempelvis att delar av applikationen inte får lämna vissa geografiska områden. Inom reglerna har molnleverantörerna frihet att schemalägga applikationernas beståndsdelar och därmed optimera lönsamheten. Federationer mellan mindre molnleverantörer vore ett sätt att exempelvis erbjuda EU-specifika molntjänster.

Samarbete krävs

– EU:s molnleverantörer är nästan ett decennium bakom USA:s. Eftersom EU:s domstol bedömt att EU-USA-samarbetet ”Privacy Shield” inte erbjuder skydd för personuppgifter under GRPR behöver EU snabbt komma ikapp.

Samarbete krävs, anser Lars Larsson, då europeiska molnleverantörer varken har storleken eller är mogna nog för tjänsteerbjudanden. Speciellt om framtidens så kallade edge computing i bästa/värsta fall låter varje mobilbasstation vara ett eget mini-moln.

Edge computing sker närmare användaren

Begreppet edge computing innebär att datainnehållet på internet inte beräknas och bearbetas på centrala servrar, utan snarare i utkanten av nätverket, det vill säga på användarnas enheter. Allt mer kod skrivs för uppkopplade enheter som har låg kapacitet. Därför blir optimering, till exempel vad gäller användning av processorkraft och minne, mycket viktigare för mjukvara som körs på uppkopplade enheter, än för mjukvara som körs på virtuella servrar på molnplattformar.
Källa: Wikipedia, IDG

Lars Larsson påbörjade sina forskarstudier för elva år sedan, men studiemässigt disputerar han innan tidsplan ändå.

– Jag har varvat mina doktorandstudier med jobb inom industrin. Efter disputation planerar jag att starta upp ett kontor i Lund åt avknoppningsföretaget Elastisys.

Avhandling:

Managing cloud resource scarcity

Kontakt:

Lars Larsson, Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, larsson@cs.umu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vad gör man när datormolnets resurser inte räcker till?

 lästid ~ 2 min