Tema

Kortare lov gav klirr i kassan

Både lovskola och tioårig grundskola utreds nu av regeringen. Och i flera andra länder har undervisningstiden utökats för att fler elever ska klara skolan. Kan det också vara receptet för svensk skola?

Sverige ligger under genomsnittet i OECD för antal timmar som eleverna tillbringar i skolan. I medeltal går eleverna 178 dagar under ett läsår jämfört med till exempel Danmark där eleverna går strax över 200 dagar. Något de gör sedan Danmark valde att korta sommarlovet.

– På den politiska agendan utanför Sverige har det varit allt mer diskussion om tiden som används för undervisning. Att Danmark har kortat sommarlovet är ett exempel. Ett annat är att Obama gick ut med rekommendationer om att förlänga skolåret och att flera delstater då valde att följa dem, säger Therese Nilsson docent i nationalekonomi, verksam vid Lunds universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning.

Kortare lov gav högre lön som vuxen

På uppdrag av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, har Therese Nilsson tillsammans med två andra forskare, publicerat studien Långsiktiga effekter av mer undervisningstid.

Forskarna har undersökt hur förlängd studietid påverkade inkomsterna för personer födda på 30- och 40-talet. Det var en period av flera skolreformer och forskarna har jämfört en grupp som fick ett extra skolår när de var 13 år med en annan som fick längre terminer och kortare lov från årskurs ett.

Det visade sig att kortare lov kom att ge en starkare ställning på arbetsmarknaden och högre lön i vuxen ålder. Så blev det inte för de som gick ett extra år i skolan när de var mellan 13 och 14 år.

– Det vi kan visa är att vi får små effekter av ett extra skolår som ligger i slutet grundskolan. Motsvarande undervisningstid som var utpytsad över alla skolår gav däremot betydligt större effekter på inkomster och pensioner, säger Therese Nilsson.

De största fördelarna uppstod hos de elever som fick längre termin när de gick på lågstadiet. Och allra bäst gick det för kvinnorna.

– För kvinnorna ser vi väldigt tydliga effekter. De längre terminerna ökade sannolikheten att de arbetade, till exempel som sekreterare, kontorskassörska och stenografer. Det var välbetalda jobb på den tiden.

Kvinnor vann mest på mer lästid i skolan

Orsaken är, menar Therese Nilsson, att mer tid i skolan i tidig ålder gjorde att eleverna förbättrade sina kunskaper i att skriva, läsa och räkna. Något som kvinnorna kunde dra nytta av när de kom ut på arbetsmarknaden. Att flickor i allmänhet är mer skolmogna och därför kunde tillgodogöra sig undervisningen bättre kan också vara en förklaring till att de och inte männen, blev vinnare på reformen.

Att mer lästid i skolan kan ge stora förbättringar i människors liv, är en av slutsatserna i rapporten och Therese Nilsson tycker att det kan vara vägledande för svensk skolas utveckling.

– Utifrån vår studie är min slutsats att om vi tycker att svenska elevers kunskaper är för svaga och att PISA – resultaten för låga, ska vi välja insatser som vi tror har effekt och då ser det ut som utökad undervisningstid är en sak som vi kan satsa på.

Kortat sommarlov för lågstadiebarnen

En åtgärd kan vara att korta sommarlovet. Och blir det för dyrt att göra det i hela skolan så är det viktigast att göra det för lågstadiebarnen.

– Idag behöver kommunerna bara erbjuda lovskola från årskurs åtta. Men det är antagligen bättre att erbjuda lovskola på lågstadiet istället. Särskilt barn som kommer från studieovana hem kan tappa mycket kunskap över sommaren.

Kortare lov men högre lön i framtiden

Forskning visar att undervisningstid för yngre elever ger högre inkomster senare i livet, visar forskning som bygger på analyser av två skolreformer på 30- och 40-talet. Den ena var en förlängning av skoltiden med ett år. Istället för att sluta skolan när eleverna var 13 år slutade de när de var 14 år. I den andra reformen kortades loven och eleverna gick mer i skolan redan från lågstadiet. När forskarna jämförde grupperna som omfattades av reformerna såg de att effekten på inkomst blev absolut störst för dem som fick längre terminer redan från de första fyra åren i grundskolan. De som tjänade mest på mer undervisning tidigt under skolgången var kvinnorna som fick välbetalda kontorsarbeten.

Källa: Rapporten Långsiktiga effekter av mer undervisningstid

När det gäller utredningen om ett extra skolår, alltså tioårig grundskola, är det i praktiken en fråga om att förskoleklassen ska göras till en del av grundskolesystemet, och då bli nationellt styrd. Sedan 2018 är förskoleklassen obligatorisk. Men den styrs av kommunerna och hur verksamheten bedrivs skiljer sig också åt mellan kommunerna.

– Idag måste kommunerna erbjuda förskoleklass minst 15 timmar i veckan och max 30 timmar. Det skapar extrema skillnader mellan olika kommuner. Ett exempel är grannkommunerna Lund och Staffanstorp. I Lund får sexåringar 1 000 timmar undervisning i förskoleklass under första läsåret. Men i Staffanstorp får de bara 500 timmar.

Tioårig grundskola

– Om det skulle visa sig att det blir en 10-årig grundskola så är min rekommendation att man satsar ordentligt på undervisningstid redan från första klass, säger Therese Nilsson.

Sven Persson, senior professor i pedagogik håller med om vikten av tidiga insatser. Tillsammans med Helena Ackesjö från Linnéuniversitetet arbetar han med en forskningsöversikt om barns tidiga lärande för utredningen om tioårig grundskola.

– Att barn vistas i lärmiljöer med utbildad personal har starka positiva effekter på en rad områden och det bekräftas ju också i SNS-studien, säger han men påpekar samtidigt att det är viktigt att definiera vad insatserna ska bestå i.

Lovskola reglerad i skollagen

Lovskola är undervisning inom grundskolan som anordnas enligt skollagen under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever. Sedan 1 augusti 2017 är en kommun skyldig att erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte nå kunskapskraven för att påbörja ett nationellt yrkesprogram på gymnasiet. Det är frivilligt att delta i lovskola. Några skolor erbjuder lovskola även i lägre årskurser.

Om huvudmannen frivilligt erbjudit lovskola under andra lov, exempelvis sportlov och påsklov, och eleven deltagit i detta, får man räkna av tid från skyldigheten att erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola. För många elever har coronapandemin gjort det svårare att nå skolans kunskapskrav. I maj föreslog regeringen därför att 120 miljoner kronor öronmärks till lovskola för att ge elever bättre förutsättningar att nå kunskapskraven.

Källa: Lärarnas riksförbund, Skolverket

Barnens egna utforskande

– Vad är en undervisning som gynnar barn i den här åldern, hur ser den ut? Om jag går igenom forskning som studerar den frågan kan man säga att undervisningen inte får ses som en slags envägskommunikation. Och talar vi om undervisning finns det alltid en risk att det uppfattas som information från lärare till elever. Men det finns starkt forskningsstöd för att undervisning för de här grupperna ska bygga på barnens egna utforskande.

Ska mer undervisningstid för sex-åringar få effekt på lärandet, förespråkar Sven Persson en pedagogik som hämtar inspiration från förskolans verksamhet. Undervisning ska främja barnens egen aktivitet, vara både ämnes- och barncentrerad och lekbaserad.

– Undervisning är inte bara något som man förstår intellektuellt utan det är också något som är socialt och känslomässigt, både av det man kan kognitivt och det man kan tillsammans med andra. Det är ett förhållningssätt som utvecklas genom förskolepedagogiken.

Allra viktigast menar Sven Persson är att undervisningen möter barn i skolstartsåldern, lär dem att se sig själva som en lärande person.

Problem med likvärdigheten

Vilken pedagogik dagens sexåringar får beror på vilken förskoleklass de går i. Och precis som Therese Nilsson säger Sven Persson att förskoleklassen har problem med likvärdigheten.

– Studier om förskoleklassens undervisning visar att den ser väldigt olika ut. Det finns allt från en lekbaserad undervisning till det som är ungefär som i skolan. Det visar ju också att det finns en osäkerhet om hur man ska bedriva undervisning i förskolan.

Finns det fördelar med att låta förskoleklassen bli en del av grundskolan?

– Ur forskningssynpunkt är det något som behöver undersökas mer. Förskoleklassen har funnits så kort tid att den ännu inte hunnit utvärderas. Men det kan finns fördelar med att ha ett sammanhållet skolsystem som erbjuder barn i de här åldersgrupperna likvärdighet. Det kan vara i grundskolan eller i förskolan, det är inte det viktiga utan det är hur undervisningen utformas.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kortare lov gav klirr i kassan

 lästid ~ 7 min