Tema

Extremtorkan 2018 slog hårdare än befarat

Den torra sommaren ledde till att våra nordiska skogar och myrar tog upp betydligt mindre koldioxid än normalt och att vissa odlade grödor gav den lägsta avkastningen på decennier visar studier från Lunds universitet.

Med hjälp av färsk klimat- och växthusgasdata från forskningsinfrastrukturen ICOS (Integrated Carbon Observation System) och dess cirka 140 mätstationer i tolv europeiska länder, har forskare undersökt hur extremtorkan påverkade Europas vegetation och koldioxidbalans. Studierna från Sverige är inriktade på nordiska skogar och myrar. .

Upptaget av koldioxid minskar vid torka

Anders Lindroth och hans kollegor har studerat hur torkan påverkade kol- och vattenbalanser i elva nordiska skogar.

– I de skogar som utsattes för den värsta torkan minskade nettoupptaget kraftigt, i ett fall från ett stort upptag ett normalår till inget upptag alls 2018. De flesta skogarna i studien minskade sina nettoupptag av koldioxid, säger Anders Lindroth.

Skogen ska normalt ses som en av de stora möjligheterna att minska klimatpåverkan eftersom den fungerar som en sänka för atmosfärens koldioxid. Forskarna har tidigare vetat att skogarna påverkas av torkan, men har inte kunnat kvantifiera hur kraftig denna påverkan är och vilka processer som reglerar kolbalansen. Den nya studien visar att ett torrår som 2018 kan ha en extremt stor påverkan på skogarnas koldioxidupptag.

– Det som förvånade mig mest var att effekten blev så kraftig att ett normalt stort nettoupptag helt utraderades under torråret. Torka leder till minskat kolupptag i alla typer av skog och det finns risk för att skogen i framtiden inte fortsätter att vara den stora kolsänka som den är idag, säger Anders Lindroth.

Stor påverkan på framtidens klimat

Janne Rinne har undersökt hur torkan påverkade växthusgasutbytet i nordiska myrekosystem. Hans resultat visar att myrar tog upp allt mindre koldioxid men att myrarna också släppte ut mindre metan – en kraftig men kortlivad växthusgas. På kort sikt dominerar minskningen av metanutsläpp och leder till en kylande effekt på klimatet, men efter 15 år kommer minskningen av myrarnas koldioxidupptag att dominera, med en värmande effekt som följd.

– Ett allt vanligare extremklimat kan i framtiden leda till att det frigörs mer koldioxid i atmosfären från dessa nordiska ekosystem. Man måste kanske omvärdera skogs- och myrekosystem som naturliga kolsänkor i framtidens klimat, säger Janne Rinne.

Artiklarna är publicerade i ett specialnummer av tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

Vetenskapliga artiklar:

Effects of drought and meteorological forcing on carbon and water fluxes in Nordic forests during the dry summer of 2018

Effect of the 2018 European drought on methane and carbon dioxide exchange of northern mire ecosystems

Kontakt:

Anders Lindroth, professor emeritus, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, anders.lindroth@nateko.lu.se
Janne Rinne, professor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, janne.rinne@nateko.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Extremtorkan 2018 slog hårdare än befarat

 lästid ~ 2 min