Tema

Hög social status i skolan ger bättre mående

Det finns ett samband mellan god hälsa och hög status i skolan. Därför behövs tidiga insatser för att stärka ungas självskattade hälsa. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet som bygger på studier av unga i Dalarna och Umeå.

– Det är viktigt att fånga upp signalerna tidigt för att kunna sätta in åtgärder. Låg självskattad hälsa har stor betydelse för individens framtid och kan, om inget görs, ge ökad risk för framtida sjuklighet och död. Att stötta ungdomar att må bra är bra både för samhället och för individen. En början är att helt enkelt fråga hur de mår, säger Junia Joffer, doktorand vid Umeå universitet.

Samband mellan att må bra och hög social status

I sin avhandling har Junia Joffer intervjuat ungdomar i grundskolans årskurs sju och gymnasiets årskurs tre om självskattad hälsa och social status i skolan. Hon har speciellt intresserat sig för ungdomars tolkning av enkätfrågan Man kan må bra ibland och dåligt ibland. Hur mår du för det mesta?

Det gick att se ett positivt samband mellan att må bra och att ha en hög social status i skolan. Statusen undersöktes genom en statusstege, där ungdomarna själva fick skatta sin status i skolan på en tiogradig skala. Vid ytterligare intervjuer bekräftades statushierarkierna. Ungdomarna tvingas förhålla sig till ett komplext verk av informella regler och normer som många gånger är snäva. Det handlar om traditionella förväntningar på utseende och beteende. Hos pojkar värderas det högt att vara stark, självsäker och sportig, medan flickor förväntas vara söta, ha snygga kläder och fint hår.

Skillnad mellan pojkar och flickor

Hälften av ungdomarna rapporterade en oförändrad självskattad hälsa från årskurs sju till trean i gymnasiet. En stor del av ungdomarna uppger att de på det hela taget mår bra.

– Även om många mår bra, finns det oroväckande tendenser. För en relativt stor grupp försämras den självupplevda hälsan under ungdomsåren. Andelen som tycker sig ha mycket bra hälsa är också lägre bland flickor än pojkar. Det krävs mycket arbete med normer för att skapa förändring, säger Junia Joffer.

Avhandlingen bygger dels på en långtidsstudie där drygt ettusen ungdomar i Falun, Borlänge och Umeå har följts i årskurs sju, åtta, nio samt i årskurs tre på gymnasiet, dels på en intervjustudie med 58 ungdomar i Falun i sjuan och i årskurs tre på gymnasiet.

Avhandlingen:

Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Kontakt:

Junia Joffer, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, junia.joffer@regiondalarna.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Hög social status i skolan ger bättre mående

 lästid ~ 2 min