Artikel från Göteborgs universitet

För första gången har marina forskare observerat små och energiska havsströmmar i Södra ishavet. Detta genom att använda toppmoderna havsrobotar och vetenskapliga sensorer, kopplade till sälar.

Strömmarna är avgörande för att undersöka mängden värme och kol som rör sig mellan havet och atmosfären – information som är viktig för att förstå vårt globala klimat och hur det kan förändras i framtiden.

I två nya studier, en ledd av Sebastiaan Swart och den andra av Louise Biddle, båda vid Göteborgs universitet, har nya tekniker använts för att samla in svårtillgängliga data i havet, både under och nära havsisen som omger Antarktis.

Havsströmmarna har stor betydelse

De båda nya forskningsstudierna presenterar första gången strömmar på ungefär 0,1-10 kilometers längd i det övre havsskiktet. Dessa havsströmmar, som är osynliga för satellit- och fartygsbaserad data, interagerar med starka stormar i Södra ishavet och samspelar med fysiska processer som inträffar under havsisen.

– Genom att använda de uppgifter som samlas in av sälarna, har vi för första gången  kunnat se effekter i dessa övre havsströmmar under havsisen. Det är en riktigt värdefull insikt i vad som tidigare var helt okänt, säger Louise Biddle, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Louise Biddle med “Semla”, en glider från Göteborgs universitet. Bild: Louise Biddle

Hittills har forskare antagit att vintern varit en “tyst” tid på grund av den dämpande effekten av havsisen på havets yta. Men de båda studierna avslöjar att dessa övre havsströmmar påverkar havet avsevärt under vintern.

Havsrobotar möjliggör detaljerade mätningar

Några av resultaten från Sebastiaan Swart och hans team ger ytterligare inblick i hur de upptäckta havsströmmarna fungerar. Studien visar att under tider då det inte finns stormar, och när vindarna är svaga, börjar de övre havsströmmarna bli mycket mer energiska. Denna energi ökar hastigheten för både havsblandning och transport runt i havet och ned i djupet; det kan gälla värme, kol och näringsämnen.

– Våra nya havsrobotar, så kallade gliders, som vi kontrollerar via satellit under flera månader i taget, har gjort det möjligt för oss att mäta havet med en aldrig tidigare skådad hög upplösning. Mätningarna har avslöjat starka fysiska kopplingar mellan atmosfären och havet, säger Sebastiaan Swart, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

En djupt dykande havsrobot placeras ut i Södra ishavet under tuffa havsförhållanden. Bild: Sebastiaan Swart

– Det är ganska fantastiskt att vi kan fjärrstyra dessa robotar i de mest avlägsna delarna av världen, som havet runt Antarktis, medan vi samlar in nya vetenskapliga data, säger han.

Fyller en kunskapslucka

Tillsammans bidrar dessa två forskningsstudier till att förbättra förståelsen för småskaliga havs- och klimatprocesser – som har effekter globalt. Enligt forskarna fyller observationerna ett viktigt kunskapsgap om hur processer som dessa havsströmmar kan påverka havet på global skala, till exempel ge effekt på ekosystem och klimat.

– Vi är glada över att få driva den här forskningen vid Göteborgs universitet, den har potential att bli världsledande i sitt fält, säger Sebastiaan Swart.

Läs mer om havsrobotarna “gliders” här

Vetenskapliga artiklar:

Submesoscale fronts in the Antarctic marginal ice zone and their response to wind forcing. (Swart, S., du Plessis, M. D., Thompson, A. F., Biddle, L. C., Giddy, I., Linders, T., Mohrmann, M., Nicholson, S-A. 2020.)  Geophysical Research Letters, 47. 

The observed seasonal cycle of submesoscale processes in the Antarctic marginal ice zone. (Biddle, L. C., & Swart, S. 2020.) Journal of Geophysical Research: Oceans, 125.

Kontakt:

Sebastiaan Swart, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, sebastiaan.swart@marine.gu.se
Louise Biddle, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, louise.biddle@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera