Tema

Effektivitet eller legitimitet? Två olika fokus när företag redovisar forskning och utveckling

Företag som driver egen forskning och utveckling resonerar framför allt utifrån två olika logiker när de redovisar sina tillgångar. Antingen fokuserar de på att undvika risker och onödig administration och arbetar av effektivitetsskäl med förenklande gränsdragningar. Eller så baserar de sina redovisningsbeslut på hur de vill framstå gentemot externa intressenter. Företagsekonomen Simon Lundh har undersökt vad som ligger bakom de val företagen gör.

Simon Lundhs avhandling handlar om immateriella tillgångar, alltså sådana tillgångar som inte riktigt går att ta på. Han har fokuserat på det som kallas forskning och utveckling, det vill säga teknik, databaser, forskningsresultat eller utfallet av företags utvecklingsarbete.

När företagen redovisar sådana immateriella tillgångar i sina finansiella rapporter måste de följa något som kallas principbaserade redovisningsstandarder. Här finns inga detaljerade regler som styr, berättar Simon Lundh, som är forskare i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Örebro universitet.

– Tanken är istället att företagen ska göra vissa bedömningar och avväganden. Det innebär att det finns utrymme för viss subjektivitet och osäkerhet. Min forskning handlar om de bakomliggande resonemangen till dessa bedömningar. Jag har varit intresserad av att se om det går att urskilja mönster, eventuella likheter eller skillnader, i företagens resonemang och logik när det gäller användandet av redovisningsstandarder.

Två huvudsakliga logiker

Resultatet visar att företagen använder sig av två huvudsakliga sätt att resonera kring bedömningar av det här slaget.

– Det är antingen en instrumentell logik som kan handla om att företagen av effektivitetsskäl arbetar med förenklande gränsdragningar. Man vill undvika risker och undviker gärna onödig administration.

Den andra varianten innebär att företagen har en logik av mer legitimitetsbaserad karaktär.

– Här tänker man i bedömningssituationerna på hur man framstår gentemot de externa intressenterna. Man bryr sig om hur rapporterna ser ut utifrån och baserar sina redovisningsbeslut på detta, förklarar Simon Lundh.

Han konstaterar också att de två logikerna kan användas samtidigt och oberoende av varandra.

Trovärdighet väger tungt

– Det som kanske överraskat mig mest är att man i företagen inte nödvändigtvis strävar efter att producera en så bra eller fördelaktig bild som möjligt av sig själva i de finansiella rapporterna. Istället är ofta målet att ge en trovärdig och rimlig bild av verksamheten.

För ett teknikbaserat utvecklingsföretag är det till exempel viktigt att visa sina intressenter och potentiella investerare att företaget kontinuerligt har utvecklingsprojekt aktiverade i balansräkningen. Däremot är målet inte att ha så många projekt i balansräkningen som möjligt.

Vad ser du att din forskning kan ha för praktisk nytta?

– Framför allt kan min forskning göra både företag och dess intressenter mer medvetna om de normativa grunder för beslut och bedömningar som finns vid värdering av tillgångar som de immateriella. Även de som skapar och utvecklar nya redovisningsstandarder kan dra nytta av kunskapen om hur företag faktiskt använder sig av principbaserade redovisningsstandarder, säger Simon Lundh.

Avhandling:

Application of Principles-based Accounting Standards: the case of internally generated intanglibles

Kontakt:

Simon Lundh: forskare i företagsekonomi vid Handelshögskolan, Örebro universitet, simon.lundh@oru.se

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Effektivitet eller legitimitet? Två olika fokus när företag redovisar forskning och utveckling

 lästid ~ 2 min