Val av utbildning polariserades efter skolreform
Det blev ännu vanligare att elever med höga betyg sökte till högprestigeutbildningar på högskola och universitet, och att elever med lägre betyg sökte sig till utbildningar med lägre prestige efter att en skolvalsreform till gymnasiet genomfördes i början av 2000-talet i Stockholms stad. Men förändringen kan inte förklaras av ökad segregation sett till föräldrarnas bakgrund.
Den så kallade närhetsprincipen till gymnasiet i Stockholms stad slopades år 2000. Efter det fick niondeklassare välja kommunala gymnasier fritt inom staden, efter att tidigare ha varit hänvisade till det gymnasium som låg närmast. Den här skolvalsreformen ledde till att elever med höga betyg i hög grad hamnade i innerstadsskolor som blev så kallade ”elitskolor”, och de med låga betyg blev kvar i eller hamnade i skolor utanför innerstaden.
– Konsekvenser av detta blev att även valen till universiteten blev lite mer polariserade. Elever med höga betyg sökte sig efter reformen oftare än tidigare till prestigeutbildningar som läkare, jurist, arkitekt eller långa civilingenjörsutbildningar. Elever från skolor med lägre betyg sökte sig i högre grad än tidigare till utbildningar med relativt sett lägre prestige som journalistik, medieproduktion, sjuksköterska och dietist, säger Magnus Bygren, professor i sociologi och medförfattare till en ny studie vid i sociologi vid Stockholms universitet.
Ändrad sammansättning kan inte förklara polariseringen
Magnus Bygren berättar att gymnasieskolornas sammansättning sett till elevernas bakgrund vad gäller föräldrarnas utbildning, inkomst och om de hade utländsk bakgrund eller ej ändrades lite grann efter reformen. Men detta kan inte förklara de förändrade och mer polariserade utbildningsvalen till högskolan som eleverna gjorde efter gymnasiet. Han och medförfattaren Erik Rosenqvist har nämligen tagit hänsyn till den segregationen mellan skolorna sett till just föräldrars bakgrund. Det verkar alltså inte ha haft någon avgörande effekt på förändringen av vilka utbildningar eleverna sökte till högskola eller universitet, vilket förvånade forskarna.
– Vår tolkning är därför att de polariserade utbildningsvalen efter gymnasiet mer kan vara en fråga om social påverkan på gymnasieskolorna. Det kan ha uppstått segregerade ambitionsnivåer, där vissa referensramar dominerar på vissa skolor. Det kan också handla om en lärareffekt, att lärarna höjer och sänker sina ambitioner på eleverna utifrån betygssnittet på en viss skola, vilket stöds av tidigare kvalitativ forskning på området, säger Magnus Bygren.
Studien bygger på data för gymnasieskolor med Stockholms stad som huvudman, som jämförts med jämförbara skolor utanför Stockholms stad under perioden 1997-2002 (före, under och efter det att skolvalet infördes). Detta kompletterat med olika typer av registerdata från Statistiska centralbyrån som exempelvis folkbokföringsdata, statistik över val till universitet och högskola samt föräldrars utbildning och bakgrund.Så gjordes studien
Vetenskaplig artikel:
Elite Schools, Elite Ambitions? The Consequences of Achievement Sorting for the Formation of Educational Ambitions, (Bygren, Magnus, Erik Rosenqvist), European Sociological Review
Kontakt:
Magnus Bygren, professor i sociologi, Stockholms universitet, magnus.bygren@sociology.su.se
