Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta
Med hjälp av prover på fårmjölk har forskare upptäckt nya platser i Örebro län där fästingar bär på TBE-virus.
– Fårmjölk är ett nytt sätt med stor potential att kartlägga TBE-spridningen, säger Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet.
Studien visar också att TBE-virus finns kvar i fårmjölk som förvarats i kylskåp, medan rumstemperatur och uppvärmning får virusmängden att minska.
– Fästingbett är den vanligaste smittvägen men viruset kan också smitta via mag-tarmkanalen. Det är alltså väldigt viktigt att enbart dricka pastöriserad mjölk och äta ost som är gjord av pastöriserad mjölk för att minimera risken för smitta, säger Magnus Johansson.
Idag är det framförallt de patienter som söker vård för TBE som visar var smittan finns. Man kan även leta efter viruset direkt i fästingar men detta kräver omständliga insamlingar och är svårt, eftersom viruset bara finns i små begränsade områden. Det finns alltså ett behov av en ny och pålitlig teknik för att övervaka nya riskområden för TBE-smitta.
Denna studie som nu publicerats i Parasites and Vectors använder fårmjölk som indikator på att smitta kan förekomma i ett område. Studien är genomförd av Magnus Johanssons grupp vid Örebro universitet i samarbete med Anna Överbys grupp vid Umeå universitet.
Antikroppar mot TBE fårmjölken
Forskarna fick kontakt med 37 fårägare spridda över Örebro län och 2017- 2019 samlade man in prover på mjölk och råmjölk (kolostrum) i dessa besättningar. På tre gårdar hittade man antikroppar mot TBE-virus i mjölken, ett tecken på att tackorna varit infekterade.
– Våra resultat visar att gårdarna finns inom de områden i Örebro län där människor också smittats av TBE, säger Amélie Wallenhammar, en av forskarna i studien.
Det finns flera fördelar att spåra TBE-smitta med hjälp av mjölk enligt Magnus Johansson. Ett är att viruset är väldigt lokalt och sprider sig långsamt. Fåren som betar på samma ställe kan alltså indikera förekomsten med stor precision.
Finns kvar i mjölken i tre dygn
– Den kunskapen ger oss möjlighet att ligga steget före och se vilka gårdar som har djur med antikroppar – och människor som ofta vistas i dessa områden kan uppmanas att vaccinera sig emot TBE, säger Amélie Wallenhammar.
Forskarna har också undersökt hur länge TBE-virus kan vara aktivt och smittsamt i mjölk och råmjölk vid olika temperaturer.
Det visade sig att TBE-viruset finns kvar i mjölken i stort sätt oförändrat i tre dygn om den förvaras i kylskåpstemperatur. I rumstemperatur och uppvärmd till 37 grader försvinner viruset snabbare.
Pastörisering tar bort TBE-smitta
– Slutsatsen är att mjölken måste pastöriseras för att ta bort eventuell TBE-smitta, säger Magnus Johansson.
– Vi har sett TBE-infektioner i Mellaneuropa från ost gjord på opastöriserad mjölk. Vad vi vet har det inte inträffat i Sverige. En orsak är att vi inte haft den matkulturen här. Men det kommer ju nya influenser och många vill äta närproducerat och lokalt, säger Amélie Wallenhammar.
Forskarna vill fortsätta att fördjupa kunskapen om den fästingburna TBE-smittan för att bland annat undersöka hur TBE etablerar sig i nya områden och i vilken omfattning mjölk innehåller själva viruset.
Det givna rådet för den som vistas i naturen är att vara uppmärksam och inte låta fästingarna bita. Och att låta vaccinera sig.
– TBE är en fruktansvärd sjukdom, konstaterar Magnus Johansson.
TBE-smitta
- TBE är en förkortning för Tick-borne encephalitis – fästingburen hjärninflammation.
- I Sverige har antalet fall av TBE-smitta ökat från 174 fall år 2004 till 369 fall år 2019.
- I Region Örebro län fanns inga fall rapporterade mellan 2004 och 2008. Mellan 2009 och 2014 förekom enstaka fall. Från 2015 har TBE ökat i regionen och 2018 rapporterades 15 fall.
- TBE-viruset sprider sig i Sverige och orsakar allt fler smittade, trots att vaccinationen tagit fart de senare åren.
- Viruset smittar från fästingar till däggdjur, som får och människa. Det smittar inte från människa till människa.
- Det finns fler orsaker till att förekomsten av TBE ökar. Ett är klimatförändringar som leder till fler fästingar. En annan orsak är att allt fler människor söker sig till naturen där fästingarna finns.
Kontakt:
Magnus Johansson, magnus.johansson@oru.se
