Tema

Avgiftsfri kollektivtrafik inget mirakelmedel

Avgiftsfri kollektivtrafik är inget mirakelmedel för att minska bilresor. Det behövs också ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. Det menar forskare i en ny rapport från Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, K2.

Från och med den 1 mars 2020 blir det helt avgiftsfritt för alla att resa kollektivt i Luxemburg. Motivet är framförallt att minska trycket på ett hårt ansträngt vägsystem, genom att fler istället väljer att resa med bussar och tåg. Men det finns också miljöskäl och sociala motiv bakom beslutet att införa avgiftsfri kollektivtrafik i Luxemburg.

Fri kollektivtrafik har mest testats i små städer

På lokal och regional nivå har åtgärden testats på flera håll runtom i Europa och i världen. Först var Commerce, en förort till Los Angeles, som införde avgiftsfri kollektivtrafik redan 1962. Under kommande decennier följde ytterligare några städer, men först under 2000-talet har avgiftsfri kollektivtrafik fått större spridning. Åtgärden har framförallt introducerats i små städer, många av dem i Öst- och Centraleuropa.

I Sverige har obegränsad avgiftsfri kollektivtrafik tillämpats i mindre städer som Avesta, Kiruna, Kristinehamn och Övertorneå. Den största staden som hittills introducerat avgiftsfri kollektivtrafik är den estniska huvudstaden Tallinn. Andra städer som infört åtgärden är franska Aubagne och Hasselt i Belgien.

Blandade erfarenheter

Erfarenheterna från dessa försök är blandade. I en ny rapport Avgiftsfri kollektivtrafik för alla går Jens Alm och John Hultén vid K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, igenom effekter och konsekvenser av avgiftsfri kollektivtrafik.

– Avgiftsfri kollektivtrafik för alla är inget mirakelmedel för att öka resandet i kollektivtrafiken och minska resandet med bil. För att åtgärden ska vara effektiv behövs ett i grunden väl fungerande kollektivtrafiksystem, säger Jens Alm.

Andra åtgärder i samma paket kan vara en utbyggnad av kollektivtrafikutbudet och restriktioner för biltrafiken. Att kombinera morötter och piskor i ett samlat paket kan vara ett sätt att driva igenom åtgärder som annars är svåra att få stöd för, menar Jens Alm.

John Hultén, som är föreståndare för K2, påpekar att det finns en stor risk att avgiftsfri kollektivtrafik leder framförallt leder till att människor åker kollektivt istället för att gå eller cykla.

– Konsekvensen riskerar därför att bli ökade kostnader för det offentliga, då fler reser kollektivt, samtidigt som miljö och hälsa påverkas negativt då färre går och cyklar.

Hur åtgärden finansieras har stor betydelse för vilka de samlade effekterna blir, menar han.

– Om målet är att öka kollektivtrafikens marknadsandel på bekostnad av bilresandet bör finansieringen komma från skatter eller avgifter som drabbar biltrafiken, snarare än en finansiering som minskar tillgängliga medel för att upprätthålla eller utveckla kollektivtrafikutbudet, säger John Hultén.

Avgiftsfri kollektivtrafik räcker inte

Avgiftsfri kollektivtrafik har framförallt införts i mindre städer med begränsade kollektivtrafiksystem, där det redan innan antingen varit låga taxor eller gratis att resa för stora delar av befolkningen. Det finns begränsad erfarenhet av gratis kollektivtrafik i större städer, med mer komplexa transportsystem.

Om avgiftsfri kollektivtrafik är en klok strategi i svenska städer och regioner beror på vilka målsättningar som ska uppnås och på grundläggande värderingar om vem som ska betala för kollektivtrafiken. Till skillnad från merparten av de städer som hittills infört avgiftsfri kollektivtrafik, är svenska regioner mer beroende av biljettintäkter för att finansiera kollektivtrafiken.

– Klart är att avgiftsfri kollektivtrafik inte på egen hand kan nå målsättningar om ett mer hållbart transportsystem, där fler åker tillsammans, går eller cyklar. Men det ska bli spännande att följa erfarenheter från de avgiftsfria lösningar som nu introduceras i Luxemburg, avslutar Jens Alm.

Vid K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, möts akademi, offentliga aktörer och näringsliv för att tillsammans diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige. K2 drivs och finansieras av Lunds universitet, Malmö universitet och VTI i samarbete med Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. K2 stöds av Vinnova, Formas och Trafikverket.

Rapporten:

Avgiftsfri kollektivtrafik för alla

Konktakt:

Jens Alm, forskare vid Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2 och VTI, jens.alm@vti.se, 0709-430 497

John Hultén, föreståndare för Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2, john.hulten@k2centrum.se, 0709-430 118

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Avgiftsfri kollektivtrafik inget mirakelmedel

 lästid ~ 3 min