Gölgroda vid Upplandskusten. Bild: Gustav Wikström
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen (Batrachochytrium dendrobatidis) rör sig kortare sträckor än friska grodor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU, som har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.

Svampen Batrachochytrium dendrobatidis är vida spridd över världen och har minskat och utrotat flera hundra arter av groddjur. I den här studien har forskarna undersökt förekomsten av svampen hos gölgrodorna längs upplandskusten, från Forsmark upp till Fågelsundet, och fokuserade på hur svampen påverkar grodornas rörelsemönster och hur förekomsten av svampen kan ändra sig hos individer över tid.

Förekomst av svampen bekräftades i samtliga av de sex studerade dammarna och i ungefär en tredjedel av undersökta gölgrodorna. Genom jämförelse med en tidigare studie, kunde forskarna visa att svampen troligen invaderat studieområdet under det senaste decenniet.

Chytridsvampen påverkar rörligheten

När forskarna studerade rörligheten såg de att infekterade grodor rörde sig kortare sträckor jämfört med icke-infekterade individer, men vissa infekterade grodor verkade dock kunna återhämta sig från svampen.

– Vår forskning visar upp ett ganska nytt exempel på hur chytridsvampen kan påverka groddjuren, alltså genom minskad rörelseförmåga. Detta kan i sin tur påverka groddjur generellt genom ökad predationsrisk och i synnerhet gölgrodorna i Uppland som lever isolerat och är beroende av att kunna röra sig mellan dammarna för att minska inavel, säger Simon Kärvemo, tidigare postdoc vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, nu vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskare med plasthandskar håller i en groda för att kunna ta en prov med tops från grodans mage.
Gölgroda som topsas i samband med forskning om hur grodornas rörlighet påverkas om de smittas av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis. Bild: Malin Karlsson

– Den här forskningen visar upp ett ganska nytt exempel på hur en patogen kan påverka groddjur. Det kan få negativa konsekvenser, framförallt eftersom migrationer är mycket viktiga för att behålla struktur i gölgrodans populationer, säger Simon Kärvemo.

Studien visar också att chytridsvampen fortfarande invaderar nya områden och det är därför viktigt att vi kontinuerligt inventerar och tar prover på våra groddjurspopulationer för att snabbt kunna upptäcka om och hur populationerna minskar av svampen.

Vetenskaplig artikel:

Chytrid fungus dynamics and infections associated with movement distances in a red-listed amphibian, Kärvemo et al (2020), Journal of Zoology.

Kontakt:

Simon Kärvemo, postdoc vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, simon.karvemo@slu.se

Anssi Laurila, professor i biologi vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, anssi.laurila@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera