Tema

Dålig samhällsstyrning begränsar tillgången på rent vatten

Kvaliteten på ett lands dricksvatten beror ofta på om samhället är korrupt eller inte. En studie från Göteborgs universitet visar att demokratier med en dysfunktionell statsförvaltning är lika dåliga på att tillhandahålla rent vatten som auktoritära regimer.

En vanlig uppfattning är att demokratier är bättre än andra styrelseskick på att förse medborgarna med grundläggande samhällstjänster som exempelvis hälso- och sjukvård, utbildning och säkra pensionssystem. Men hur väl ett land lyckas leverera bra offentliga tjänster beror på kvaliteten på samhällets institutioner.

Quality of Government (QoG), eller samhällsstyrningens kvalitet, är ett sätt att mäta effektivitet, rättvisa och korruption i ett lands offentliga institutioner. Hög kvalitet innebär att offentliga institutioner är opartiska och fria från korruption.

Undersökning av 134 länder

Statsvetarna Marina Povitkina och Ketevan Bolkvadzevid Göteborgs universitet har jämfört graden av QoG och tillgången till rent vatten i 134 länder, både demokratier och icke-demokratier. 71 av länderna i undersökningen uppvisar låg grad av QOG, av dessa 71 länder karaktäriseras 46 länder, eller 35 procent, som demokratier.

– Vår forskning visar att demokratier med hög kvalitet i samhällsstyrningen levererar tjänligt vatten till sina medborgare i mycket högre utsträckning än alla andra länder. Där graden av QoG är låg, är tillgången på rent vatten i genomsnitt dålig – oavsett om landet är demokratiskt eller auktoritärt. Detta är ett faktum, trots att vi ju gärna vill tro att demokratier per definition är bättre på att ge medborgarna bra service, säger Marina Povitkina.

Närstudie av en vattenreform i Moldavien

Moldavien är ett exempel på en demokrati som lider av både utbredd korruption och brist på rent vatten. År 2014 fick landet generösa bidrag för en vattenreform via ett så kallat associationsavtal med EU, där regeringen lovade att samordna landets vattenlagstiftning med EU:s.

Reformen krävde renovering av både vattenledningsnät och vattenreningsverk men genomfördes bara delvis. För att ta reda på om det hade något med samhällsstyrningens kvalitet att göra intervjuade forskarna ett trettiotal personer som var delaktiga inom olika nivåer i genomförandeprocessen; tjänstemän, konsulter, akademiker, utredare och journalister.

– Personerna vi pratade med berättade om vänskapsband mellan entreprenörer och politiker, en partisk byråkrati och en hög personalomsättning bland tjänstemännen. Det gjorde att genomförandet av vattenreformen blev både ineffektiv, orättvis och problematisk. Ett konkret exempel var att industrier obehindrat kunde fortsätta att förorena vattendrag eftersom brottsbekämpningen inte fungerade.

Nya rör med smutsigt vatten

Att rena vatten är komplicerat och kräver långsiktighet, robusta institutioner och en kontinuitet i genomförandet av lagar som skyddar vattenresurser. Det är svårt att genomföra i ett land där samhällsstyrningen fungerar dåligt. I Moldavien fick det konsekvenser också för hur vattenreformen hanterades på politisk nivå.

– Regeringen investerade bara i utbyggnaden av vattenledningsnätet eftersom detta på kort sikt gick att visa upp för folket och bidragsgivaren, vilket gav positiv publicitet och skulle kunna öka antalet röster i nästa val. Men ingen tog ansvar för vattnets kvalitet, vilket innebär att det ofta rinner smutsigt vatten i Moldaviens nya vattenledningar, säger Marina Povitkina.

Vetenskaplig artikel:

Studien Fresh pipes with dirty water: How quality of government shapes the provision of public goods in democracies European Journal of Political Research 2019 

Fotnot:

Den jämförande länder-studien av graden av QoG och tillgången till rent vatten baseras på data från V-Dem-institutet och QoG-institutet vid Göteborgs universitet samt Världsbanken.

Kontakt:

Marina Povitkina, postdoktor, Göteborgs universitet, marina.povitkina@gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Dålig samhällsstyrning begränsar tillgången på rent vatten

 lästid ~ 3 min