Ökad växtlighet i Arktis
Ett internationellt forskarteam har använt drönar- och satellitteknik för att förstå hur de stora, trädlösa regionerna som kallas tundra blir allt grönare – och larmar nu om ökande växtlighet i Arktis.
Med hjälp av de nya fjärranalysteknikerna de 40 forskarna från 36 forskningsinstitut visa att orsakerna till grönskningsprocessen är mer komplexa – och variabla – än vad tidigare forskning visat.
Förståelse av hur data som samlas från luften går att jämföra med observationer gjorda på marken kommer att bidra till att skapa den tydligaste bilden hittills av hur de norra regionerna i Europa, Asien och Nordamerika förändras när temperaturen stiger.
– Den nya tekniken med sensorer på drönare, flygplan och satelliter gör det möjligt för oss forskare att spåra nya mönster av grönskning, där den minsta enheten som mappar till en enda pixel i en bild är av storleken på en fotbollsplan, säger Dr Isla Myers-Smith, University of Edinburghs School of GeoSciences.
Tundran grönskar
När sommartemperaturen i Arktis stiger reagerar växterna. Snön smälter tidigare och växterna bildar blad tidigare på våren. Tundravegetationen sprider sig till nya områden och där växter redan fanns, blir de frodigare och högre.
Det grönare Arktis som forskarna observerat från rymden orsakas av mer än bara responsen från tundraväxterna på uppvärmningen av marken. De högupplösta bilderna från satelliterna fångar även upp andra förändringar som ändrad snösmältning och markfuktighet. Förändringar i vegetationen förändrar balansen mellan den mängd kol som tas upp och den mängd som frigörs i atmosfären. De små variationerna kan påverka ansträngningarna att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 ° Celsius – ett viktigt mål i Parisavtalet.
Tundraväxter fungerar som en barriär
Studien hjälper forskare att räkna ut vilka faktorer som påskyndar eller bromsar uppvärmningen. Förutom att samla in nya bilder går det även att analysera bilder som är decennier gamla.
– Tundraväxter fungerar som en barriär mellan den uppvärmda atmosfären och enorma lager av kol som lagras i frusen mark. Den här studien visar att det är viktigt att även ta hänsyn till den småskaliga variationen i landskap för att förstå dessa processer, säger Johan Olofsson, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Vetenskaplig artikel:
Complexity revealed in the greening of the Arctic. Nat. Clim. Chang. 10, 106–117 (2020). Myers-Smith, I.H., Kerby, J.T., Phoenix, G.K. et al.
Kontakt:
Johan Olofsson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. johan.olofsson@umu.se
