Lägre konsumtion vittnar om lågkonjunktur på gång
Forskare ser flera tecken i den svenska konsumtionen som tyder på att en lågkonjunktur är på gång. Centrum för Konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet har släppt sin årliga konsumtionsrapport.
– Årets rapport heter ”Orosmoln” och visar att sötebrödsdagarna är över och att svångremmen börjat dras åt i Sverige, säger John Magnus Roos, forskare vid Göteborgs universitet.
Forskningsrapporten är främst baserad på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, men även från andra myndigheter och forskningsinstitut. Och man ser flera tecken som historiskt sett har förebådat en lågkonjunktur.
- Färre besök på kvällsrestauranger, barer och pubar.
- Mindre pengar läggs på nöjesrestauranger.
- Mindre pengar spenderas utomlands.
- Mindre pengar spenderas på kläder.
- Färre köp av nya bilar.
- Inköp av möbler och inredning ökar mindre än tidigare år
Men trots allt så ökade den totala konsumtionen i Sverige under 2018, och låg totalt på 2 101 miljarder kronor. Ökningen förklaras av att de stora konsumtionskategorierna ”mat” och ”bostad” ökade mer än på länge.
Skjuter upp det mindre nödvändiga
– Då ekonomisk oro råder spenderar människor mer på det nödvändiga som mat och bostad, och mindre på det som kan skjutas upp – som ny bil, möbler, kläder, utlandssemester och nöjesrestauranger, säger John Magnus Roos.
Ytterligare tecken på ekonomisk oro är minskad generositet.
– Det svenska folket har blivit mindre generösa. Vi har minskat antalet donationer till hjälporganisationer och vi köper inte så mycket presenter till andra. I tider av ekonomisk oro blir fokus mer på att klara den egna situationen, säger John Magnus Roos.
Tydliga konsumtionstecken på att lågkonjunktur är på väg
Under den globala finanskrisen så minskade aldrig den svenska konsumtionen, något som vi trodde när vi befann oss i krisen. I sviterna av finanskrisen har konsumtionen stimulerats genom låga räntor vilket lett till att de svenska hushållen idag är kraftigt skuldsatta.
– Med tanke på att konsumtionen aldrig avtog under den globala finanskrisen så kan penningpolitiken tyckas onödigt expansiv. Vid en ny lågkonjunktur är det riskabelt att hålla köpfesten vid liv genom ytterligare belåning.
– De svenska hushållens höga skuldsättningen gör helt enkelt att Sverige är dåligt rustat för en ny lågkonjunktur, säger John Magnus Roos.
Köp av kommunikationsutrustning ökade mest
- Den totala konsumtionen i Sverige år 2018 var 2 101 miljarder kronor.
- Den kategori som ökade mest var ”kommunikation” – främst kommunikationsutrustning.
- Den svenska konsumtionen har ökat för varje år i över 20 år.
- Antalet tillfällen som svenskar handlar på secondhand går ner.
- Konsumenter som köper mycket på secondhand köper mer av allt.
- Konsumenter som ofta handlar digitalt besöker också köpcentrum oftare.
Analys av privatkonsumtion
I Konsumtionsrapporten 2019 – Orosmoln sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2018. Privata konsumtionsutgifter, detaljhandelns omsättning, svenska konsumtionstrender, välbefinnande och konsumtion analyseras.
Två fördjupningar belyser digital konsumtion och hållbar konsumtion.
Rapport:
Konsumtionsrapporten 2019 – Orosmoln är publicerad av Centrum för Konsumtionsvetenskap i samarbete med Centre for Retailing, båda vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Kontakt:
John Magnus Roos, Centrum för Konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, magnus.roos@cfk.gu.se
