Tema

Belöning leder inte till bättre läkemedelsbehandling på vårdcentraler

Systemet med en särskild ekonomisk ersättning till vårdcentraler som gör läkemedelsgenomgångar för äldre patienter har inte gett önskad effekt. Kvaliteten i läkemedelsbehandlingen blev inte bättre på de vårdcentraler som var flitigast med att registrera och få betalt för genomgångarna.

I Västra Götaland är läkemedelsgenomgång för äldre en av flera kvalitetsåtgärder som ger vårdcentralen en separat ekonomisk ersättning som sporre.

Syftet med genomgångarna är att säkra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen för äldre patienter genom att se över antalet läkemedel, indikationer, kombinationer och doseringar. Ett syfte är också att minska användningen av vissa preparat med stor risk för biverkningar hos äldre.

I en studie har Helena Ödesjö, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och allmänläkare på Närhälsan Tjörn vårdcentral, undersökt hur väl en redovisad åtgärd stämmer överens med det önskade resultatet.

Studien omfattar alla patienter, 75 år och äldre, inom primärvården i Västra Götaland under 2009-2013, en period med stor uppmärksamhet kring bland annat läkemedelsbehandling hos äldre. Studien, som är en del av Helena Ödesjös avhandling, gjorde ingen skillnad på offentligt eller privat drivna vårdcentraler inom vårdvalet.

Pengar har marginell betydelse i en pressad primärvård

Läkemedelsgenomgångar, och annat som ersätts på motsvarande sätt, ger inga enorma summor till en vårdcentral. Pengarna kan dock ha betydelse på marginalen i en ofta hårt pressad primärvård.

– Men kopplingen mellan att sätta en kod för åtgärden – och att nå det resultat man egentligen är ute efter – är väldigt svag, säger Helena Ödesjö.

Generellt skedde en förbättring av läkemedelshanteringen under perioden, även nationellt, men den var inte större hos de vårdcentraler i Västra Götaland som oftare redovisade att de utfört läkemedelsgenomgångar för äldre patienter.

– Förbättringen över tid var densamma för alla; däremot låg de vårdcentraler som rapporterade in fler läkemedelsgenomgångar bättre till redan innan, med exempelvis färre olämpliga läkemedel för äldre. Vår tolkning är att det troligen handlar om dessa vårdcentraler har mer ändamålsenliga strukturer och arbetssätt som möjliggör en effektiv anpassning till rådande ersättningssystem.

– Det finns knappast ett ersättningssystem som inte skapar ett anpassat beteende. Därför är det viktigt med stor omsorg när man väljer ut sådant som ska kodas och ersättas separat. Åtgärdskoder är i sig inget jag har nytta av i min kliniska verksamhet och i mötet med patienter, konstaterar hon.

God inrapportering fungerar bättre inom diabetesvården

Hon jämför med en annan del av sin avhandling där hon studerat primärvårdens inrapportering till Nationella diabetesregistret, som utgör en viktig bas för uppföljning av diabetesvården samt för forskning. Där framkom en tydlig koppling mellan separat ersättning och mer omfattande inrapportering av sådana data som används i mötet med patienter, till exempel blodtryck. God inrapportering av denna typ av data är av stor vikt för att kunna följa upp och tillse att vården är av hög kvalitet.

– Vi ifrågasätter inte läkemedelsgenomgångar som fenomen; det är en viktig del i läkarens jobb att se över användningen av läkemedel. Det är kodningen, och pengarna kopplade till kodningen, som studiens resultat ger anledning att ifrågasätta, säger Helena Ödesjö.

– Utifrån resultaten och min kliniska förankring tycker jag att det är en tveksam ersättning, fortsätter hon. Den driver ett beteende där vi riskerar att fokusera på åtgärdskodningen istället för att diskutera hur vi tillser en god läkemedelsbehandling.

Avhandling:

Register-based evaluation of primary care – Focus on chronic disease

Kontakt:

Helena Ödesjö, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och allmänläkare på Närhälsan Tjörn vårdcentral, helena.odesjo@vgregion.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Belöning leder inte till bättre läkemedelsbehandling på vårdcentraler

 lästid ~ 3 min