Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Undervisningen av skönlitteratur på svenska gymnasieskolor är instrumentell och styrs ofta av lärarnas behov av att kunna kontrollera eleverna. Det visar en studie från Umeå universitet, som undersöker gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.

Språkutveckling anges som ett vanligt skäl till att läsa skönlitteratur, liksom möjligheten att genom läsningen skapa sammanhang och bakgrund för andra skolämnen.

I en studie med fokusgrupper bland gymnasielärare i svenska framgick det att instrumentalitet präglar lärares syn på skönlitteratur. Från resultaten gick även att utläsa att undervisningen av skönlitteratur är övervägande lärarcentrerad, vilket bland annat yttrar sig i att läraren styr vad, var och hur eleverna ska läsa.

Ett instrumentellt värde betyder att något har ett värde i kraft av de effekter som det ger upphov till, till skillnad från inneboende värde.

– Det är karakteristiskt för resultaten att en del lärare talade om sin egen roll i klassrummet som att agera polis, säger Spoke Wintersparv, doktorand i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. I det avseendet finns det forskning som lyfter fram den pedagogiska vinsten med att i större utsträckning utgå från den enskilda elevens intressen och förutsättningar.

Tryckta böcker ger mer prestige

En annan tydlig tendens var hur både lärare som elever betraktar tryckta böcker som mer prestigefyllt än ljud- och e-böcker. En direkt följd av den synen på olika medier är att många elever avböjer lässtöd trots att de skulle vara hjälpta av det.

Samtalen i fokusgrupperna handlade i stor utsträckning om praktiska aspekter, medan syfte och mål med läsningen utelämnades. Särskilt tydlig var avsaknaden av de estetiska dimensionerna av arbetet med skönlitteratur.

– Lärarnas fokus på det mätbara kan kopplas till såväl styrdokument som internationella skolmätningar, fortsätter Spoke Wintersparv, och menar att en starkare betoning på elevernas läsupplevelser kan bidra till en ökad läslust och därmed spela en betydelsefull roll i arbetet med att vända de sviktande läsvanorna hos svenska gymnasieelever.

Vetenskaplig artikel:

Teaching fiction in the age of measurability: Teachers’ perspectives on the hows and whats in Swedish L1 classrooms. (Wintersparv, S., Sullivan, K. P. H., & Lindgren Leavenworth, M. (2019))

Kontakt:

Spoke Wintersparv, doktorand i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, spoke.wintersparv@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera