Bild: Deposit
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Feedback brukar betraktas som en nödvändig förutsättning för studenters lärande och utveckling. En avhandling från Göteborgs universitet visar hur avgörande instruktörens roll är för att återkopplingen ska fungera, och för att rikta studenternas uppmärksamhet rätt.

Återkoppling, eller feedback, är ett centralt inslag i högre utbildning. Tidigare har återkoppling ansetts vara lärarens ansvar men under senare år har allt större tonvikt lagts vid studenternas aktiva medverkan i återkopplingsprocessen.

– Att bedöma och ge återkoppling på egna och medstudenternas prestationer anses gynna studenternas lärande av både kommunikativa och ämnesmässiga färdigheter, säger avhandlingens författare Elin Nordenström.

Svåra uppgifter

Samtidigt har tidigare forskning visat att bedömning och återkoppling är svåra uppgifter och vägledning från lärare/instruktörer anses därför nödvändigt. Detta för att hjälpa studenterna att se hur deras egna och medstudenternas prestationer relaterar till lärandemål och bedömningskriterier. Det saknas dock empiriskt underbyggda studier som visar hur sådan vägledning kan se ut.

– Den pedagogiska litteraturen är rik på modeller och riktlinjer för hur lärare/instruktörer kan underlätta och vägleda studenternas medverkan i återkopplingsprocessen, men få studier har undersökt hur detta går till i praktiken, säger Elin Nordenström.

Debriefing-samtal

Hon har undersökt så kallade debriefing-samtal i simuleringsbaserad interprofessionell träning för läkar- och sjuksköterskestudenter vid två svenska universitet. Utbildningen gick ut på att studenterna skulle träna på att arbeta i team bestående av medlemmar från olika yrkesprofessioner. Debriefing-samtalen ägde rum efter det att studenterna hade tränat teamarbete i simulerade patientfall. De innebar att studenterna gemensamt diskuterade, reflekterade över och gav återkoppling på sitt agerande i simuleringen under vägledning av erfarna instruktörer. Avhandlingen bygger på videoinspelningar av 48 debriefing-samtal som genomfördes inom ramen för tio olika träningstillfällen.

Uppstod i stunden

De tre delstudierna undersöker hur instruktörerna vägleder debriefing-samtalen genom att ställa frågor till studenterna och ge återkoppling på deras återkoppling. Resultaten visar att pedagogiska modeller och principer avsedda att främja självreflektion, självbedömning och kamratåterkoppling utgjorde ett stöd för instruktörernas vägledning.

– Men de detaljer som bidrog till att rikta studenternas uppmärksamhet mot relevanta aspekter av deras interprofessionella teamarbete i simuleringarna var inte beaktade i modellerna, utan uppstod i stunden allteftersom samtalen fortlöpte. Små variationer i instruktörernas frågeställningar var till exempel avgörande för hur studenterna analyserade videoinspelningar av sitt eget agerande i simuleringarna. Instruktörernas svar på studenternas kamratåterkoppling hjälpte dessutom till att belysa hur agerandet i simuleringsövningarna relaterade till deras framtida yrkesutövande, säger Elin Nordenström.

Avhandling:

Feedback and instructional guidance in healthcare simulation debriefings

Kontakt:

Elin Nordenström, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, elin.nordenstrom@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera