Tema

Forskare spårar vinterkräksjukans spridning på sjukhus

Smittor sprids på flera olika sätt och extra svårt kan det vara att skydda sig mot de som är luftburna. Vinterkräksjukan som orsakas av noroviruset är ett sådant. Carl-Johan Fraenkel, infektionsläkare och vårdhygienläkare, disputerar nu med en avhandling vid Lunds universitet som undersöker olika aspekter kring hur denna vinterkräksjuka sprids på sjukhus.

Alla vill undvika vinterkräksjukan, men kanske allra mest de som ligger inlagda på sjukhus. Utbrott på vårdavdelningar innebär att redan sköra människor drabbas, planerade operationer och behandlingar kan behöva skjutas upp – och viruset orsakar bortfall i en så väl behövd personalstyrka. Vintern 2010-2011 drabbades 30 procent av alla avdelningar och 43 procent av medicinavdelningarna i Skåne av minst ett utbrott av vinterkräksjukan.

– Vi såg i våra studier att i genomsnitt drabbades 6 patienter och 4 i personalen vid varje utbrott, men det förekom även att så många som 90 personer smittades i ett enda utbrott, säger Carl-Johan Fraenkel, som nu lägger fram sin avhandling vid Lunds universitet.

När två drabbas från samma smittkälla

För att något ska räknas som ett utbrott krävs att två patienter drabbas av magsjukan från en gemensam smittkälla. En anledning till att norovirus är så pass smittsamt är för att det krävs väldigt få partiklar för att orsaka sjukdom – och i ett gram avföring kan det finnas så många som 10 miljarder viruspartiklar.

Carl-Johan Fraenkel har bland annat kartlagt faktorer som kan påverka om ett utbrott startar genom att jämföra patienter som hade gett upphov till utbrott med patienter där det inte blev utbrott, trots insjuknande.

– Vi såg att om patienten delar rum med andra, är äldre än 80 år, har annan sjuklighet, insjuknar på avledningen eller kräks, så ökar risken för utbrott. När det gäller just kräkningar har vi också sett att om man drabbas av en viss stam av noroviruset, GII.4, kräks man oftare än andra former av noroviruset – och denna variant sprider smitta mer effektivt.

Behöver man oroa sig för att smittas om man läggs in i ett rum där någon med vinterkräksjukan tidigare legat?

– Vi gick igenom data från alla som legat inlagda på infektionsavdelningarna i Skåne under fem års tid, totalt 30 000 patienter varav 50 smittades på avdelningarna, och kunde på så vis räkna ut risken att få vinterkräksjukan. Den risken är 0,2 procent. Läggs man in på ett rum där det tidigare legat en med vinterkräksjuka höjs risken något, till 0,7 procent. Det verkar alltså vara en liten extra risk att smittas, beroende på vilket rum man hamnar på och detta borde man kunna påverka med bättre städning, säger Carl-Johan Fraenkel.

Noroviruset

Vinterkräksjuka som orsakas av norovirus är den enskilt vanligaste orsaken till infektiösa diarrésjukdomar i hela världen. Man räknar med att viruset orsakar cirka 700 miljoner sjukdomsfall och 220 000 dödsfall om året och att det kostar det globala samhället cirka 600 miljarder kronor (SEK) per år.
Källa: Carl-Johan Fraenkel

När Carl-Johan Fraenkel arbetade som smittskyddsläkare i Blekinge stötte han på enstaka norovirusutbrott. Men sedan hände något.

– När jag kom till Lund 2010 möttes vi av väldigt många utbrott av norovirus och det fanns inte så mycket forskning gjord på smittspridningen. Eftersom jag arbetar på en vårdhygienenhet som har ett samlat ansvar över tio sjukhus såg jag möjligheten att samla in data som underlag till studier.

Att vinterkräksjukan slår olika hårt olika säsonger, beror enligt Carl-Johan Fraenkel på att det finns stammar – till exempel GII.4 – som har förmågan att ändra sig med jämna mellanrum; om samma variant av viruset kommer två år i följd blir det en lugnare säsong. Men om viruset gett sig själv ”en uppdatering” kan det blir värre.

Torr luft – värre spridning

Det finns relativt få studier genomförda på hur norovirus sprids via luften, men tillsammans med forskare vid Lunds Tekniska Högskola samlade Carl-Johan Fraenkel in luftprover från patienter som drabbades. Med hjälp av en cyklon – man kan likna det vid en dammsugare – sög forskarna upp luft i en vattenbehållare, och kunde på så vis analysera vad som funnits i luften.

– Vi såg att det var vanligt med noroviruset i luften under eller före utbrott på avdelningen, allra vanligast om patienten nyligen kräkts. Vi kan inte riktigt visa orsakssamband, men det skulle kunna vara så att luftsmitta är vanligare än vad vi tidigare trott. Och som sagt, det krävs inte många partiklar av viruset för att man ska bli sjuk – det skulle kunna räcka att andas in dem under en kort stund, konstaterar Carl-Johan Fraenkel.

Partikelstorleken har betydelse

Storleken på viruspartiklarna hade också betydelse, och den kan variera beroende på luftfuktighet.

– Vid torr luft är partiklarna med virus generellt sätt mindre och färdas lättare i luften. Vid högre luftfuktighet faller dropparna snabbare till golvet. Under vintern borde alltså viruset lättare spridas via luften efter kräkning. Smittsamheten verkar helt enkelt kunna förklaras ur sjukdomens namn: vinterkräksjuka.

Att noroviruset verkar ha förmåga att sprida sig via luft kan vara anledningen till att även personalen drabbas så ofta. Det hjälper liksom inte att enbart tvätta händerna.

– Frågan är om vi i vården erbjuder rätt utbildning och utrustning till personalen när det gäller rutiner kring vinterkräksjukan. Händer är den viktigaste smittbäraren av virussjukdomar, men det finns anledning att fundera kring hur bra ventilationen är och om vi på ett bättre sätt kan skydda personal och medpatienter mot smitta. Men detta behöver studeras ytterligare.

Text:Tove Smeds

Avhandlingen:

On norovirus outbreaks and transmission in hospitals

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webb.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Forskare spårar vinterkräksjukans spridning på sjukhus

 lästid ~ 4 min